I det svenska samhället har alkoholen en socialt normativ position. Trots en strikt alkoholpolitik och stora samhälsinsatser utgör alkoholism och alkoholproblematik en stor samhällsutmaning. Till följd av arbetsplatsens centrala position i många yrkesverksammas liv tillkommer ett stort ansvar i att uppmärksamma och hantera alkoholism och alkoholproblematik. Syftet med studien är att undersöka och jämföra det praktiska arbetet med alkoholproblematik inom två olika organisationer utifrån ett organisationskulturellt perspektiv. Genom det organisationskulturella perspektivet belyser studien hanteringen av alkoholproblematik utifrån ett nytt synsätt. Studien problematiseras genom att jämföra hanteringen av alkoholproblematik utifrån organisationskulturens artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Studiens empiriska material utgår ifrån åtta stycken semistrukturerade intervjuer fördelat jämt på respektive organisation. Resultatet som föreligger visar att organisationskulturen är av stor betydelse för hur organisationer arbetar med alkoholproblematik. Skillnaderna som föreligger organisationerna emellan förekommer på ett djupt medvetet och omedvetet plan i organisationernas värderingar, normer och grundläggande antaganden. I de ytliga nivåerna av organisationskulturen avseende alkoholpolicy, stöddokumentation och rehabiliteringsplaner föreligger inga omfattande skillnader. Vidare indikerar studiens resultat på att medarbetarnas och befattningsgruppernas sociala interaktion är avgörande för att skapa enhetliga alkoholvärderingar och således även ett enhetligt arbete med alkoholproblematik.

<p>Organisation har i många fall definierats som målinriktat samarbete mellan människor. Dessa mål kräver strategier, men studier visar på att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie är att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mål, men även hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnå dessa mål. Tidigare forskning menar att organisationers mål inte kan vara formulerade godtyckligt, och de måste vara formulerade i förhållande till omvärldssituationer. Tydlighet i mål leder till att människor riktar uppmärksamheten, men också att ansträngningarna tenderar att förlängas i och med tydliga mål. Forskning visar också på att de mål som HR ska arbeta efter bör vara samstämmiga med den affärsstrategi som organisationen övergripande har. För att förstå skeenden och hur organisationen arbetar mot mål kommer den här studien även att analyseras utifrån organisationsstrukturen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor på ett företags HR- funktion, har tillsammans med skriftliga källor, legat till grund för empiri. Resultatet visar på att det finns tre olika nivåer av mål som den aktuella HR- funktionen har att arbeta mot. Dessa är mål i organisationen, HR- fokus och projektmål. Organisationens övergripande mål ter sig otydliga varpå HR- målen i den aktuella organisationen inte baserar sig på dessa, utan snarare på behov som uppkommer i organisationen. Vidare visar resultatet att samarbetet inom organisationen kan stärkas då funktioner tenderar att arbeta mot varandra, med samma saker eller att flera parter släpper arbetsuppgifter då andra förväntas arbeta med dessa. Kommunikationen i organisationen upplevs som bra, men från ledningens håll är den allmän och övergripande, vilket leder till att medarbetarna inte känner sig som en del av en större helhet. Teorier visar på att medarbetarnas agerande kan vara uttryck för hur organisationen är utformad. Den aktuella organisationen är en matrisorganisation och matrisorganisationer tenderar att ha felriktade eller motstridiga mål och problem i att synkronisera arbetsuppgifter.</p>

Organisation har i många fall definierats som målinriktat samarbete mellan människor. Dessa mål kräver strategier, men studier visar på att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie är att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mål, men även hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnå dessa mål. Tidigare forskning menar att organisationers mål inte kan vara formulerade godtyckligt, och de måste vara formulerade i förhållande till omvärldssituationer. Tydlighet i mål leder till att människor riktar uppmärksamheten, men också att ansträngningarna tenderar att förlängas i och med tydliga mål. Forskning visar också på att de mål som HR ska arbeta efter bör vara samstämmiga med den affärsstrategi som organisationen övergripande har. För att förstå skeenden och hur organisationen arbetar mot mål kommer den här studien även att analyseras utifrån organisationsstrukturen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor på ett företags HR- funktion, har tillsammans med skriftliga källor, legat till grund för empiri. Resultatet visar på att det finns tre olika nivåer av mål som den aktuella HR- funktionen har att arbeta mot. Dessa är mål i organisationen, HR- fokus och projektmål. Organisationens övergripande mål ter sig otydliga varpå HR- målen i den aktuella organisationen inte baserar sig på dessa, utan snarare på behov som uppkommer i organisationen. Vidare visar resultatet att samarbetet inom organisationen kan stärkas då funktioner tenderar att arbeta mot varandra, med samma saker eller att flera parter släpper arbetsuppgifter då andra förväntas arbeta med dessa. Kommunikationen i organisationen upplevs som bra, men från ledningens håll är den allmän och övergripande, vilket leder till att medarbetarna inte känner sig som en del av en större helhet. Teorier visar på att medarbetarnas agerande kan vara uttryck för hur organisationen är utformad. Den aktuella organisationen är en matrisorganisation och matrisorganisationer tenderar att ha felriktade eller motstridiga mål och problem i att synkronisera arbetsuppgifter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka linjechefers upplevelse av sitt chefskap efter centraliseringen av HR-avdelningen, och decentraliseringen av de arbetsuppgifter som rör HR-arbetet. Genom en kvalitativ studie genomfördes åtta intervjuer med linjechefer inom en energikoncern i Mellansverige. Fokus låg på linjechefernas erfarenheter, berättelser och upplevelser av sitt chefskap, efter den organisationsförändring som genomförts. Data analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys, där fyra huvudteman framkom ur det transkriberade materialet. Resultatet visade att linjecheferna upplevde att faktorer som samarbete, tydliga förväntningar, ett större eget ansvar samt avskiljandet av chefskap och ledarskap bidrog till att de förändringar som centraliseringen medförde upplevdes som positiva. Betydelsen av dessa faktorer i och med decentraliseringen av de arbetsuppgifter som rör HR-arbetet har således bidragit till att linjecheferna känner att de klarar av att hantera de ökade krav som ställs på dem som chefer, och att de trivs med sitt chefskap. / The aim of the present study was to investigate line managers’ experiences of their managementship after centralization of the HR department, and the decentralization of tasks that are related to HR work. Through a qualitative study, eight interviews were conducted with line managers within an energy corporate group in Central Sweden. The focus was on the line managers' experiences, narratives and experiences of their managementship, after the organizational change that was implemented. Data were analyzed using inductive thematic analysis. The result showed that the line managers felt factors such as cooperation, clear expectations, greater responsibility and also that the separation of managementship and leadership contributed to the changes that centralization brought, were perceived as positive. The importance of these factors with the decentralization of the tasks related to HR work has thus contributed to the line managers feeling that they are able to manage the increased demands placed on them as managers, and that they enjoy their managementship.

Made available in DSpace on 2016-04-25T16:44:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Jucelia Laurindo de Araujo.pdf: 1109603 bytes, checksum: 358d2916f0850e6292c4f76cb269a32e (MD5) Previous issue date: 2016-03-11 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The objective of the research conducted for this dissertation was to analyze the human resources (HR) strategies and policies adopted in an outsourced telecom company, considering its strategic importance in the economic and globalized scenario. Specific objectives were analyzing the telecom industry in Brazil and the service relations between outsourced and contracting companies. In order to make carrying out the research possible, an investigation was conducted of aspects related to HR strategies and policies, and of outsourcing from a strategic and critical viewpoint; also carried out were analyses of the telecom industry and its strategies of action, and, finally, of the case of an outsourced telecom company. The methodology adopted consisted of a case study involving an exploratory approach, which was qualitative by nature, by means of three sources of evidence: documentation, files on record and participant observation. The subject of the investigation selected was an outsourced company named Alfa, which is engaged in providing services for major telecom operators here in Brazil. The results obtained indicated that it is possible to obtain good human resources practices by improving the outsourcing strategies and also reducing the negative effects, viewed as a precarious factor in terms of working arrangements / Apresentou-se como objetivo na pesquisa desta dissertação, analisar as estratégias e políticas de recursos humanos adotadas numa empresa terceirizada do setor de telecomunicações, considerando sua importância estratégica no cenário econômico e globalizado. E como objetivos específicos, analisar o setor de telecomunicações no Brasil e as relações de serviços entre empresas terceirizadas e contratantes. Para que a realização da pesquisa fosse possível, foram investigados aspectos relacionados a estratégias e políticas de recursos humanos; a terceirização sob uma ótica estratégica e crítica; a análise do setor de telecomunicações e suas estratégias de atuação, e por fim, a análise do caso de uma empresa terceirizada do setor de telecomunicações. A metodologia adotada consistiu-se de um estudo de caso, de abordagem exploratória, de natureza qualitativa por meio de três fontes de evidências: documentação, registro em arquivos e observação participante. Selecionou-se como sujeito da investigação uma empresa terceirizada, denominada empresa Alfa, atuante como prestadora de serviços para grandes operadoras do setor de telecomunicações. Os resultados obtidos apontaram que é possível obter boas práticas de recursos humanos, aperfeiçoando as estratégias de terceirização e também reduzir os efeitos negativos, vista como uma precarização do trabalho

The telephone-banking channel, delivered through call centres, has become an integral part of the distribution mix of retail financial institutions. To get the greatest competitive advantage from this channel, the strategic orientation, structural and behavioural aspects of the call centre must be aligned with its operational-service and sales-performance objectives. Unfortunately, while considerable managerial effort is expended developing call centres, often their performance results remain uncertain or uncommunicated. There are indications also that financial institutions should not underestimate active market orientation benefits; innovative, strategic-thinking and progressive structures; flexible, empathic leadership, and, valuing supportive human resource strategies. Our survey of Australian deposit-taking institutions investigates the extent to which strategic and behavioural aspects are aligned with its operational-service and sales-performance objectives. Specifically, managerial approaches to IT development, competitive positioning, leadership delegation, market research attitudes and product orientation were considered. Approaches to trust, conflict, morale and reward, and, key performance indicator (KPI) choices were sought also. Results show sales performance is positively related to more externally focussed strategic orientations. Reinforcing the importance of innovative human resource practices, performance is also related positively to psychosocial climate in general and employee reward and morale, in particular. This extension of management theory urges financial service leaders to actively contemplate one of its most important resources, people. Further, the survey itself indicated that while the majority of institutions continue to use operationally based key performance indicators, such as minimum call duration, the ability of the call centre to generate sales revenue is also being recognised. In summary, given the size and potential of the telephone-banking channel, this research encourages further, urgent exploration of strategic relationships among the channel, its market, performance measures and comprehensive people-centred HR strategies aimed at developing high employee trust, and satisfaction.

The diploma thesis focuses on the theory of HR audit and conducting an HR audit in a real company. The theoretical part of the diploma thesis consists of explanation of terms audit and HR audit, descriptions od HR systems in organizations, descriptions of main tasks, duties and roles of HR department and brief description of the situation in the Czech Republic. It is then described in the practical part od the diploma thesis how the HR audit went, what all steps of conducting an HR audit were and what the conclusion and recommendations were.

Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka hållbarhetschefers upplevelser av HR:s involvering i hållbarhetsarbetet. Vidare vill vi med hjälp av empiri, tidigare forskning och teoretiskt underlag generera en bredare förståelse för hur svenska företag arbetar för att skapa en resilient och hållbar organisation. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar sex, stora svenska företag med hållbarhet idag? På vilket sätt anser hållbarhetschefer att HR är involverade i hållbarhetsarbetet? Hur upplever hållbarhetschefer att företags resiliens eventuellt kan stärkas av hållbarhetsarbete? Material och metoder: Vi har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Vi har genomfört ett subjektivt urval för att sedan samla in empiri genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har sedermera bearbetats med hjälp av innehållsanalys och inspiration från hermeneutisk tolkning. Huvudresultat: Resultatet i studien belyser hur svenska företag arbetar med social och miljömässig hållbarhet. Centralt för organisationers hållbarhetsarbete verkar vara att skapa en organisationsspecifik definition och att integrera hållbarhet i affärsstrategin. Viktigt är också att utarbeta hållbarhetsstrategier som sedan operationaliseras med hjälp av HR i det dagliga arbetet. Vidare redogör studien för HR:s inverkan på hållbarhetsarbete genom att underlätta både strategiskt och operativt genom bland annat värdeskapande, kulturarbete, utbildning och rekrytering. Ett väletablerat hållbarhetsarbete med en hållbar kultur kan i sin tur stärka marknadsvärdet, förhöja konkurrenskraften på sikt och attrahera interna och externa intressenter. Genom att arbeta med hållbarhet integrerat kan företagen således stärka sin resiliens.

Today many organisations are transforming from a traditional structure to an agile structure to be able to work more efficiently, meet the fast changes that are continuously happening and make sure not be outperformed by competitors. Agile was from the beginning a set of values and principles designed for software development but it has scaled and today it includes the whole organisation. To avoid imbalance within the organization ,it is crucial that the whole organisation applies an agile mindset. However, the transformation may imply a lot of obstacles and challenges on the way. For some departments within an organisation, it is a lot easier to keep up with the changes and be a part of the transformation process while other departments lag behind or are forgotten, which is common for the HR department. HR ́s traditional responsibilities are performance appraisal, learning and development, compensation and recruiting and they are commonly viewed as an administrative function rather than a strategic function. However, it is important for HR to be a part of the agile transformation to be able to support the business. Applying agile can be a challenging task for HR since the requirements are many and the goal is clear which makes it hard to have an agile approach. On the other hand, HR can apply “agile lite” to their responsibilities and in that way fit the new organisation structure. In an agile transformation process it is highlighted that HR could function as a change agent, since they have a direct impact on the effectiveness of an organisation’s change and development. However, HR usually takes on a reactive role and are not the ones leading the transformation. This thesis examines two aspects for HR in an agile transformation process. First of all, the roles of HR in an agile transformation is investigated followed by identification of the challenges arising for HR during a transformation. How these challenges impact each other and the role of HR is also covered in the thesis. The study is based on qualitative research methods combined with a literature review. For the data collection, a total of seven semi-structured interviews with people from selected organisations were made. Further, a focus group session was conducted to discuss the findings and get a deeper understanding of the topic. To be able to analyze the aspects, theories concerning traditional HR, agile, agile applied to HR and the change process are covered in the thesis. Further, the chapter Cases of HR in agile transformations is categorized under HR’s role in an agile transformation and challenges with HR in an agile transformation. Regarding HR ́s role in an agile transformation there are different opinions. Concluded from this research, HR could act as a change agent. Further, what affects what role HR ends up with is mainly based on their reputation and if they understand and work close to the organisation, which is two identified challenges. Other main challenges identified for HR in an agile transformation are: Understand and work agile, HR’s traditional responsibilities, Experiment, Competence, Attitude and awareness of change, Understand the “why” and communicate continuously, Time and capacity, Behavioral knowledge and External factors.

Beslutsfattande sker konstant i organisationer men grunderna till beslut kan variera. I dagens samhälle pågår en trend där ett ökat antal organisationer använder sig av datadrivet beslutsfattande, det vill säga beslut grundade i data. Detta påverkar även beslutsfattandet i HR-processer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur individer som arbetar på olika organisatoriska nivåer upplever datadrivet beslutsfattande i en lönerevisionsprocess. Tidigare forskning visar att det länge funnits en uppfattning om att beslut bör fattas på rationella grunder, det vill säga med all information tillgänglig och samtliga alternativ övervägda. Dock är rationaliteten begränsad och människan behöver därför skapa förenklade modeller för att fatta beslut som är bra nog. Enligt tidigare forskning kan beslut grundas på intuition, kommunikation och data, där data kan hjälpa oss att fatta mer rationella beslut. Forskning visar även att relationen och avståndet till individen beslutet berör kan påverka beslutet. Studien ämnar bidra till forskningsfältet genom att kombinera teorier och tidigare forskning om beslutsgrunder med data i fokus, HR-processer och avstånd till individen i beslutsprocessen. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts på ett stort tekniskt bolag. Semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på olika organisatoriska nivåer i lönerevisionsprocessen ligger till grund för empirin. Resultaten visar att beslut fattas på flera grunder i organisationen; intuition, kommunikation och data. Beslutsfattarna använder sig av data för att skapa en beslutsgrund att utgå ifrån. Data hjälper dem även att motivera besluten samt ger en större trovärdighet och känsla av rättvisa. Hur stor del de olika beslutsgrunderna får i besluten skiljer sig beroende av vilket avstånd den intervjuade har till den person som berörs av beslutet. Beslutsfattare som arbetar högre upp i organisationshierarkin och därmed befinner sig på långt avstånd från individen besluten berör grundar till stor del sina beslut i data. Beslutsfattare som arbetar lägre ner i organisationshierarkin och därmed befinner sig nära individen besluten berör använder i större utsträckning intuition och kommunikation.