Idag räddas fler människor med allvarliga hjärtsjukdomar men bestående skada på hjärtat kan leda till nedsatt pumpkraft och orsaka att hjärtat sviktar. När hjärtat inte orkar att effektivt pumpa ut blod i blodomloppet, berörs kroppens alla organ av låg hjärtminutvolym, ökat fyllnadstryck och otillräcklig syretillförsel. Typiska symtom och tecken debuterar först vid ansträngning och vid försämring även i vila och kan vara livshotande. Syndromet hjärtsvikt har hög sjuklighet, dödlighet och kan orsaka stort lidande för patienten. Det blir också en hög belastning för vården. Behandlingen förbättrar förutsättningen för flera patienter med hjärtsvikt men det ställer krav av patienten att följa behandling och rekommendationer samt acceptera att leva ibland med strikta restriktioner. Att få hjärtsvikt innebär hög risk att försämras i sitt tillstånd och behöva vårdas på sjukhus. Eftersom tiden på sjukhus är kort, kan det göra att patienten inte är färdigbehandlad och skrivs ut för tidigt och därmed behöver återinläggas. För att minska behovet av återinläggning, krävs bättre förståelse kring problemet att hitta, utforska och implementera förebyggande strategier. Syftet var att beskriva orsaker till återinläggningar på sjukhus för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Till studien valdes artiklar av kvalitativ och kvantitativ forskning utförd på vuxna, "peer reviewad", max tio år gamla, publicerade på engelska eller svenska och tillgängliga i full text. Vetenskapliga artiklar publicerade innan år 2010, skrivna på andar språk än engelska eller svenska och ej tillgängliga i full text exkluderades. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultatet visade att orsaken till återinläggningar var faktorer relaterade till patientens fysiska och psykiska mående, effekten av behandlingen, uppfattningen hur viktig den är, följsamheten och resurser att hantera den. Även sociala och ekonomiska faktorer visades ha samband mellan försämrat tillstånd i hjärtsvikt och behov av återinläggning. Orsaken till återinläggningar av hjärtsviktspatienter är komplexa. På individnivå är det viktigt att patienten förstår vikten av att ha ansvar för sin egen hälsa. Sjukvården har ansvar att förebygga hälsa, erbjuda rätt behandlig och att stödja patientens förmåga att hantera situationen. Faktorer som leder till att patienter med hjärtsvikt återinläggs ofta har samband med bristande förståelse och uppföljning av behandling som kan orsakas av patienten, vården och socioekonomiska omständigheter. Ett optimal omhändertagande av hjärtsviktspatienter bör involvera slutenvård, primärvård och hemsjukvård. Även människans förmåga at ta hand om skig själv sperar en viktig roll. Ett väl fungerande samarbete och tydlighet i vårdkedjan kan optimera vården för den sjuke och förhindra återkommande inläggningar. / Nowadays, there is a good survival rate for patients with heart disease but permanent heart damage can reduce pumping ability and lead to heart failure. When the heart is no longer able to efficiently pump, all organs of the body are affected by a low cardiac output, increased filling pressure and insufficient oxygen supply. Typical symptoms begin at rest and can be life threatening. Heart failure has a high morbidity and mortality. It causes significant reduction in quality of life for the patient and is a burden for the healthcare system. Treatment of heart failure reduces symptoms but requires the patient to follow recommendations and accept strict restrictions to their life. To be a patient with heart failure involves a high risk of deterioration and need for inpatient treatment. Admission time can be relatively short and often patients are discharged prematurely, consequently leading to readmission. To reduce readmission rates, a better understanding of the problem is required in order to find, explore and implement preventative strategies.  The purpose of this paper is to describe the causes of readmission for patients with heartfailure. For this study, the method used was a literature review. Both qualitative and quantitative research papers were used. Inclusion requirements were peer reviewed articles no more than ten years old, in which full text articles could be found and the subjects were adults. We included both English and Swedish publications. Scientific articles published before 2010 and those written in languages other than English or Swedish were excluded. Seventeen scientific articles were included.  The results of this paper show that readmission rates are related to the patients physical and mental health, treatment efficacy, resources available and the patient’s perceptions of the importance of treatment, as well as their compliance to it. Social and economic factors were also shown to be associated with worsening heart failure and readmission rate. The causes for readmission of heart failure patients are complex. At the individual level, the patient can be considered responsible for their own health, and therefore responsible for deterioration in their health. Healthcare, however, is responsible for preventative measures, such as offering the appropriate treatment, and supporting the patient to understand how to care for their own health. Factors contributing to readmission are often related to a lack of understanding of the condition or a lack of appropriate follow-up, this can be on the side of the patient or the healthcare provider, and often related to socio-economic circumstances. Optimal heart failure treatment involves a combination of inpatient care, primary care and at home care. The patient’s ability to take care of themselves plays an important role. A well functioning collaboration with clear roles within the healthcare system can optimise treatment for the patient and reduce readmission rates.

Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av graviditet som sker innan vecka 22. Cirka 20% av alla konstaterade graviditeter slutar i missfall eller spontan abort. Det kan finnas flera orsaker till att vissa kvinnor drabbas av missfall. Den vanligaste orsaken är genetiska fel hos fostret.Vid ett missfall kan kvinnan påverkas både fysiskt och psykiskt och söker sig därför till akutmottagningen där en personcentrerad omvårdnad är önskvärt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av omvårdnad på akutmottagningen i samband med missfall. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar med enkvalitativ design och en induktiv ansats. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Fribergs analysmodell. Databassökning i CINAHL och PubMed. Resultat: Efter analysprocessen framkom tre huvudkategorier som beskrev kvinnorsupplevelser av omvårdnad på akutmottagningen i samband med missfall: brist på information, brist på känslomässigt stöd och förväntningar på omvårdnad har inte uppfyllts. Slutsats:  Litteraturstudien visade på att kvinnorna upplevt bristande information och känslomässigt stöd angående missfallet. Det är av vikt i omvårdnaden att sjuksköterskan vårdar och stöttar personcentrerat utifrån kvinnors unika behov. En ökad kunskap och kompetens hos sjuksköterskan kring missfall och bemötande bidrar till ökad uppfattning om kvinnors upplevelse samt minimerar eventuellt lidande.  Nyckelord: akutmottagning. katie erikssons omvårdnadsteori. personcentrerad vård.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering.  Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar. / Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment.  Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation.  Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.  Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences.  Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering.  Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar. / Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment.  Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences. Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges.

Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver att “Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda”. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna fastställas och individens symtom ska även ha orsakat en försämring av sin psykiska funktionsförmåga samt ha varit närvarande under en sammanhängande period. Vanligtvis ska dessa symtom ha varit närvarande i minst 14 dagar. Individer som lever med en allvarlig psykiatrisk sjukdom dör 10-20 år i förtid jämfört med resten av befolkningen och har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra somatiska sjukdomar. Orsakerna till detta inkluderar fördröjd diagnos, farmakologiska interaktioner, ohälsosam livsstil och otillräcklig behandling. Självmord är även en orsak till att denna patientgrupp ofta dör tidigare än andra individer. Tidigare forskning visar att dessa patienter har flera medicinska sjukdomar och erhåller sämre vård än den allmänna befolkningen. Bristande vårdsamordning och stigma är en av orsakerna till att dessa patienter har tillgång till en ojämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos patienter som lever med psykiatriskt tillstånd - ur vårdpersonalens perspektiv. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar och är analyserad med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Utmaningar inom palliativ vård, erfarenheter av kommunikation, tillgång till palliativ vård och önskat behov av teamarbete. Dessa huvudteman delades sedan in i sex underteman.  Slutsats: Studier indikerar att det finns en stor kunskapslucka hos vårdpersonal när det kommer till att bemöta patienter med psykiatriska tillstånd som samtidigt har ett palliativt vårdbehov. Detta påverkar vårdpersonalens förmåga att bemöta denna patientgrupp på ett värdigt sätt och att kunna hålla viktiga samtal kring döden. En god kommunikation och tillgänglighet mellan specialistsjuksköterskan och patienter är avgörande för att bygga förtroende och möta patientens behov och önskemål. Genom att ta del av denna litteraturöversikt kan specialistsjuksköterskan få en ökad förståelse för de specifika utmaningar och behov som denna patientgrupp ha / Background: Socialstyrelsen describes that "Psychiatric conditions are mental health disorders where the criteria for a psychiatric diagnosis are met." Several criteria must be fulfilled for a diagnosis to be established, and the individual's symptoms should have caused a deterioration in their mental functioning and have been present for a continuous period. Typically, these symptoms should have been present for at least 14 days. Individuals living with a severe psychiatric illness die 10-20 years prematurely compared to the general population and have an increased risk of cardiovascular diseases and other somatic illnesses. The reasons for this include delayed diagnosis, pharmacological interactions, unhealthy lifestyle, and inadequate treatment. Suicide is also a contributing factor to why this patient group often dies earlier than others. Previous research shows that these patients have multiple medical conditions and receive poorer care than the general population. Lack of care coordination and stigma are among the reasons why these patients have access to unequal care.  Aim: The aim was to describe the experiences and expectations of palliative care among patients living with psychiatric conditions - from patients'and healthcare professionals' perspectives. Method: A systematic literature review based on 14 scientific articles that were analyzed with thematic analysis. Results: The results revealed four main themes: Challenges in palliative care, experiences of communication, access to palliative care and desired need for teamwork. These main themes were then divided into six sub-themes. Conclusion: Studies indicate that there is a significant knowledge gap among healthcare professionals when it comes to addressing patients with psychiatric conditions who also have palliative care needs. This affects healthcare professionals' ability to care for this patient group in a dignified manner and to engage in important end-of-life discussions. Good communication and accessibility between the specialist nurse and patients are crucial for building trust and meeting the needs and preferences of the patient. By engaging with this literature review, the specialist nurse can gain a better understanding of the specific challenges and needs of this patient group.

Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver att “Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda”. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna fastställas och individens symtom ska även ha orsakat en försämring av sin psykiska funktionsförmåga samt ha varit närvarande under en sammanhängande period. Vanligtvis ska dessa symtom ha varit närvarande i minst 14 dagar. Individer som lever med en allvarlig psykiatrisk sjukdom dör 10-20 år i förtid jämfört med resten av befolkningen och har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra somatiska sjukdomar. Orsakerna till detta inkluderar fördröjd diagnos, farmakologiska interaktioner, ohälsosam livsstil och otillräcklig behandling. Självmord är även en orsak till att denna patientgrupp ofta dör tidigare än andra individer. Tidigare forskning visar att dessa patienter har flera medicinska sjukdomar och erhåller sämre vård än den allmänna befolkningen. Bristande vårdsamordning och stigma är en av orsakerna till att dessa patienter har tillgång till en ojämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos patienter som lever med psykiatriskt tillstånd - ur vårdpersonalens perspektiv. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar och är analyserad med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Utmaningar inom palliativ vård, erfarenheter av kommunikation, tillgång till palliativ vård och önskat behov av teamarbete. Dessa huvudteman delades sedan in i sex underteman.  Slutsats: Studier indikerar att det finns en stor kunskapslucka hos vårdpersonal när det kommer till att bemöta patienter med psykiatriska tillstånd som samtidigt har ett palliativt vårdbehov. Detta påverkar vårdpersonalens förmåga att bemöta denna patientgrupp på ett värdigt sätt och att kunna hålla viktiga samtal kring döden. En god kommunikation och tillgänglighet mellan specialistsjuksköterskan och patienter är avgörande för att bygga förtroende och möta patientens behov och önskemål. Genom att ta del av denna litteraturöversikt kan specialistsjuksköterskan få en ökad förståelse för de specifika utmaningar och behov som denna patientgrupp har. / Background: Socialstyrelsen describes that "Psychiatric conditions are mental health disorders where the criteria for a psychiatric diagnosis are met." Several criteria must be fulfilled for a diagnosis to be established, and the individual's symptoms should have caused a deterioration in their mental functioning and have been present for a continuous period. Typically, these symptoms should have been present for at least 14 days. Individuals living with a severe psychiatric illness die 10-20 years prematurely compared to the general population and have an increased risk of cardiovascular diseases and other somatic illnesses. The reasons for this include delayed diagnosis, pharmacological interactions, unhealthy lifestyle, and inadequate treatment. Suicide is also a contributing factor to why this patient group often dies earlier than others. Previous research shows that these patients have multiple medical conditions and receive poorer care than the general population. Lack of care coordination and stigma are among the reasons why these patients have access to unequal care.  Aim: The aim was to describe the experiences and expectations of palliative care among patients living with psychiatric conditions - from patients'and healthcare professionals' perspectives. Method: A systematic literature review based on 14 scientific articles that were analyzed with thematic analysis. Results: The results revealed four main themes: Challenges in palliative care, experiences of communication, access to palliative care and desired need for teamwork. These main themes were then divided into six sub-themes. Conclusion: Studies indicate that there is a significant knowledge gap among healthcare professionals when it comes to addressing patients with psychiatric conditions who also have palliative care needs. This affects healthcare professionals' ability to care for this patient group in a dignified manner and to engage in important end-of-life discussions. Good communication and accessibility between the specialist nurse and patients are crucial for building trust and meeting the needs and preferences of the patient. By engaging with this literature review, the specialist nurse can gain a better understanding of the specific challenges and needs of this patient group.

Thesis (Ph. D. in Religion)--Vanderbilt University, Dec. 2005. / Title from title screen. Includes bibliographical references.

Bakgrund: Patienten som vårdas oralt intuberad på intensivvårdsavdelning får successivt försämrad munhälsa. Endotrakealtuben orsakar muntorrhet, risk för trycksår samt ansamling av bakterier och plack, vilket innebär ett lidande för patienten i form av påverkad munhälsa. Studien fokuserar på specialistsjuksköterskans roll att förebygga och lindra patientens lidande genom att undersöka munvårdsåtgärder som påverkar munhälsa. Syfte: Att sammanställa munvårdsåtgärder som påverkar munhälsa hos patienter som vårdas oralt intuberade. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Munvårdsåtgärdernas påverkan på munhälsa har i studierna undersökts genom olika utfallsmått och metoder. Resultatet av munvårdsåtgärdernas påverkan på munhälsa sammanställdes genom kategorierna munskölj, mekanisk rengöring, munvårdsprotokoll och fixation av endotrakealtub, uppdelat på utfallsmåtten bakterier och plack samt munslemhinnans status. Resultat: De munskölj som undersöktes resulterade i varierat positiv, utebliven och negativ påverkan på bakterier och plack samt munslemhinnan. Alla metoder av mekanisk rengöring hade positiv påverkan på munhälsa. Munvårdsprotokoll med individanpassad frekvens och ompositionering av endotrakealtuben hade positiv påverkan på munhälsa. Fixationer av endotrakealtuben påverkade munslemhinnan både positivt och negativt. Slutsats: Munvårdsåtgärder påverkar munhälsa hos patienten som vårdas oralt intuberad med både positiv, utebliven och negativ påverkan. Specialistsjuksköterskan kan förebygga samtlindra patientens lidande genom bedömning av munhälsan och tillämpning av individanpassade munvårdsåtgärder. Eftersom munvårdsåtgärder även kan leda till negativ påverkan på munhälsa är det av stor vikt att specialistsjuksköterskan även utvärderar effekten av tillämpade munvårdsåtgärder. / Background: Patients who is orally intubated in intensive care units gradually deteriorates oral health. Endotracheal tubes causes dry mouth, pressure ulcers, bacteria and plaque, which implies suffering from affected oral health. The study focuses in the specialist nurse's role in preventing and alleviating patients’ suffering by examining measures of oral care whichaffects oral health. Aim: To compile measures of oral care that affect oral health in patients who are orally intubated. Method: Quantitative literature review with systematic approach. The impact of oral care on oral health has in the studies been measured through different outcomes and methods. The result of the oral cares’ impact on oral health were compiled through the categories mouthwash, mechanical cleaning, oral care protocol and endotracheal tube fixation, divided by the outcomes bacteria and plaque and the status of oral mucosa. Results: Mouthwashes resulted in varied positive, absent and negative effects on bacteria and plaque as well as the oral mucosa. All methods of mechanical cleaning had a positive effect on oral health. Oral care protocols with individualized frequency and repositioning of the endotracheal tube had a positive effect on oral health. Endotracheal tube fixations affected the oral mucosa both positively and negatively. Conclusion: Oral care affects oral health of patients who are orally intubated with both positively, absent and negatively effect. Specialist nurses can prevent and alleviate thepatient's suffering with assessment of oral health and individualized oral care. It is of utmost importance that the nurse evaluates the effect since oral care also can result in negative impact on oral health.

The purpose of this qualitative study was to explore the lived experience of suffering through the 2010 earthquake in Haiti. The experiences of 13 individuals who lived suffering through the 2010 earthquake in Haiti were elicited. Heideggerian hermeneutical phenomenology served as both the guiding philosophy and methodology for this research study, while Eriksson’s (1981) theory of caritative caring provided the caring science lens. Diekelmann, Allen, and Tanner’s (1989) seven-stage method of hermeneutical analysis provided the structure for data analysis. The relational themes that were interpreted were: Experiencing the Unimaginable, Awakening to a Changed Reality, Agonizing for Others, Compounding Losses, Finding a Way Forward, and Being Transformed. These six relational themes are illuminated and aesthetically re-presented in six watercolor paintings. The constitutive pattern Suffering With and For Others expressed the meaning of suffering for participants through the 2010 earthquake in Haiti as a lived experience. / Includes bibliography. / Dissertation (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2017. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

Il s’agit de l’emploi de la technologie numérique dans la mise en scène de la tragédie grecque antique, en d’autres termes, de la réception de la tragédie grecque au sein du théâtre digital. En tant que performance digitale la tragédie grecque semble fonctionner comme un kaléidoscope du temps ; tout à la fois comme une lentille ou un miroir écrasé, où se développent  un jeu, un « aller-retour » entre les identités et les qualités : spectateur / citoyen, politique / religieux, espace-temps du mythe / temps actuel, présence / absence. Grâce à l’emploi de la technologie et d’équivalents digitaux, les artistes reconceptualisent une série de notions de la tragédie telles que la communauté, la cité, l’hybris, le masque, le conflit, le tragique, et ils proposent des expériences sensorielles équivalentes au spectateur contemporain : les médias numériques deviennent un équivalent de la parole. Oikos, le palais royal, lieu devant lequel et au sein duquel se déroulent la plupart des événements et conflits, est remplacé par l’écran palimpseste ; on est dans l’image dans laquelle on vit désormais, c’est au sein de l’écran que l’on produit l’Histoire. La convention du masque conduit à l’expérimentation avec des technologies sonores. La fonction politique de la tragédie grecque et la création de l’effet de communauté, se produisent désormais par le biais de la technologie numérique. Les spectateurs forment des communautés éphémères lors de leurs réunions dans l’environnement technologique, la fragmentation rhizomatique de la scène « cache » la communauté, pour la transformer en une communauté virtuelle. Enfin, c’est le tragique qui se développe sur scène en tant qu’idée et phénomène performatif. / The thesis focuses on the use of digital technology in the staging of Greek Tragedy that is, the reception of Greek tragedy in the digital theatre. Greek tragedy, when digitally staged, seems to function as a kaleidoscope of our times; sometimes a lens and at others a shattered mirror, where a game, a "toing and froing" between identities and qualities exists: spectator/citizen, political/religious, time-space of myth/actual current time, presence/absence. With the use of technology and of digital equivalents, artists re-conceptualize a series of key notions such as the community, the city, the hubris, the mask, the conflict, the tragic and create equivalent effects for the contemporary spectator: Digital media becomes the equivalent of discourse. The “oikos”, the royal palace, in front of and within which most events and conflicts occur, is replaced by the screen-palimpsest: it is within the image that we live, we clash, we make history. The mask convention leads to experimentation with sound technologies. The much-discussed political function of tragedy in the context of democratic Athens and the building of a sense of community is now realised through digital technology. Spectators form ephemeral communities in their meeting within the technological environment, the rhizomatic fragmentation of the theatre stage, "hides" the community to transform it into a virtual community. In the end, it is the tragic that is being developed as an idea and a performative phenomenon. / Στο επίκεντρο βρίσκεται η χρήση της ψηφιακής τεχνολογίας στη σκηνοθεσία της αρχαίας ελληνικής τραγωδίας, δηλαδή η πρόσληψη της αρχαίας ελληνικής τραγωδίας στο ψηφιακό θέατρο. H αρχαία ελληνική τραγωδία ως ψηφιακή παράσταση, μοιάζει να λειτουργεί ως καλειδοσκόπιο του καιρού∙ άλλοτε ως φακός και κάποιες φορές ως θρυμματισμένος καθρέπτης, όπου ένα παιχνίδι, ένα «πήγαινε-έλα» αναπτύσσεται ανάμεσα στις ταυτότητες και τις ποιότητες : θεατής/πολίτης, πολιτικό/θρησκευτικό, ο χωροχρόνος του μύθου/ο πραγματικός τρέχων χρόνος, παρουσία/απουσία. Με τη χρήση της τεχνολογίας και των ψηφιακών ισοδυνάμων, οι καλλιτέχνες επανοηματοδοτούν στο παρόν μια σειρά κομβικών εννοιών για την τραγωδία, όπως η κοινότητα, η πόλις, η ύβρις, η μάσκα, η σύγκρουση, το τραγικό και δημιουργούν ισοδύναμες αισθήσεις και εντυπώσεις στον σύγχρονο θεατή: Τα ψηφιακά μέσα γίνονται ισοδύναμο του λόγου. Ο οίκος, το βασιλικό ανάκτορο μπροστά και εντός του οποίου συντελούνται τα περισσότερα γεγονότα και οι συγκρούσεις, αντικαθίσταται από την οθόνη παλίμψηστο: μέσα στην εικόνα ζούμε, συγκρουόμαστε, παράγουμε ιστορία. Η σύμβαση της μάσκας οδηγεί στον πειραματισμό με τις τεχνολογίες του ήχου. Η πολυσυζητημένη πολιτική λειτουργία της τραγωδίας στο πλαίσιο της δημοκρατικής Αθήνας και η δημιουργία του αισθήματος κοινότητας δημιουργείται πλέον μέσα από την ψηφιακή τεχνολογία. Oι θεατές σχηματίζουν εφήμερες κοινότητες στη συνάντησή τους μέσα στο τεχνολογικό περιβάλλον, η ριζωματική θραυσματοποίηση της θεατρικής σκηνής, «κρύβει» την κοινότητα, για να τη μετατρέψει σε εικονική κοινότητα. Τέλος, είναι το τραγικό που αναπτύσσεται ως ιδέα και ως επιτελεστικό φαινόμενο.