Klarälven är en av Sveriges längsta älvar och är unik i Skandinavien för sitt karaktäristiska meanderlopp. Det unika i Klarälvens fall är att älvfåran är instängd mellan två bergssidor. Klarälvens meanderlopp innebär erosion och förändringar i älvens lopp. Syftet med studien är att jämföra och analysera hur erosionen längs en sträcka av Klarälven har förändrats över tid. Underlaget består av en historisk karta från 1883 samt ortofoton från 1961 och 2014. Studien är avgränsad till en 25 km lång sträcka norr om Ekshärad i Värmland. Metoder som används omfattar georeferering av den historiska kartan samt skärmdigitalisering av samtliga data. Därefter granskades och jämfördes resultaten genom överlagringsanalys uppdelat i två perioder samt alla perioder på en gång. Resultatet visar att omfattande erosion och avlagring har skett. I älvens ytterkurvor där vattnets hastighet är som högst har störst erosion skett och i innerkurvorna där vattnet rinner långsammare har det eroderade materialet avlagrats. De största skillnaderna är uppmätta mellan åren 1883 och 1961. Men erosionsförändring i mindre skala har skett även mellan 1961 och 2014. / River Klarälven is one of Sweden's longest rivers and is unique in Scandinavia because of its characteristic meander course.  The uniqueness in the case of Klarälven is that the riverbed is trapped between two mountain sides. The meandering course of Klarälven means major changes in its path due to extensive erosion along some reaches. The purpose of this study is to compare and analyze how some reaches of River Klarälven have changed over time. The data consists of a historical map from 1883 as well as orthophotos from 1961 and 2014. The study is limited to a 25 km meandering reach north of the town Ekshärad in northern Värmland. Methods involved are georeferencing of the historical map and screen digitizing of all data. Subsequently, the results were reviewed and compared by overlay analysis divided into two periods and all periods at once. The result shows that extensive erosion and deposit have taken place. In the river's outer curves where the velocity of the water is highest is also the place where most erosion occurs. In the inner curves where the water velocity is slower, the eroded material is deposited. The largest differences were measured between the years 1883 and 1961. However, erosion changes on a smaller scale also occurred between 1961 and 2014.

Denna uppsats syftar till att granska Klarälvens översvämning våren 1916 och dess ekonomiskakonsekvenser, med fokus på Karlstads stad. Forskningen kommer att inriktas på att svara på följandefrågeställningar:Varför var översvämningen våren 1916 så allvarlig?På vilket sätt påverkades befolkningen av översvämningen våren 1916?Hur agerade drätselkammaren och stadsfullmäktige under översvämningen våren 1916?Genom att studera handlingar från både Karlstads drätselkammare och stadsfullmäktige mellan åren1916–1918 gick det att utläsa hur allvarlig situationen egentligen var samt vilka åtgärder som gjordes avämbetsmännen för att lösa situationen och ta hand om sina medborgare.Översvämningen våren 1916 var inte begränsad till en lokal händelse vid Klarälven och Karlstad utanpåverkade flera områden i Sverige. Tre huvudfaktorer bidrog till att översvämningen blev allvarlig: Enovanligt snörik vinter, snabb smältning av snön på grund av stigande temperaturer i slutet av april ochkraftiga regnfall i maj.Översvämningen fick betydande konsekvenser för befolkningen. Den förstörde hem, gårdar, värdesaker,vägar och broar. Jordbruksmark dränktes, och människor tvingades lämna sina hem. Beräknade skadorför befolkningen i Karlstad, Torsby och Hagfors uppgick lågt räknat till 265 000 kronor, vilket var enbetydande summa på den tiden. Befolkningen vände sig till de lokala myndigheterna för hjälp.Undersökningen visar att Karlstads drätselkammare och stadsfullmäktige agerade ansvarsfullt för attbistå de hårt drabbade. Ersättningar betalades ut eftersom det ansågs att de drabbade inte kunde hållasansvariga för förlusterna och staden skulle stödja dem i nöden. Prioritet gavs till utbetalningar tillobemedlade och mindre bemedlade. Stadsfullmäktige utfärdade ytterligare ersättningar efter att hagranskat ärenden. För att finansiera dessa betalningar sökte man ekonomiskt stöd från staten.

The location on the river delta of Klarälven, adjacent to lake Vänern, makes Karlstad one of the Swedish cities where a significant flood risk is present. The city has several major floods in its memory which has caused great material damage and economic losses, the latest of which occurred in the winter of year 2000/2001. The purpose of the study is to examine how the approach to flood risk has changed in the municipality of Karlstad since the 1950s, and how this change has affected the current situation regarding the city's vulnerability to flooding. To investigate this, a document analysis was conducted, where key documents in the media and from the municipality of Karlstad was studied. Furthermore, an interview study was conducted with respondents who currently are employed or previously have been employed in the municipality of Karlstad, who in various ways work with issues of flood risk.   The result of the study shows that several changes have taken place since the 1950s in terms of the municipality's approach to flood risk, which for instance has led to preventative measures being taken to a greater extent than previously in the physical planning. The flooding that occured in the winter year 2000/2001, along with the governmental climate and vulnerability inquiry that was released in 2007, was described by the respondents as the starting point for this change. Since then, awareness and knowledge of flood risk has increased, not only among municipal officials, but also among politicians, local residents and developers. / Läget på Klarälvens delta invid Vänern gör att Karlstad är en av de svenska städer där betydande översvämningsrisk föreligger. Staden har flera stora översvämningar i sitt minne vilka orsakat stora materiella skador och ekonomiska förluster, varav den senaste inträffade vintern år 2000/2001. Syftet med studien är att undersöka hur förhållningssättet till översvämningsrisk förändrats i Karlstads kommun sedan 1950-talet, samt hur denna förändring påverkat dagens situation avseende stadens sårbarhet för översvämningar. För att ta reda på det har dokumentanalyser genomförts där centrala dokument i media och från Karlstads kommun undersökts. Vidare har en intervjustudie genomförts med respondenter som är anställda eller tidigare har varit anställda på Karlstads kommun och som på olika sätt arbetar med frågor om översvämningsrisk.   Resultatet av studien visar att flera förändringar skett sedan 1950-talet när det gäller kommunens sätt att förhålla sig till översvämningsrisk, vilket bland annat lett till att förebyggande åtgärder i större utsträckning än tidigare börjat vidtas i den fysiska planeringen. Översvämningen år 2000/2001 tillsammans med den klimat- och sårbarhetsutredning som regeringen släppte år 2007 beskrivs av respondenterna som startskottet för denna förändring. Sedan dess har medvetenheten och kunskapen om översvämningsrisken ökat, inte bara bland kommunens tjänstemän, utan också bland politiker, kommuninvånare och byggherrar.

<p>The purpose of this essay is to illustrate, by using history didactic concepts and the history of timber rafting on the Klarälv, the role of local history in school context. To achieve my aim and to broaden the essay four teachers were interviewed and a survey was conducted among high school pupils. The information on the subject has been gathered through literature on timber rafting and by an interview with a raft man. Literature was also used for obtaining information regarding history didactics.</p><p> </p><p>Through Värmland flows the longest river in Sweden, Klarälven, which for over 400 years was used for the transportation of timber. The extensive work that was timber rafting, affected all of Sweden and vice versa. It gave rise to work opportunities and created a growing ground for industry along the river. Preserved memories of log-floating tell of a bygone era which mustn't be lost. The task of schools is to pass this knowledge on to future generations in order to preserve the history of an important part of the Swedish cultural heritage.</p><p> </p><p>The result shows that timber rafting isn't paid much attention during history classes in school. Since history is such a broad subject, some things are considered too narrow to be properly introduced. The history subject is the largest of the SO subjects due to its permeating nature, and by furthering the cross-subject cooperation students are aided in their cognitive development as they should compare and analyse from four perspectives rather than one. As well, teachers consider themselves having a greater freedom in grading when combining the four SO subjects. Local history represents only a small part of the total education, but is ought to be paid greater attention as it provides the students with a greater ability to see patterns on a global level.</p>

The purpose of this essay is to illustrate, by using history didactic concepts and the history of timber rafting on the Klarälv, the role of local history in school context. To achieve my aim and to broaden the essay four teachers were interviewed and a survey was conducted among high school pupils. The information on the subject has been gathered through literature on timber rafting and by an interview with a raft man. Literature was also used for obtaining information regarding history didactics.   Through Värmland flows the longest river in Sweden, Klarälven, which for over 400 years was used for the transportation of timber. The extensive work that was timber rafting, affected all of Sweden and vice versa. It gave rise to work opportunities and created a growing ground for industry along the river. Preserved memories of log-floating tell of a bygone era which mustn't be lost. The task of schools is to pass this knowledge on to future generations in order to preserve the history of an important part of the Swedish cultural heritage.   The result shows that timber rafting isn't paid much attention during history classes in school. Since history is such a broad subject, some things are considered too narrow to be properly introduced. The history subject is the largest of the SO subjects due to its permeating nature, and by furthering the cross-subject cooperation students are aided in their cognitive development as they should compare and analyse from four perspectives rather than one. As well, teachers consider themselves having a greater freedom in grading when combining the four SO subjects. Local history represents only a small part of the total education, but is ought to be paid greater attention as it provides the students with a greater ability to see patterns on a global level.

Syftet med uppsatsen är att ytterligare försöka belysa effekterna av 1916 års stora översvämning i Karlstad och vad den hade för effekter på staden och dess invånare, samt hur den mediala gestaltningen förändrats. Det gjordes med hjälp av undersökningsfrågorna:  §  Hur påverkades befolkningen i Karlstad under översvämningen och efterkommande år? §  På vilket sätt hjälpte Karlstad som stad de som drabbats av översvämningen? §  Vilken roll har översvämningen 1916 spelat i den massmediala gestaltningen av översvämningar under 1900-talet? Översvämningen som drabbar Karlstad och Klarälven i maj 1916 i är den största översvämningen under 1900-talet som även kommer hastigt och utan förvarning. Den sent ankommande våren gjorde att stora mängder snö smälte under en begränsad tid och bildade en vårflod. Stora områden översvämmades och många fastigheter i Karlstad blev skadade av vattenmassorna. Skador uppstod även på åkermark samt andra ägodelar som staket och tomter. Invånarna i Karlstad fick i stora delar av staden ta sig fram med hjälp av roddbåtar på de översvämmade gatorna medan militären byggde fördämningar och vallar. Översvämningen lever kvar i det kollektiva minnet hos de bosatta i staden och i kringliggande områden. I de kommunala arkiven har material från Stadsfullmäktige i Karlstad mötesprotokoll från åren 1916-1918 samt Drätselkammaren i Karlstads handlingar undersökts. Det som eftersöktes var beslut och diskussioner gällande ekonomisk ersättning samt hur de besluten var tänkta att tillämpas via en kvalitativ innehållsanalys. För presstudien har tidningsartiklar mellan åren 1916-2016 undersökts för att belysa de skillnader som går att utskilja i nyhetsrapporteringen kring översvämningar.    De ekonomiskt utsatta och mindre välbärgade familjerna i staden prioriterades vid utbetalningarna och till dessa gavs det fulla beloppet av deras uppskattade skador. Invånare med bättre ekonomiska förutsättningar fick i stället bara ersättning för hälften av det värde som deras skador uppskattades till. En för tiden stor summa pengar på 21 000 kronor avsattes för de bönder som på landsbygden drabbats av skador på åkerareal och förlorad skörd. Karlstads Stad sökte ekonomiskt bistånd av staten för att bekosta dessa utgifter vilket beviljades. Beslutet som togs att hjälpa stadens invånare ekonomiskt beslutades i Stadsfullmäktige samma månad i maj 1916 och som argument för detta anges översvämningens överraskande inträffande samt de otänkbara skadorna den vållat.    Det ekonomiska ersättningsystemet som användes vid översvämningen 1916 har likheter med hur översvämningen av Mississippifloden 1993 hanterades av amerikanska myndigheter. Svenska MSB fungerar på ett liknande sett fast då mellan stat och kommun där kommuner får ansöka av ersättning till ett belopp på max 60% av de skador eller kostnader som orsakats till följd av en översvämning. Det går alltså att göra internationella kopplingar över olika tidsperioder där det förhåller sig på liknande sätt att staten bör hjälpa dess invånare med ekonomiska stödpaket vid händelse av omfattande naturkatastrofer.    I gestaltningen av översvämningar har rapporteringen från landets tidningar följt vissa röda trådar där en del är oförändrade under seklet av det som undersökt i uppsatsen. De röda trådarna och likheterna som går att urskilja är att översvämningen 1916 har använts kontinuerligt under hela perioden använts som en måttstock för att avgöra omfattningen av senare års inträffade översvämningar samt i beräknandet av de effekter som stundande översvämningar förväntas orsaka. Genom de 100 år som pressundersökningen behandlar sker rapporteringen av översvämningen med ett primärt fokus på de skador och ekonomiska förluster samt negativa effekter som orsakats av översvämningen. Under 1950-talet är det möjligt att först se en förändring på hur gestaltningen av översvämningar blir mer nyanserad och ett annat perspektiv träder fram. Nyhetstidningar börjar även började inkludera stundande översvämningar, riskbedömningar av sådana översvämningarnas eventuella omfattning samt vilka risker det fanns för stundande översvämningar.

Vildbiet guldsandbi (Andrena marginata F.) har en central roll i jordbrukslandkapet som en viktig pollinatör av grödor och vilda växter. I Sverige hotas artens fortlevnad av biotopförlust, habitatfragmentering och födobrist. En av de viktigaste näringskällorna är växten ängsvädd (Succisa pratensis M.) som tidigare var vanligt förekommande men som nu minskar i sin utbredning. Syftet med denna studie var att utreda om populationsstorlekarna av guldsandbi och ängsvädd är relaterade. Guldsandbinas observationsbaserad populationsstorlek uppskattades samt att ängsväddens bestånd inventerades vid fyra lokaler i Övre Klarälvsdalen, i norra Värmland. Binas populationsstorlek uppskattades genom transektinventeringar mellan 30 juli och 11 augusti 2013. Under perioden observerades totalt 286 honor och per observationsdag noterades ett medelvärde på 40,86 (± 8,1 SE, 95% konfidensintervall; n=7) honor. Ängsväddpopulationen uppskattades till totalt 2328 växter från alla fyra områden. Det fanns inget statistiskt samband mellan populationsstorlekarna av ängsvädd och guldsandbin. En jämförelse mellan den för biet förväntade populationsstorleken, baserad på förekomst av näringsväxten, och den observerade populationsstorleken, korrigerad för inventeringsbias, visade bra överensstämmelse vid två av fyra områden (8,4% respektive 5,7% från det teoretiska värdet) och dålig överensstämmelse vid de andra två områdena. Det kan mycket väl vara så att det finns en relation mellan populationerna i Övre Klarälvsdalen, men man måste öka antalet lokaler och ta hänsyn till ytterligare miljöfaktorer som påverkar både bina och växterna för att kunna dra säkrare slutsatser om ett samband. / The wild-bee Andrena marginata has a key function as an important pollinator of crops and wild plants in agriculture landscapes. The species’ persistence is threatened in Sweden due to loss of habitat, fragmentation and food scarcity. One of the most important food sources is the plant Succisa pratensis, which previously was very common but now has declining populations. The purpose of this study was to analyse if there was a relation between the population sizes of A. marginata and S. pratensis. The population size of the bees was estimated and the plant population was surveyed at four sites in the upper valley of the River Klarälven, Värmland. Bee population size was estimated by visual transect surveys conducted between 30 July and 11 August 2013. In this period a total of 286 females was observed, with a mean of 40,86 (± 8,1 SE, 95% confidence interval; n=7) per day. The total population size of S. pratensis from the four sites was estimated to 2328 plants. There was no significant correlation between the population sizes of the bees and the host plant. A comparison between the bee’s predicted theoretical population size, based on the number of host plants, and the observed population size, corrected for observer bias, showed good agreement for two of the sites (within 8,4% and 5,7% of the theoretical value) and poor agreement at the other two sites. There may well be a relation between the bee and plant populations in the upper valley of Klarälven, but one needs to increase the number of sites and take into account additional environmental factors that affect both the bees and the plants to draw a firmer conclusion about such a relationship.

Vid inträffandet av naturolyckor och katastrofer påverkas människor i olika omfattning, inte bara beroende på deras bostads läge utan även utifrån deras sociala förhållanden och förutsättningar. I denna studie genomförs en riskanalys samt utvecklas en metod för beräkning av ett områdes sociala sårbarhet genom ett index. Studiens geografiska avgränsning är en sträcka av Klarälven i Värmland och baseras på data framställt av Skogsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Lantmäteriet och Statistiska centralbyrån (SCB).   I studien beräknades ett socialt sårbarhetsindex genom att kombinera flera lager av SCB:s statistiska data i ett geodatalager med kvadratiska polygoner. Det sociala sårbarhetsindexet kombinerades sedan med resultatet från en flerfaroanalys (multi-hazard analysis) med flera översvämningsscenarion samt områden känsliga för jordskred och ras. Flerfaroanalysen utfördes genom en sammanställning av MSB:s kartering av potentiella översvämningsscenarion och Skogsstyrelsens kartering av områden som kan drabbas av ras eller jordskred. Det sociala sårbarhetsindexet och flerfaroanalysen karterades och överlagrades för att identifiera särskilt sårbara områden.   Med hjälp av det sociala sårbarhetsindexet identifieras en högre social sårbarhet i mer tätbebyggda områden. Indexet påvisar även en högre social sårbarhet i den södra halvan av studieområdet. I flerfaroanalysen ses naturolyckorna variera i omfattning över studieområdet. I den norra delen är risken för jordskred och ras större än i den södra delen som nästan enbart drabbas av översvämningar. Resultaten från riskanalysen visar en “medel-risk” längs en längre sträcka av Klarälven och ökad risk i tätbebyggda områden. För förbättring av det sociala sårbarhetsindexet behövs mer detaljerade data över mindre områden för att öka indexets tillförlitlighet och användningsområden. / When natural phenomena and disasters occur, people are affected to varying degrees, not only depending on the location of their homes, but also on the basis of their social background. In this study, a multi-hazard risk analysis and a method for estimating an area’s social vulnerability through an index were developed. The study was carried out along River Klarälven in Värmland and was based on data produced by the Swedish forest agency, The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), The Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority and Statistics Sweden (SCB).   The study presents a social vulnerability index by combining several layers of SCB's statistical data, in a geodata layer with square polygons. The social vulnerability index was combined with a multi-hazard analysis considering several flood scenarios and landslide susceptibility. The multi-hazard analysis was performed through a compilation of MSB's mapping of potential flood scenarios and the Swedish forest agency’s mapping of areas that may be affected by landslides. The social vulnerability index and the results from the multi-hazard analysis were mapped and combined in order to identify areas with substantial risk.    The social vulnerability index indicates a higher social vulnerability in more densely populated areas. The index also shows a slightly higher social vulnerability in the southern half of the study area. The results from the multi-hazard analysis, the spatial distribution of natural hazards varied. The northern part of the study area has a greater susceptibility to landslides than the southern part, which is almost exclusively are induced by floods and extreme flows. The result of the risk analysis shows a “medium risk” along the largest studied part of the River Klarälven and a slightly increased risk in densely populated areas. For future improvements in the development of the social vulnerability index, more data is needed with a higher spatial resolution to increase the index's reliability and areas of use.

Salmonid fish such as brown trout (Salmo trutta) are known to adapt to local environments in large water systems such as in Lake Vänern. Since brown trout returns to spawn at the location of birth, they become reproductively isolated from populations spawning elsewhere. Thus, genetically-based physiological and ecological differences may develop between them. There is evidence that two of the stocks of Lake Vänern brown trout, Gullspångälven brown trout (G-trout) and Klarälven brown trout (K-trout) differ, with G-trout growing faster and becoming bigger than K-trout, but there is no study identifying why this is the case. The purpose of this study was therefore to investigate whether there were differences in three variables: metabolic rate (gill-beat frequency, referred to as ventilation rate), foraging rate (number of captured prey per unit time) and aggressive behavior (number of displays) between the two stocks of brown trout. By conducting laboratory experiments on G-trout and K-trout in artificial streams with a constant supply of food through drift, behavioral observations were made to quantify these variables. The results showed that G-trout had significantly higher gill-beat frequency and foraging rate than did K-trout. In terms of aggression there was no significant difference observed between the two stocks, though there was a trend for G-trout to show more display behavior. The differences in metabolic rate and foraging rate are consistent with the different growth rates reported for the two stocks. The differences between the stocks suggest that they have developed local adaptations and have maintained these after a number of years of being raised in hatcheries. The observed differences should be taken into account when it comes to management and restoration of populations adapted to local environments. / Laxfisk som till exempel öringen (Salmo trutta) är kända att anpassa sig till lokala miljöer i stora vattensystem, såsom i sjön Vänern. Eftersom öringen återvänder och leker där de är födda blir de reproduktivt isolerade från populationer som leker på annan plats. Därmed kan ärftliga fysiologiska och ekologiska skillnader utvecklas dem emellan. Där finns bevis på att Gullspångsöringen tillväxer snabbare och blir större än Klarälvsöringen men det finns ingen riktig vetskap om varför. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om där fanns skillnader i tre variabler: metabolisk hastighet (gälslagsfrekvens), furagering (antal tagna byten) och aggressivt beteende (antal display uppvisanden) mellan öringstammarna. Med separata försök av G-öring och K-öring i ett försöksakvarium med en konstgjord vattenström och konstant tillförsel av mat genom drift, gjordes beteendeobservervationer av dessa variabler. Resultaten visade på att G-öring hade en signifikant högre gälslagsfrekvens och furageringshastighet än K-öring. Vad gällde displaybeteende fanns ingen signifikantskillnad mellan stammarna, dock observerades en trend att G-öringen uppvisade mer display. Dessa resultat tyder på att metabolisk hastighet och furagering kan ha en roll i tillväxttakten. Skillnaderna mellan stammarna kan tyda på att de har utvecklat lokala anpassningar och har kvar dessa efter ett antal års fiskodling. De observerade skillnaderna är viktiga att ta med i beräkning när det kommer till förvaltning och restauration av populationer anpassade till lokala miljöer.

In Lake Vänern, Sweden, there is an endemic population of Atlantic salmon (Salmo salar L.) that lives its entire life in fresh water. The salmon is hindered from migrating to its natural spawning sites in the northern part of the River Klarälven by nine hydro-electric power plants. None of the hydro-electric power plants have fishways so that salmon migrating upstream or downstream may pass. In the current situation, the upward migrating salmon are caught in a fish trap at the most downstream located power plant in Forshaga. From there, the salmon are driven in a truck, past eight power plants and released a few kilometers upstream of the eighth power plant at Edsforsen. This study investigated the difference in the proportion of fallbacks between early (June-July) and late (August-September) migrating salmons in 2011-2013. The results showed that there was a significant difference in the proportion of fallbacks between the early and the late-migrating salmon. Fifty-one percent of the early salmon and 13% of the late salmon fell back during these 3 years. Further, there was no significant difference between males and females that became fallbacks. Nor was there any difference in the length of early and late-migrating salmon or fallbacks and non-fallbacks. / I sjön Vänern, Sverige, finns en endemisk population av Atlantlax (Salmo salar L.) som lever hela sitt liv i sötvatten. Laxen hindras från att migrera till sina naturliga lekplatser i norra delen av Klarälven av nio vattenkraftverk. Inget av vattenkraftverken har fiskvägar så att lax som migrerar uppströms eller nedströms kan passera. I dagsläget fångas lax som vandrar uppströms in i en fiskfälla vid det mest nedströms belägna kraftverket i Forshaga. Därifrån körs laxen i lastbil förbi åtta kraftverk och släpps ut några kilometer uppströms det åttonde kraftverket i Edsforsen. Den här studien undersökte skillnaden i andelen fallbacks mellan tidigt (juni-juli) och sent (augusti-september) migrerande laxar under åren 2011-2013. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i andelen fallbacks mellan den tidiga och den sent migrerande laxen. Femtioen procent av den tidiga laxen och 13% av den sena laxen föll tillbaka under dessa 3 år. Vidare fanns det ingen signifikant skillnad mellan hanar och honor som blev fallbacks. Det fanns inte heller någon skillnad i längden av tidigt och sent migrerande lax eller lax som föll tillbaka och lax som inte föll tillbaka.