This study uses a narrative analytic approach to explore the similarities and differences between pre-Enlightenment and post-Enlightenment firsthand accounts of madness in order to answer the question; what is the relationship between madness, narrative, understanding, identity and recovery? Drawing on the work of Foucault, the research traces the historical and cultural development of conceptualisations of reason and unreason, the rise of psychiatry and the marginalisation of the voice of madness. I argue that this marginalisation is continued in narrative research where the focus is on the stories of the physically ill, rather than madness. The narrative method provides a means of giving space to these marginalised voices and it is Bakhtin¿s constructs of dialogicism, polyphony, unfinalizability and the chronotope that provide the tools for the narrative analysis of two female English writers; Margery Kempe and Mary Barnes. The analysis highlights three critical issues in relation to firsthand narratives of madness. First, the blurred boundaries between madness and mysticism and the role of metaphor in understanding distressing experiences. Second, the complex, multi-dimensional nature of subjective timespace that challenges the linear assumptions underlying both narrative and recovery, which, I argue, demands a radical reconceptualisation of both constructs. Third, the liminal social positioning within the analysed accounts is closely related to Bakhtin¿s notion of unfinalizability, a form of being that enables the search for meaning and the transformation of the self. Insights can be gained from this research that may place stories and understanding central in contemporary healthcare. / School of Health Studies at the University of Bradford.

This dissertation examines the concept of intention and its relationship to the idea of the moral self in late medieval England. Late medieval English writers often identified intention, as opposed to action, as the site of moral identity. Drawing on medieval legal distinctions between intended and unintended wrongdoings, penitential and confessional definitions of sin as intention (as opposed to sinful action), this dissertation traces the development of intention-based concepts of the moral self in English chronicles, parliamentary legislation and petitions related to the Rising of 1381, Chaucer's Troilus and Criseyde, The Testimony of William Thorpe, and The Book of Margery Kempe;. These texts employed contemporary notions of intention to represent interiority and to establish morally coherent narratives. Late fourteenth- and early fifteenth-century writers, however, not only draw on contemporary discussions of morality but also reshape them, applying theories of intention but nuancing and transforming them in the process. These discussions of intention inform our understanding the late medieval notion of the subject.

My dissertation demonstrates the importance of an examination of the literary works included as part of the curriculum in fourteenth- and fifteenth-century English grammar schools both for understanding the instruction of generations of schoolchildren and for reading the Middle English literature created and read by those trained in these schools. As Chapter 1 explains, thirty-four extant manuscripts used in an educational context in late medieval England, listed with their contents in the Appendix, suggest the identification of seven literary works that appear to have been taught most often: Disticha Catonis, Stans puer ad mensam, Cartula, Peniteas cito, Facetus, Liber Parabolarum, and Ecloga Theoduli. Considering these schoolbooks both individually and as a group reveals their usefulness for teachers and the instruction that they share: an emphasis on epistolary conventions, an awareness of the malleability of selves and social hierarchies, and the prioritization of ordinary human experience. As this project shows, the influence of the lessons of the grammar classroom pervades the production of vernacular literature and the reading practices of contemporary audiences. In Chapter 2, a reading of Chaucer’s Troilus and Criseyde informed with a knowledge of the formal features of letter writing, particularly the attention to audience stressed in the grammar schoolbooks, reveals Criseyde’s control of both the story’s ending and the responses of readers through her final letter to Troilus. Chapter 3 offers a reexamination of The Book of Margery Kempe that argues against Kempe’s presumed illiteracy and demonstrates how she utilizes classroom teachings on self presentation in both her lived experience and the writing of her Book to manipulate her reception by her contemporaries and readers of the text. The final chapter turns to the works of John Lydgate to show how he incorporated the schoolroom’s emphasis on the diversity of ordinary human experience into his influential Fall of Princes, thereby spreading grammar school lessons to new audiences. Appreciating the teachings of the literary schoolbooks thus enables not only a better understanding of the grammar curriculum that shaped schoolchildren for two centuries but also a recognition of schoolbooks’ profound effect on authors and audiences in late medieval England. / text

This Creature, Bride of Christ is a composition for soprano, alto flute, viola, marimba, and computer running custom software for live interactive performance in the Max/MSP environment. The work is a setting of excerpts from The Book of Margery Kempe, an early autobiographical manuscript depicting the life of a Christian mystic. The thesis discusses the historical, sociological, and musical context of the text and its musical setting; the use of borrowed materials from music of John Dunstable, Richard Wagner, and the tradition of change ringing; and the technologies used to realize the computer accompaniment. A score of the work is also included in the appendix.

This study uses a narrative analytic approach to explore the similarities and differences between pre-Enlightenment and post-Enlightenment firsthand accounts of madness in order to answer the question; what is the relationship between madness, narrative, understanding, identity and recovery? Drawing on the work of Foucault, the research traces the historical and cultural development of conceptualisations of reason and unreason, the rise of psychiatry and the marginalisation of the voice of madness. I argue that this marginalisation is continued in narrative research where the focus is on the stories of the physically ill, rather than madness. The narrative method provides a means of giving space to these marginalised voices and it is Bakhtin's constructs of dialogicism, polyphony, unfinalizability and the chronotope that provide the tools for the narrative analysis of two female English writers; Margery Kempe and Mary Barnes. The analysis highlights three critical issues in relation to firsthand narratives of madness. First, the blurred boundaries between madness and mysticism and the role of metaphor in understanding distressing experiences. Second, the complex, multi-dimensional nature of subjective timespace that challenges the linear assumptions underlying both narrative and recovery, which, I argue, demands a radical reconceptualisation of both constructs. Third, the liminal social positioning within the analysed accounts is closely related to Bakhtin's notion of unfinalizability, a form of being that enables the search for meaning and the transformation of the self. Insights can be gained from this research that may place stories and understanding central in contemporary healthcare.

<p>Bakgrund</p><p>Under de senaste åren har en rad bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frågor. I Sverige ska revisorn granska såväl bolagets årsredovisning och bokföring som styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget återfinns inte i något annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har är dock inte tydligt definierad i lagen och frågan är även huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har någon framtid i den alltmer internationaliserade värld som revisorn arbetar i.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den svenska</p><p>förvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varför</p><p>förvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den går till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frågor att besvaras:</p><p>· Vilka är de historiska orsakerna inom revisionsområdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen?</p><p>· Hur kan EU:s harmoniseringsarbete inom såväl revisions- som corporate governance-området komma att påverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid?</p><p>Genomförande</p><p>Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken expertintervjuer med såväl svenska som utländska respondenter, samt en enkätundersökning utskickad till 73 stycken godkända eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm.</p><p>Resultat</p><p>Den svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga ställningstaganden, där Sverige exempelvis har tagit avstånd från införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen. Vad gäller förvaltningsrevisionens innebörd råder det inget tvivel om dess mål; ett till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet. Vägen dit är dock något oklar. EU:s harmoniseringsarbetet kan komma att få följande konsekvenser för den svenska förvaltningsrevisionen: (1) Att den måste tas bort till följd av en fullständig harmonisering, (2) att den genom möjlighet till särregler kan behållas i sin nuvarande form samt (3) att den kan behållas, men med en något annorlunda utformning.</p>

Bakgrund Under de senaste åren har en rad bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frågor. I Sverige ska revisorn granska såväl bolagets årsredovisning och bokföring som styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget återfinns inte i något annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har är dock inte tydligt definierad i lagen och frågan är även huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har någon framtid i den alltmer internationaliserade värld som revisorn arbetar i. Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den svenska förvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varför förvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den går till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frågor att besvaras: · Vilka är de historiska orsakerna inom revisionsområdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen? · Hur kan EU:s harmoniseringsarbete inom såväl revisions- som corporate governance-området komma att påverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid? Genomförande Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken expertintervjuer med såväl svenska som utländska respondenter, samt en enkätundersökning utskickad till 73 stycken godkända eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm. Resultat Den svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga ställningstaganden, där Sverige exempelvis har tagit avstånd från införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen. Vad gäller förvaltningsrevisionens innebörd råder det inget tvivel om dess mål; ett till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet. Vägen dit är dock något oklar. EU:s harmoniseringsarbetet kan komma att få följande konsekvenser för den svenska förvaltningsrevisionen: (1) Att den måste tas bort till följd av en fullständig harmonisering, (2) att den genom möjlighet till särregler kan behållas i sin nuvarande form samt (3) att den kan behållas, men med en något annorlunda utformning.

Thesis (Ph. D.)--West Virginia University, 2008. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains vi, 215 p. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 196-215).

Thesis (M.A.)--Gordon-Conwell Theological Seminary, South Hamilton, MA, 2004. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 100-108).

Thesis (M.A.)--Gordon-Conwell Theological Seminary, South Hamilton, MA, 2004. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 100-108).