Spelling suggestions: "subject:"kuhlmann"" "subject:"uhlmann""
1 |
Kort och gott : Relationen mellan form och innehåll i tre kortare prosatexterLidén, Johanna, Bergquist, Ann-Charlotte January 2010 (has links)
<p>Utgångspunkten för uppsatsen är att studera relationen mellan vissa aspekter av form och innehåll i tre kortare prosatexter. Dessa aspekter är framförallt berättarinstans, berättelsens uppbyggnad, och det i två av texterna utryckliga temat förändring. De valda texterna är kortromanen <em>På Chesil Beach </em>av Ian McEwan (2007), novellen ”Döden i Damaskus” av Anna-Karin Palm (2001) och kortromanen <em>Berömmelse</em> av Daniel Kehlmann (2010).</p><p>Litteraturvetenskapliga perspektiv och analysredskap är valda med tanke på att en av texterna påstår något om berättarens funktion, och att en av de andra texterna resonerar kring vad en berättelse är. De narratologiska verktygen faller sig därför naturliga. Den hermeneutiska metoden används i begränsad utsträckning för tolkningen av texterna. Resultatet av studien visar att texternas uppbyggnad<strong> </strong>i två av fallen tydligt medverkar till att gestalta texternas teman. Den vid första anblicken postmoderna texten <em>Berömmelse</em> – <em>Roman i nio historier</em> (2010) visar sig ha en mer sammanhängande struktur än som kanske märks vid en första snabb genomläsning. I samtliga tre texter är karaktärerna bärare av temat.</p>
|
2 |
A poética da ciência : uma verificação analítica em três romances de Daniel KehlmannPinto, Ubiratan Machado January 2012 (has links)
Im Mittelpunkt der Arbeit stehen folgende Romane des Schriftstellers Daniel Kehlmann (1975): Beerholms Vorstellung (1997), Mahlers Zeit (1999) und Die Vermessung der Welt (2005). Diese werden in Hinsicht auf die Wissenschaft als Fremdreferenz untersucht, die z.T. thematisch, aber auch ganz besonders strukturell Einfluss auf die Gestaltung der Romane nimmt. Diese Bezugnahme macht, zusammen mit der literarischen Selbstreferenz, etwa in Hinblick auf die von Kehlmann selbst immer wieder zitierten Anregungen durch eine Reihe international bekannter Autoren, die Eigenart seiner Texte aus. In Beerholms Vorstellung dreht sich die Erzählung um die Porosität von Wirklichkeit, in Mahlers Zeit geht es um die Thermodynamik als ein Mittel zur Erforschung der Zeit und Die Vermessung der Welt konfrontiert die investigativ-empirische Methode eines Alexander von Humboldt mit den abstrahierend mathematischen Hypothesen von Carl Friedrich Gauss. Die Wissenschaft als Fremdreferenz und die reflektierte Einbeziehung der literarische Tradition als selbstreferentielle Kommunikation bilden in den Romanen Kehlamnns ein untrennbares Ganzes. Es geht daher in dieser Arbeit nicht in erster Linie um die wissenschaftlichen Daten oder Theorien in den genannten Romanen, sondern darum, aufzuzeigen, wie sich Selbstreferenz und Fremdreferenz in einer wechselseitigen und unteilbaren Spannung gegenseitig bedingen und entwickeln. / O foco desta dissertação é analisar os seguintes romances do escritor Daniel Kehlmann (1975): Beerholms Vorstellung (Espetáculo de Beerholm), de 1997, Mahlers Zeit (Tempo de Mahler), de 1999, e Die Vermessung der Welt (A medida do mundo), de 2005. Tais obras são examinadas sob a perspectiva da ciência como referência externa, que, parcialmente condizente com essa temática, também define de modo especial a influência estrutural da configuração artística desses textos. Em consonância com a autorreferência literária, e a respeito do próprio trabalho de Kehlmann, essa referencialidade valoriza a singularidade de seus textos, mencionados repetidas vezes como sugestões de leitura por uma lista internacional de renomados autores. Em Beerholms Vorstellung, a narrativa gira em torno da especulação da porosidade do real, em Mahlers Zeit, da termodinâmica como meio de investigar o tempo, e, em Die Vermessung der Welt, confronta-se o método empírico e investigativo de Alexander von Humboldt com as hipóteses matemáticas de Carl Friedrich Gauss. Assim, a ciência enquanto referencialidade exterior e a ponderada implicação da tradição literária como comunicação autorreferenciada formam um todo indissociável. Não se trata, portanto, de detectar, em primeiro lugar, dados ou informações científicas nos romances citados, mas de apresentar como se estabelecem e se sobressaem mutuamente, numa tensão recíproca e indivisível, a autorreferência e a referência externa.
|
3 |
A poética da ciência : uma verificação analítica em três romances de Daniel KehlmannPinto, Ubiratan Machado January 2012 (has links)
Im Mittelpunkt der Arbeit stehen folgende Romane des Schriftstellers Daniel Kehlmann (1975): Beerholms Vorstellung (1997), Mahlers Zeit (1999) und Die Vermessung der Welt (2005). Diese werden in Hinsicht auf die Wissenschaft als Fremdreferenz untersucht, die z.T. thematisch, aber auch ganz besonders strukturell Einfluss auf die Gestaltung der Romane nimmt. Diese Bezugnahme macht, zusammen mit der literarischen Selbstreferenz, etwa in Hinblick auf die von Kehlmann selbst immer wieder zitierten Anregungen durch eine Reihe international bekannter Autoren, die Eigenart seiner Texte aus. In Beerholms Vorstellung dreht sich die Erzählung um die Porosität von Wirklichkeit, in Mahlers Zeit geht es um die Thermodynamik als ein Mittel zur Erforschung der Zeit und Die Vermessung der Welt konfrontiert die investigativ-empirische Methode eines Alexander von Humboldt mit den abstrahierend mathematischen Hypothesen von Carl Friedrich Gauss. Die Wissenschaft als Fremdreferenz und die reflektierte Einbeziehung der literarische Tradition als selbstreferentielle Kommunikation bilden in den Romanen Kehlamnns ein untrennbares Ganzes. Es geht daher in dieser Arbeit nicht in erster Linie um die wissenschaftlichen Daten oder Theorien in den genannten Romanen, sondern darum, aufzuzeigen, wie sich Selbstreferenz und Fremdreferenz in einer wechselseitigen und unteilbaren Spannung gegenseitig bedingen und entwickeln. / O foco desta dissertação é analisar os seguintes romances do escritor Daniel Kehlmann (1975): Beerholms Vorstellung (Espetáculo de Beerholm), de 1997, Mahlers Zeit (Tempo de Mahler), de 1999, e Die Vermessung der Welt (A medida do mundo), de 2005. Tais obras são examinadas sob a perspectiva da ciência como referência externa, que, parcialmente condizente com essa temática, também define de modo especial a influência estrutural da configuração artística desses textos. Em consonância com a autorreferência literária, e a respeito do próprio trabalho de Kehlmann, essa referencialidade valoriza a singularidade de seus textos, mencionados repetidas vezes como sugestões de leitura por uma lista internacional de renomados autores. Em Beerholms Vorstellung, a narrativa gira em torno da especulação da porosidade do real, em Mahlers Zeit, da termodinâmica como meio de investigar o tempo, e, em Die Vermessung der Welt, confronta-se o método empírico e investigativo de Alexander von Humboldt com as hipóteses matemáticas de Carl Friedrich Gauss. Assim, a ciência enquanto referencialidade exterior e a ponderada implicação da tradição literária como comunicação autorreferenciada formam um todo indissociável. Não se trata, portanto, de detectar, em primeiro lugar, dados ou informações científicas nos romances citados, mas de apresentar como se estabelecem e se sobressaem mutuamente, numa tensão recíproca e indivisível, a autorreferência e a referência externa.
|
4 |
A poética da ciência : uma verificação analítica em três romances de Daniel KehlmannPinto, Ubiratan Machado January 2012 (has links)
Im Mittelpunkt der Arbeit stehen folgende Romane des Schriftstellers Daniel Kehlmann (1975): Beerholms Vorstellung (1997), Mahlers Zeit (1999) und Die Vermessung der Welt (2005). Diese werden in Hinsicht auf die Wissenschaft als Fremdreferenz untersucht, die z.T. thematisch, aber auch ganz besonders strukturell Einfluss auf die Gestaltung der Romane nimmt. Diese Bezugnahme macht, zusammen mit der literarischen Selbstreferenz, etwa in Hinblick auf die von Kehlmann selbst immer wieder zitierten Anregungen durch eine Reihe international bekannter Autoren, die Eigenart seiner Texte aus. In Beerholms Vorstellung dreht sich die Erzählung um die Porosität von Wirklichkeit, in Mahlers Zeit geht es um die Thermodynamik als ein Mittel zur Erforschung der Zeit und Die Vermessung der Welt konfrontiert die investigativ-empirische Methode eines Alexander von Humboldt mit den abstrahierend mathematischen Hypothesen von Carl Friedrich Gauss. Die Wissenschaft als Fremdreferenz und die reflektierte Einbeziehung der literarische Tradition als selbstreferentielle Kommunikation bilden in den Romanen Kehlamnns ein untrennbares Ganzes. Es geht daher in dieser Arbeit nicht in erster Linie um die wissenschaftlichen Daten oder Theorien in den genannten Romanen, sondern darum, aufzuzeigen, wie sich Selbstreferenz und Fremdreferenz in einer wechselseitigen und unteilbaren Spannung gegenseitig bedingen und entwickeln. / O foco desta dissertação é analisar os seguintes romances do escritor Daniel Kehlmann (1975): Beerholms Vorstellung (Espetáculo de Beerholm), de 1997, Mahlers Zeit (Tempo de Mahler), de 1999, e Die Vermessung der Welt (A medida do mundo), de 2005. Tais obras são examinadas sob a perspectiva da ciência como referência externa, que, parcialmente condizente com essa temática, também define de modo especial a influência estrutural da configuração artística desses textos. Em consonância com a autorreferência literária, e a respeito do próprio trabalho de Kehlmann, essa referencialidade valoriza a singularidade de seus textos, mencionados repetidas vezes como sugestões de leitura por uma lista internacional de renomados autores. Em Beerholms Vorstellung, a narrativa gira em torno da especulação da porosidade do real, em Mahlers Zeit, da termodinâmica como meio de investigar o tempo, e, em Die Vermessung der Welt, confronta-se o método empírico e investigativo de Alexander von Humboldt com as hipóteses matemáticas de Carl Friedrich Gauss. Assim, a ciência enquanto referencialidade exterior e a ponderada implicação da tradição literária como comunicação autorreferenciada formam um todo indissociável. Não se trata, portanto, de detectar, em primeiro lugar, dados ou informações científicas nos romances citados, mas de apresentar como se estabelecem e se sobressaem mutuamente, numa tensão recíproca e indivisível, a autorreferência e a referência externa.
|
5 |
Kort och gott : Relationen mellan form och innehåll i tre kortare prosatexterLidén, Johanna, Bergquist, Ann-Charlotte January 2010 (has links)
Utgångspunkten för uppsatsen är att studera relationen mellan vissa aspekter av form och innehåll i tre kortare prosatexter. Dessa aspekter är framförallt berättarinstans, berättelsens uppbyggnad, och det i två av texterna utryckliga temat förändring. De valda texterna är kortromanen På Chesil Beach av Ian McEwan (2007), novellen ”Döden i Damaskus” av Anna-Karin Palm (2001) och kortromanen Berömmelse av Daniel Kehlmann (2010). Litteraturvetenskapliga perspektiv och analysredskap är valda med tanke på att en av texterna påstår något om berättarens funktion, och att en av de andra texterna resonerar kring vad en berättelse är. De narratologiska verktygen faller sig därför naturliga. Den hermeneutiska metoden används i begränsad utsträckning för tolkningen av texterna. Resultatet av studien visar att texternas uppbyggnad i två av fallen tydligt medverkar till att gestalta texternas teman. Den vid första anblicken postmoderna texten Berömmelse – Roman i nio historier (2010) visar sig ha en mer sammanhängande struktur än som kanske märks vid en första snabb genomläsning. I samtliga tre texter är karaktärerna bärare av temat.
|
6 |
Allgemeinliterarische Adoleszenzromane : Untersuchungen zu Herrndorf, Regener, Strunk, Kehlmann und anderen / Novels of adolescence : studies on Herrndorf, Regener, Strunk, Kehlmann and othersBorn, Stefan 23 June 2014 (has links)
Jusqu'à présent, il est supposé que le roman d'adolescent (Adoleszensroman) est un genre qui traite de la formation de l'identité des jeunes au cours de leur adolescence. La présente thèse propose de définir plus précisément le roman d'adolescent en fonction de deux nouvelles caractéristiques: celle du «sort de l'initiative» (Schicksal der Initiative) et celle du «jugement historique» (historisches Urteil). A ces caractéristiques du roman d'adolescent se juxtapose en outre le thème de la formation identitaire. L'étude se concentre sur les romans publiés dans le monde germanophone depuis les années 90. La thèse adopte une approche historique (literarhistorisch) et herméneutique. La théorie sociologique du genre littéraire contribue à expliquer le tournant et la conjoncture historique des catégories littéraires. L'étude tente d'expliquer que le récit du «travail sur l'identité» par un jeune adolescent est un thème auquel un deuxième s'oppose, à savoir que l'adolescent devient conscient de son «initiation» dans le cadre de sa recherche identitaire et confronte ses plus ou moins «naïves» attentes avec la réalité historique d'une société. Le corpus de romans étudié forme le genre du roman d'adolescent (Adoleszensroman) qui se laisse définir comme le «roman d'adolescent du réalisme post-moderne». Il s'inscrit dans un contexte littéraire et historique dominant à partir de 1995 l'espace germanophone, mais aussi anglophone, et relève d'une certaine «sobriété» (Nüchternheit) morale et politique. / Until now, it is assumed that the novel of adolescence (Adoleszensroman) is a genre that deals with the formation of identity during adolescence. This thesis proposes a more precise definition for the novel of adolescence based on two new features: the "fate of the initiative" (Schicksal der Initiative) and the "historical judgment" (historisches Urteil). These two characteristics of the novel of adolescence are complemented by the already known characteristic of the narration of formation of adolescent identity. The study focuses on novels published in Germany and Austria since the 90s. The thesis adopts a hermeneutic and historical approach (hermeneutisch und literarhistorisch). Sociological theory of literary forms helps to explain the change and the historical conditions of literary genres. The study attempts to explain that the narration of the adolescent "formation of identity" in the novel of adolescence is a theme which complements a second theme: the adolescent takes the "initiative" within the context of his search for identity and confronts his more or less "naive" expectationswith the historical reality of a society. The corpus of novels studied within the thesis form a genre of novels of adolescence (Adoleszensroman-Genre) which can be defined as "novels of adolescence of postmodern realism". It is part of the dominant literary and historical atmosphere which began ca. 1995 and can be characterized by a certain moral and political "sobriety" (Nüchternheit).
|
Page generated in 0.0524 seconds