Försvarets materielverk (FMV) står inför en omfattande ominriktning av verksamheten med tillhörande omorganisation. Den nya verksamheten innefattar att leverera tjänsten försvarslogistik till Försvarsmakten (FM). Då det inte finns någon entydig definition för vad försvarslogistik är så har detta arbete inriktats att utarbeta ett förslag till en sådan definition. Dessutom har en procedur skapats som identifierar relevanta prestandamått för ett godtyckligt försvarslogistiskt system, s.k. Key Performance Indicators (KPI), som kan användas för att påvisa om försvarslogistiken är effektiv eller inte.   För att skapa en definition, så undersöktes först vad teorin säger om tillvägagångssättet för uppbyggandet av definitioner. Därefter gjordes en större litteratursökning för att se hur och vad andra organisationer, verksamheter och teorier avser med försvarslogistik och använder termen försvarslogistik till. Den metod för definition som bedömts mest lämpad är den s.k. Förbättringsmetoden, vilken med litteratursökningen som underlag har används för att skapa ett definitionsförslag.   Sedan har en procedur skapas som identifierar, för försvarslogistik, relevanta KPI. Det utfördes genom att först genomföra en litteratursökning avseende vilka logistiska mått som finns, därefter för att besvara frågan vad KPI är och hur de används. De logistiska måtten, tillsammans med mått framtagna och härledda från definitionen, bildar en "bruttolista" med möjliga Performance Indicators (PI).   Vid utformandet av proceduren uppenbarade det sig att det inte gick att skapa en generisk metod, för alla möjliga försvarslogistiska system. Därför föreslogs ett vidare arbete som innebär att kategorisera system med liknande egenskaper i olika systemtyper. Med förslagsvis en totalkostnadsanalys och annan empirisk erfarenhet som grund kan PI för varje systemtyp väljas, för att på så sätt skapa "nettolistor" av generiska KPI för varje systemtyp. Är systemägaren intresserad av att ytterligare gallra bland dessa generiska KPI, så har ett frågebatteri skapats som sållar på basis av vad som är intressant att mäta. / The Swedish Defence Materiel (Försvarets Materielverk -FMV) faces a major redirection of its activities with an associated with reorganization. The new business is to deliver Defense Logistics Services to the Swedish Armed Forces (Försvarsmakten - FM). There is no existing Swedish definition for the term Defense Logistics. One purpose of this study has been to provide a proposed definition. FMV also requires a procedure for identifying relevant measurements, Key Performance Indicators (KPI), for arbitrary defense logistics systems, which can indicate whether the Defense Logistics Services delivered are effective or not.   In order to create a definition, the first step in this study is has been to examine what the theory says about methods for crafting definitions. There implied a need for a large literature review, with the purpose of identifying how and what other organizations, business and theories relate to and how they use the term of Defense Logistics. The information from the literature review was used as inspirational input when applying the improvements method, which is one of the methods available when crafting definitions.   The second purpose of this study has been to develop a procedure for identifying KPI:s related to Defense Logistics. This was also solved by a large literature review that identified existing logistical measurements and explained what KPI:s are and how they are used. The above logistical measurements together with measurements developed and derived from the definition were used to form a "comprehensive list" of possible Performance Indicators (PI).   During the design of the procedure it was recognized that it was not feasible to create a generic method for every possible defense logistic system. It was therefore proposed, as future work is, to categorize systems with similar characteristics into system types. With e.g. total cost analysis and other empirical experience as a basis, KPI can be chosen for each system type and thereby forming "net lists" for each generic system type. If the part interested in measuring a defense logistics service is interested in further narrowing the "net list" of KPI, a couple of questions are provided to assist in this, based on the concerns of the interest party.

The goal of this master thesis is to supply management at Saab Aeronautics with information and tools that allow for fast and effective insight into the manufacturing process. Additionally it aims to suggest improvements concerning measurements and the use of data for the internal workshops. The method of creating good performance indicators will also be part of the deliverables to Saab for future use. The master thesis is based on Analytics for Management by Tanima Chowhury and Louise Sandén, an earlier master thesis which describes a method for generating KPI:s. Furthermore the master thesis intends to answer some research questions, these questions are based around how well Analytics for Management can be adapted to a large organization like Saab and an evaluation of their previously used KPI:s. The main changes to the method as described in Analytics for Management are regarding differences in the data collection and the addition of a fourth phase. The new fourth phase uses the output from the previous three phases that are described in Analytics for Management, to assess which KPI:s are most suitable for top managerial use. The first phase utilizesthe company vision and strategy, to create suitable tactical goals. In this project, this translates to the company strategy getting linked to goals set up for the internal workshops at Saab Aeronautics. After this, in the second phase, the goals are used to produce KPI:s for the workshops. The output of phase two is therefore the chosen KPI:s that have been confirmed with management. The third phase uses the KPI:s and aims to evaluate the measurement system to either improve it or create it, if nonexistent. This part has been intentionally reduced in this report due to complexity. The fourth phase, evaluates out which KPI:s should be selected and how they should be visualized to create a good overview for management. The main result or output of the master thesis report consists of two parts, the method of generating KPI:s and the actual generated KPI:s. The KPI:s created during the master thesis are very similar to the KPI:s previously used, but improved. This indicates that the previous KPI:s is use at Saab were up to standard. However, the underlying data and traceability was not. These results generate good value for the future and the findings underline an important area. However, according to the authors, the main value should consist of highlighting the defective underlying data and solutions created to solve the problem / Med denna rapport vill man tillgodose ledningen på Saab Aeronautics med information och verktyg som effektivt ger en inblick kring verksamhetens produktionsenheter. Man ämnar också ge förslag till taktiska ledningen angående mätetal och datahantering. Utöver konkreta förslag tar man även fram metodiken för framtida bruk på Saab. För att genomföra detta appliceras en anpassning av metodiken beskriven i Analytics for Management av Tanima Chowdhury och Louise Sandén. I Analytics for Management presenteras en metodik för att ta fram och utvärdera KPI:er. I samband med metodiken ställs också forskningsfrågor upp angående anpassning av Analytics for Management mot verksamheten och en utvärdering av dagens mätetal hos Saab. Som nämnt är rapporten baserad på anpassning och tillämpning av Analytics for Management. Efter analys av metodiken och en genomförd litteraturstudie infördes bl.a. en fjärde fas samt förändringar kring datainsamling. Den fjärde fasen behandlar främst aggregering gentemot ledning och nyttjar resultatet ur fas ett till tre för att lyfta fram KPI:er som passar bra på många olika nivåer i organisationen. Den första av faserna behandlar företagets vision och strategi för att kunna koppla den mot mål på taktisk nivå. I fallet på Saab handlar det om att koppla företagsstrategi mot mål på verkstadsnivå. Sedan genereras KPI:er i fas två, där dessa också valideras mot intressenter och ansvariga i produktionen. Den tredje fasen konkretiserar mätningar och visualisering för de valda KPI:erna. Här får man alltså ut färdiga KPI:er för taktiska nivån. Fjärde fasen aggregerar samman genererade KPI:er för ledningen, på så sätt får man en överblicksbild över en större del av organisationen. Resultatet från examensarbetet består av två delar: dels metoden för framtagning av lämpliga KPI:er, men också de KPI:erna som arbetsgången lett fram till. Gällande KPI:erna som utvecklats under examensarbetet, så finns det stora likheter med de KPI:er som redan används på Saab. Skillnaden ligger i spårbarheten samt hur underliggande data hanteras. Genom metodiken och med de framtagna KPI:erna finns därför värde som kan nyttjas på flera verksamheter i organisationen. Vad författarna dock vill lyfta fram är att det kanske största värdet ligger i upptäckten kring brister i underliggande data, som idag många av mätetalen bygger på.

The telephone-banking channel, delivered through call centres, has become an integral part of the distribution mix of retail financial institutions. To get the greatest competitive advantage from this channel, the strategic orientation, structural and behavioural aspects of the call centre must be aligned with its operational-service and sales-performance objectives. Unfortunately, while considerable managerial effort is expended developing call centres, often their performance results remain uncertain or uncommunicated. There are indications also that financial institutions should not underestimate active market orientation benefits; innovative, strategic-thinking and progressive structures; flexible, empathic leadership, and, valuing supportive human resource strategies. Our survey of Australian deposit-taking institutions investigates the extent to which strategic and behavioural aspects are aligned with its operational-service and sales-performance objectives. Specifically, managerial approaches to IT development, competitive positioning, leadership delegation, market research attitudes and product orientation were considered. Approaches to trust, conflict, morale and reward, and, key performance indicator (KPI) choices were sought also. Results show sales performance is positively related to more externally focussed strategic orientations. Reinforcing the importance of innovative human resource practices, performance is also related positively to psychosocial climate in general and employee reward and morale, in particular. This extension of management theory urges financial service leaders to actively contemplate one of its most important resources, people. Further, the survey itself indicated that while the majority of institutions continue to use operationally based key performance indicators, such as minimum call duration, the ability of the call centre to generate sales revenue is also being recognised. In summary, given the size and potential of the telephone-banking channel, this research encourages further, urgent exploration of strategic relationships among the channel, its market, performance measures and comprehensive people-centred HR strategies aimed at developing high employee trust, and satisfaction.

The purpose of this exploratory research was to explore the effect of Key Performance Indicators (KPIs) on State Owned Enterprises’ performance in South Africa. The aim of the study was to establish the impact that KPIs have on state owned enterprises, how they are currently measured and the causes of success or failure of Key Performance Indicators (KPIs) on State Owned Companies.Fifteen respondents participated in this qualitative study. The survey method used was a questionnaire with closed and open-ended questions. The respondents were all Senior Executives including Chief Executive Officers, General Managers, Board Members and Senior Management employed by State Owned Enterprises reporting to the Department of Public Enterprises, Department of Transport and Department of Water Affairs. The research instrument that was used was a questionnaire with closed and open-ended questions. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2012. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Introduction and background: The 1990s crisis and the global financial crisis year 2008 shows the same indications that the property market was affected negative. The Swedish Property companies had a difficult time on the market when the crisis led to decreased property trade and financing problems for the Property companies. The Swedish property companies became less attractive on the market and contributed to a drop in prices on investment property. Purpose: The purpose of this essay is to examine if there is any relation between the Swedish Property companies impairments on their investment property and the global financial crisis year 2008. Method: The essay is based on a quantitative study where we examined Swedish Property companies’ annual reports. We answered our questions and our purpose from the empirical data that we collected from the annual reports. Conclusions: The study resulted in that we found a correlation between the Swedish Property companies’ impairments on their investment properties and the global financial crisis year 2008. However, we found that the Swedish Property companies’ impairments were lower than market indications prove.

Dashboarden har kommit att bli ett uppmärksammat verktyg bland organisationer de senaste åren. En dashboard kan beskrivas som en visuell display som förmedlar väsentlig information nödvändig för att uppnå ett eller flera objektiv, som kan övervakas med en enda blick. En effektivt designad dashboard kan optimera ett företags prestationer och beslutsfattande genom att styra medlemmar i samma riktning samt förse dem med pålitliga beslutsunderlag. Tidigare forskning och läroböcker har berört motivation, implementersstadier av dashboards, val av nyckeltal samt hur dashboards ska designas för att vara effektiva. Få studier har dock undersökt hur dashboards designas i praktiken. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka hur företags design av dashboards ser ut, och mer specifikt hur designen varierar efter syftet med dashboarden.  För att besvara problemställningen genomfördes en kvalitativ studie i form av små N-studier. Datainsamlingen inkluderade fem separata intervjuer med respondenter som varit delaktiga i designen av deras företags dashboard, samt kompletterande skärmavbilder på dessa. Studiens resultat indikerar att designen av dashboards i praktiken är komplext, men att några samband mellan syfte och design kan identifieras. Beroende på typen av dashboard, vilket korrelerar med dess syfte, kommer valet av KPI:er och funktionella egenskaper se olika ut. Inget tydligt samband mellan syfte och visuella egenskaper kunde identifieras.

Monitoring key performance indicators (KPI) give practitioners immersive experience that is priceless when it comes to decision making and performance-enhancing in software companies. Used together with different tools that enable visualization of KPIs, users obtain big advantages that enable quick troubleshooting and detections of errors that could emerge in a product or a system. Many studies have been followed out in the field of data visualization using KPIs and digital dashboards. Still, the subject of KPIs providing valuable information to companies that are developing HR and payroll systems is relatively unexplored. The purpose of this thesis has been to investigate how essential KPIs should be visualized on a digital dashboard using a case company that focuses on developing HR and payroll systems. To investigate the phenomenon, five different interviews were conducted, and a digital dashboard was developed. The interviewees that participated in the empiric data collection were employees stationed in different teams with various authorities and experiences in the field of dashboards and KPIs. Previous works in the field of data visualization indicates that KPIs can be used and presented in various ways. When presenting KPIs on a dashboard, there are different factors that are of big influence of how successful the visualization gets. There are no complete templates on how KPIs should be visualized, however there are guidelines on how a dashboard could be shaped. Something that previous works and different interviewees in the present study agreed on was that a dashboard should consist of 4 to 8 KPIs. Too many KPIs can decrease the chance of obtaining the advantages that monitoring and visualizing KPIs on a digital dashboard can bring. Something that emerged from the study is the importance of first identify what to visualize and then implement how. Among the answers during the data collection, many interviewees found the number of users that were logged in on their products as something that would be useful to monitor. The reason for this was partly that the interviewees considered that by monitoring these numbers, it could increase the pride among the colleagues. The interviewees thought that it might boost morale among the employees if they visualized the many users of the products they are developing. / Genom att övervaka nyckeltal (KPIer) kan användare erhålla fördelar som är ovärderliga när det gäller beslutsfattande och prestandaförbättring hos mjukvaruföretag. Tillsammans med olika verktyg som möjliggör visualisering av KPIer får användare stora fördelar som gör det möjligt att snabbt upptäcka fel som kan uppstå i en produkt eller i ett system. Många studier berör ämnet datavisualisering och digitala instrumentpaneler. Trots det här är ämnet KPIer, specifikt de som ger värdefull information till företag som utvecklar HR- och lönesystem outforskat. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur viktiga KPIer bör visualiseras på en digital instrumentpanel hos ett företag som fokuserar på att utveckla HR- och lönesystem. För att undersöka fenomenet genomfördes fem olika intervjuer. En digital instrumentpanel utvecklades även som ett komplement till att svara på forskningsfrågan utifrån tidigare forskning och de empiriska resultat som framkom under studiens gång. Informanterna som deltog i den empiriska datainsamlingen var anställda på ett fallföretag och stationerade i olika utvecklingsteam. Informanterna hade sedan tidigare olika erfarenheter av att använda instrumentpaneler och KPIer. Tidigare studier inom datavisualisering indikerar att KPIer kan användas och visualiseras på olika sätt. När KPIer presenteras på en instrumentpanel finns det olika faktorer som har stort inflytande på hur framgångsrik visualiseringen blir. Det finns inga kompletta mallar för hur KPIer ska visualiseras men det finns riktlinjer för hur en instrumentpanel kan utformas. Något som tidigare studier samt informanterna i den här studien enades om var att en instrumentpanel bör bestå av ett antal mellan fyra och åtta KPIer. Genom att använda för många KPIer så minskar chansen att få de fördelar som övervakning och visualisering av KPIer på en digital instrumentpanel kan ge. Något som den här studien belyser är vikten av att först identifiera vad som ska visualiseras för att sedan implementera hur. En av flera KPIer som ansågs värdefulla för informanterna var antalet användare som var inloggade i deras produkt. Anledningen till det här var delvis att informanterna ansåg att övervakning av användare skulle skapa ökad stolthet bland kollegorna på kontoret.

[ES] El judo es un deporte complejo donde hay identificadas muchas variables multidisciplinares como por ejemplo la fuerza, la potencia, la velocidad, las habilidades técnicas y tácticas, la motivación, la gestión del estrés o la alimentación que tienen una importancia clave e influyen en el resultado final de los combates. Si bien muchos trabajos académicos han estudiado estas variables, generalmente de forma aislada o combinando unas pocas normalmente del mismo ámbito, se ha detectado que no existen estudios que hayan analizado un conjunto de variables multidisciplinares heterogéneas de manera integral, considerando al mismo tiempo variables de diferentes ámbitos (por ejemplo físicas, técnicas, psicológicas, de estilo de vida, etc) y analizado su impacto sobre el rendimiento estratégico de los judokas. Además, una vez que se han identificado esas variables multidisciplinares, es complejo determinar cuáles de ellas están directamente relacionadas con la capacidad del judoka para alcanzar sus objetivos estratégicos, los cuales pueden definirse como las principales metas estratégicas que el deportista pretende alcanzar a medio-largo plazo (por ejemplo, obtener la clasificación para los Juegos Olímpicos), y que por tanto condicionan el esfuerzo y la planificación del deportista. Por tanto, esta Tesis Doctoral desarrolla una propuesta metodológica para identificar, priorizar y cuantificar el impacto de variables multidisciplinares sobre el rendimiento en el ámbito del judo, proporcionando una visión más completa y global y, por extensión, valiosa información adicional para tomar decisiones importantes tales como preparar planes de entrenamiento o planificar el calendario de competiciones. Para ello, se aplica una técnica de ayuda a la toma de decisiones multicriterio, el Analytic Network Process, la cual posibilita la evaluación y cuantificación conjunta de dichas variables multidisciplinares, las cuales son heterogéneas y de las que de muchas no se poseen datos históricos y cuyo impacto sobre el rendimiento del judoka es difícil de determinar. En este sentido, es necesario tener en cuenta que existen también otras relaciones importantes, las interrelaciones entre variables, que también deben evaluarse. Por tanto, se consideran las siguientes relaciones entre variables: Relaciones entre un conjunto de variables multidisciplinares claves del judo y el rendimiento del deportista. Interrelaciones entre las variables multidisciplinares claves del judo que afectan al rendimiento. Interrelaciones entre los objetivos estratégicos definidos y que representan el rendimiento del deportista. Por todo ello, la presente Tesis Doctoral se estructura en diferentes capítulos de la siguiente forma: El Capítulo 1 describe el planteamiento y la estructura de la Tesis Doctoral. En el Capítulo 2 se realiza una revisión bibliográfica de los principales trabajos científicos, justificando el hueco investigador e identificando las principales variables multidisciplinares de judo. En el Capítulo 3 se lleva a cabo un estudio práctico de la importancia de las variables técnico-tácticas en judo, analizando para ello todos los torneos de judo de élite (Grand Prix, Gran Slam, Master y Campeonato del Mundo) celebrados en el año 2019. En el Capítulo 4 se presenta la propuesta metodológica desarrollada en el ámbito de la Tesis. Para ello, inicialmente se justifica el uso del Analytic Network Process como Técnica Multicriterio de Ayuda a la Toma de Decisiones más adecuada para aplicar en la presente Tesis, describiendo a continuación las cuatro fases de la metodología desarrollada. En el Capítulo 5 se aplica la propuesta metodológica al Centro de Alto Rendimiento de Judo de Valencia, donde un grupo de expertos formado a tal fin desarrolla las cuatro fases de la metodología para la categoría de -66 kgs. En el Capítulo 6 se presentan las principales conclusiones de la Tesis Doctoral y se proponen líneas futuras de investigación. / [CA] El judo és un esport complex on hi ha identificades moltes variables multidisciplinars com ara la força, la potència, la velocitat, les habilitats tècniques i tàctiques, la motivació, la gestió de l'estrès o l'alimentació que tenen una importància clau i influeixen en el resultat final dels combats. Si bé molts treballs acadèmics han estudiat aquestes variables, generalment de forma aïllada o combinant unes poques normalment de el mateix àmbit, s'ha detectat que no hi ha estudis que hagin analitzat un conjunt de variables multidisciplinars heterogènies de manera integral, considerant a el mateix temps variables de diferents àmbits (per exemple físiques, tècniques, psicològiques, d'estil de vida, etc.) i analitzat el seu impacte sobre el rendiment dels judokes. A més, una vegada que s'han identificat aquestes variables multidisciplinars, és complex identificar quines d'elles estan directament relacionades amb la capacitat de l'judoka per assolir els seus objectius estratègics, els quals poden definir-se com les principals fites estratègiques que l'esportista pretén assolir a mig-llarg termini (per exemple, obtenir la classificació per als Jocs Olímpics), i que per tant condicionen l'esforç i la planificació de l'esportista. Per tant, aquesta tesi doctoral desenvolupa una proposta metodològica per identificar, prioritzar i quantificar l'impacte de variables multidisciplinars sobre el rendiment en l'àmbit de l'judo, proporcionant una visió més completa i global i, per extensió, valuosa informació addicional per prendre decisions importants tals com preparar plans d'entrenament o planificar el calendari de competicions. Per a això, s'aplica una tècnica d'ajuda a la presa de decisions multicriteri, l'Analytic Network Process, la qual possibilita l'avaluació i quantificació conjunta d'aquestes variables multidisciplinars, les quals són heterogènies i de les que moltes no es posseeixen dades històriques i el impacte sobre el rendiment de l'jukoka és difícil de determinar. En aquest sentit, cal tenir en compte que existeixen també altres relacions importants, les interrelacions entre variables, que també s'han d'avaluar. Per tant, es consideren les següents relacions entre variables: Relacions entre un conjunt de variables multidisciplinars clau de judo i el rendiment de l'esportista. Interrelacions entre les variables multidisciplinars clau de judo que afecten el rendiment. Interrelacions entre els objectius estratègics definits i que representen el rendiment de l'esportista. Per tot això, la present Tesi Doctoral s'estructura en diferents capítols de la següent manera: El capítol 1 descriu el plantejament i l'estructura de la tesi doctoral. En el capítol 2 es realitza una revisió bibliogràfica dels principals treballs científics, justificant el buit investigador i identificant les principals variables multidisciplinars de judo. En el capítol 3, es porta a terme un estudi pràctic de la importància de les variables tècnic-tàctiques en judo, analitzant per a això tots els tornejos de judo d'elit (Grand Prix, Gran Slam, Master i Campionat del Món) celebrats a l'any 2019. En el capítol 4 es presenta la proposta metodològica desenvolupada en l'àmbit de la Tesi. Per a això, inicialment es justifica l'ús de l'Analytic Network Process com a Tècnica Multicriteri d'Ajuda a la Presa de Decisions més adequada per aplicar en la present Tesi, presentant a continuació les quatre fases de la metodologia desenvolupada. En el Capítol 5 s'aplica la proposta metodològica a el Centre d'Alt Rendiment de Judo de València, on un grup d'experts format a aquest fi desenvolupen les quatre fases de la metodologia per a la categoria de -66 kg. En el capítol 6 es presenten les principals conclusions de la tesi doctoral i es proposen línies futures d'investigació. / [EN] Judo is a complex sport where many multidisciplinary key variables, i.e. strength, power, speed, technical and tactical abilities, motivation or estrés management, which have a significant impact on the final result of combats have been identified. However, these studies have usually focused on either only one or a few variables from the same ambit instead of considering a full set of heterogeneous multidisciplinary variables at the same time, which are of different ambits such as physical, tactical-technical, psychological or lifestyle and, at the same time, assessing their impact over judokas' performance. Additionally, once these multidisciplinary variables are identified, it is a complex process to determine which ones are directly linked with the capacity of the athlete for reaching his/her strategic objectives, which can be defined as the main medium-long term strategic goals (i.e. to get the classification for the Olympic Games) and which, therefore, condition the judokas efforts and planning. Then, this Doctoral PhD Thesis develops a methodological proposal for identifying, priorisiting and quantifying the impact of a set of multidisciplinary variables on the strategic performance of judokas, providing a more complete and global vision and, extensively, valuable additional information to make important decisions such as designing training plans or planning the competitions calendar. To this end, a Multi-Criteria Decision Technique, the Analytic Network Proces, is applied, which allows to jointly evaluate and quantify such a set of multidisciplinary variables, which are heterogeneous and which many of them lack of historical data and whose impact on the judoka's performance is very difficult to determine. In this sense, it is also necessary to take into account the existence of other type of relationship, the inter-relationships between the multidisciplinary variables, which should also be assessed. Then the next relationships between variables are considered: Relationships between a set of multidisciplinary variables of judo that are affecting to the judoka's performance. Inter-relationships between the judo multidisciplinary variables. Inter-relationships between the strategic objectives that represent the judoka's performance. Therefore, this Doctoral PhD Thesis is structured as follows: In Chapter 1, the approach and structure are presented. In Chapter 2, a literature review is carried out, justifying the research gap and identifying the main judo multidisciplinary variables. In Chapter 3, a practical study of the importance of the tactical-variables in judo is carried out, analysing all the judo ellite tournaments of 2019. Chapter 4 presents the methodological proposal, justifying initially the application of the Analytic Network Process and then the phases of the methodology. In Chapter 5, the methodological proposal is applied to the High Performance Judo Center of Valencia, where a judo expert group applies the phases of the methodology for the under 66 kgs category. In Chapter 6, the main conclusions as well as the future research lines are presented. / Uriarte Marcos, S. (2021). Propuesta para identificar, priorizar y cuantificar el impacto de variables multidisciplinares sobre el rendimiento deportivo de élite aplicando Analytic Network Process. Una aplicación al Centro de Alto Rendimiento de Judo de Valencia [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/165363