Under hösten leker en inhemsk population av Atlantisk lax (Salmo salar) i Klarälven, Sverige, för att därefter vandra nedströms tillbaka till sjön Vänern. Vid älvens andra kraftverk sett från Vänerns mynning, Dejefors kraftverk, finns det planer på att ersätta ett av kraftverken mot ett nytt och det finns därför ett behov av att ta reda på hur laxens nedströmsvandring påverkas av det kraftverket som finns där i dag. Då alla kraftverk i Klarälven saknar fiskpassagelösningar är det extra viktigt att följa upp laxarnas passageöverlevnad under vandringen. Avsikten med denna studie var därför att ta reda på hur laxen rörde sig runt kraftverket, hur väl de klarade av att passera kraftverket beroende av vilken passageväg de tog och vilka faktorer som påverkade passageframgången. Under september 2020 fångades 40 laxindivider in när de var på väg uppströms inför leken. De mättes och märktes med telemetrisändare för att sedan transporteras uppströms och släppas ut nedanför kraftverket i Munkfors, varifrån deras nedströmsvandring förbi Dejefors kraftverk följdes och analyserades med hjälp av akustisk telemetri. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kön för när laxarna påbörjade sin nedströmsvandring. Kraftverket visade sig dock fördröja laxarnas nedströmsvandring då det tog längre tid för dem att passera kraftverket än vad det tagit dem att simma ner dit i den fritt strömmande delen av älven. Av de 31 laxar som anlände till Deje så passerade 27 av dem kraftverket, varav 13 individer överlevde (48 %). Överlevnaden var högre för individer som passerade via spillutskoven (10 av 12) än turbinerna (3 av 15). Det fanns en signifikant skillnad i mortalitet vid kraftverkspassage beroende på laxens längd och passageväg; långa individer hade en högre mortalitet (73 %) än kortare (25 %) och passagevägen hade en signifikant effekt på mortaliteten. Resultatet visar tydligt på ett behov av åtgärder för att förbättra överlevnaden hos lax vid passage av Dejefors kraftverk. Lösningar för att få fisken att helt undvika turbinerna och istället välja en annan passageväg vore troligen den bästa och effektivaste lösningen för att öka laxens överlevnad under nedströmsvandringen. / During autumn, the endemic Atlantic salmon (Salmo salar) migrate upstream to spawn in the river Klarälven, Sweden, after which they migrate downstream back to Lake Vänern. There are plans to remove one of the power houses in Deje, and replace it with a new power house, and before that happens it is important to study the downstream passage conditions at the site. As all power plants in Klarälven lack fish passage solutions, it is important to follow up the salmon passage survival during the migration. The purpose of this study was therefore to study how downstream migrating salmon negotiate the power plant, the route-specific passage survival and what factors that could affect their passage success. In September 2020, 40 upstream migrating salmon individuals were caught, measured and tagged after which they were transported and released below the power plant in Munkfors. Their downstream migration past Dejefors power plant was studied and analyzed using acoustic telemetry. The results showed that there was no significant difference between sexes in regards of downstream migration timing. However, the power plant turned out to delay downstream migrating salmon as it took longer time for them to pass the power plant than it took them to swim down the free-flowing part of the river. Of the 31 salmon that arrived in Deje, 27 passed the power plant, of which 13 individuals survived (48%). The survival rate was higher for individuals passing via spillways (10 of 12) than turbines (3 of 15). There was a significant difference in mortality rate at power plant passage depending on the length and passage route of the salmon. Large individuals suffered a higher mortality (11 of 15) than short (3 of 12) and a larger proportion of the salmon died when passing through the turbines than through spill gates. Based on the results, there was a clear need for improved survival rates for salmon passing the Dejefors power plant. The design of the turbines could be changed for increased survival, but at the same time other solutions that will make it possible for fish to avoid the turbines and instead choose another passageway would probably be a better and more efficient solution to increase the survival of the salmon during their downstream migration.

Floods are natural disasters that often have significant socio-economic consequences. Urban areas with uncontrolled urban development, rapid population growth, an unregulated municipal system and an unplanned change in land use belong to the very sensitive areas where floods cause devastating economic and social losses. This study aims to present a reliable GIS multi-criteria methodology for risk zone mapping of flood-prone areas in urban areas. This study also intends to study and investigate the relationship between criteria and field of study. This was carried out with a literature study to investigate and determine the criteria to be used. In this study, the focus is on fluvial flooding. The study area is the centre of Karlstad (17.5 km²) in Värmland County. The study area is interesting because the municipality of Karlstad is trying to increase the number of inhabitants in the city and invest manyresources to build attractive areas close to water, even though those areas were affected by flooding from 2000 to 2001. All data processing was performed in ArcGIS Pro 3.1.0 and FME 2022.2.2 software. All hydrological analyses such as flow direction, accumulation and DEM sinks were performed in System for Automated Geoscientific Analyses (SAGA) 8.0.1 software.  The criteria used in this study are land use, DEM, slope, curvature, flow accumulation and distance from water. The result was then validated with MSB's flood model, previous studies and reports, on the Vänern flood 2000/2001 and insurance claims, because there are no previous flood risk maps in the study area to directly validate the maps generated in this study. In addition, 3D models were generated to facilitate visualization and simulation of the event. The proposed method is based on a combined application of geographic information systems (GIS) and multi-criteria analysis (MKA). AHP was used as a weighting method with the help of five experts from Karlstad University. Flood risk maps were constructed and classified into five classes with flood potential from very low to very high. Respectively 0.5 % (very low), 10 % (low), 28.9 % (moderate), 43 % (high), and 17.6 % (very high). The result of this study shows that 60.6 % of the area is associated with areas of high to very high flood risk. This study is a valuable practical tool for flood risk analysis. / Översvämningar är naturkatastrofer som ofta har betydande socioekonomiska konsekvenser. Stadsområden med okontrollerad stadsutveckling, snabb befolkningstillväxt, ett oreglerat kommunsystem och en oplanerad förändring av markanvändningen tillhör de mycket känsliga områden där översvämningar orsakar förödande ekonomiska och sociala förluster. Denna studie syftar till att presentera en tillförlitlig GIS-multikriteriemetodik för kartläggning av riskzoner av översvämningsbenägna områden i stadsområden.Denna studie ämnar också studera och undersöka sambandet mellan kriterier och studieområde. Detta genomfördes med en litteraturstudie för att undersöka och bestämma de kriterier som ska användas. I denna studie ligger fokus på fluviala översvämningar. Studieområdet är Karlstads centrum (17,5 km²) i Värmlands län. Studieområdet är intressant eftersom Karlstads kommun försöker öka invånarantalet i staden och satsar mycket resurser för att bebygga attraktiva vattennära områden, även om området drabbades av översvämning år 2000 till 2001. All databearbetning utfördes i programvara ArcGIS Pro 3.1.0 och FME 2022.2.2. Alla hydrologiska rasteranalyser såsom flödesriktning, -ackumulering och DEM-gropar utfördes i programvaran System for Automated Geoscientific Analyses (SAGA) 8.0.1. Kriterierna som används i denna studie är: markanvändning, DEM, lutning, krökning, flödesackumulering och avstånd från vatten. Resultatet validerades sedan med MSB:s översvämningsmodell, tidigare studier och rapporter, om Vänern översvämningen 2000/2001 och försäkringsskador därför att det inte finns några tidigare översvämningsriskkartor i studieområdet för att direkt validera de i denna studie genererade kartorna. Därutöver genererades 3D-modeller för att underlätta visualisering och simulering av händelsen. Den föreslagna metoden är baserad på en kombinerad tillämpning av geografiska informationssystem (GIS) och multikriterieanalys (MKA). AHP användes som viktningsmetod med hjälp av fem experter från Karlstads universitet. Översvämningsriskkartor konstruerades och klassificerades i fem klasser med översvämningspotential från mycket låg till mycket hög. Respektive 0,5 % (väldigt låg), 10 % (låg), 28,9 % (måttlig), 43 % (hög), och 17,6 % (väldigt hög). Resultatet av denna studie visar att 60,6 % av området är förknippade med områden med hög till väldigt hög översvämningsrisk. Denna studie är ett värdefullt praktiskt verktyg för analys av översvämningsrisker.

Atlantic salmon (Salmo salar) are found in a range of locations along Sweden's coastline, but Sweden's largest lake, Vänern, also harbors a population of salmon; the rare freshwater migratory form. The majority of the salmon in Lake Vänern migrate upstream in River Klarälven in order to spawn, where they are assisted by humans through the "trap and transport" method to get past Klarälven's eight hydropower dams, which otherwise constitute definite obstacles to upstream migration. When the salmon later migrate downstream to Lake Vänern they receive no assistance and experience a high mortality rate as they are partially forced to swim through the turbines. The wild salmon population today includes over 1000 spawners annually, an increase from <200 in the 196os, but far below historic records of over 10,000 spawners.  This report therefore aimed to investigate the population growth rate and extinction risk for the salmon in Klarälven, both in the current situation and with passages installed past the hydropower plants, and in doing so answer the questions 1) How large is the population growth rate and risk of extinction for today’s population of salmon in Klarälven over the course of 100 years? and 2) How would passage solutions past the hydropower plants in Klarälven affect the population growth rate and risk of extinction for today’s population of salmon in Klarälven over the course of 100 years? These questions were answered by running a population viability analysis in the program Extinction Vortex, which allows the programming of model populations and the manipulation of parameters to test different scenarios. The scenarios that were tested were 1) Scenario 1: Today's method with trap and transport and total lack of passages, 2) Scenario 2: Trap and transport continues, and downstream passages are installed past all eight power plants, and 3) Scenario 3: Upstream and downstream passages are installed past all eight power plants and trap and transport ceases. The results of the vulnerability analysis did not show any risk of extinction for the next 100 years, but a long-term negative trend for the salmon in Klarälven using today's method was seen. However, the development became significantly more positive for the salmon in Klarälven when the installation of downstream passages was simulated, but after that not significantly more positive when the installation of upstream passages was simulated as well. This result provided answers to the research questions and based on them it could be concluded that even though the salmon in Klarälven are not under any acute threat at the moment, and that there may be other fish populations in other regulated streams and rivers that would benefit more from environmental adaptation, measures need to be taken also in Klarälven, to ensure the long-term conservation of the unique freshwater migrating salmon that inhabit the area. / Laxen (Salmo salar) förekommer på flera håll längst Sveriges havskuster, men även Sveriges största insjö Vänern hyser en population av lax; den sällsynta sötvattensvandrande formen. Majoriteten av Vänerlaxarna migrerar upp för att leka i Klarälven, där de assisteras av människan genom metoden ”trap and transport” som tar dem förbi Klarälvens åtta vattenkraftverk vilka annars utgör definitiva vandringshinder. När laxen sedan ska ta sig tillbaka ner till Vänern får de ingen assistans, i stället tvingas de delvis simma genom turbinerna med stor dödlighet som följd. Laxpopulationen idag består av över 1000 lekande fiskar varje år, en ökning från <200 individer på 1960-talet, men långt under historiska siffror på över 10 000 lekande laxar. Detta arbete syftade därför till att undersöka populationsutvecklingen och utdöenderisken för Klarälvslaxen, såväl i nuläget som vid en installation av passager förbi kraftverken, och genom detta besvara frågeställningarna 1) Hur stor är populationsutvecklingen och utdöenderisken för dagens population av Klarälvslax över kommande 100 år? och 2) Hur skulle passagelösningar förbi vattenkraftverken i Klarälven påverka populationsutvecklingen och utdöenderisken för dagens population av Klarälvslax över kommande 100 år? Dessa frågeställningar besvarades med hjälp av en sårbarhetsanalys i programmet Extinction Vortex, som tillåter uppbyggandet av modellpopulationer och manipulation av parametrar för att testa olika scenarier. Scenarierna som testades var 1) Scenario 1: Dagens metod med trap and transport och total avsaknad av passager, 2) Scenario 2: Trap and transport fortsätter samt nedströmspassager installeras förbi alla åtta kraftverk, och 3) Scenario 3: Upp- och nedströmspassager installeras förbi alla åtta kraftverk och trap and transport upphör. Resultatet av sårbarhetsanalysen visade inte på någon utdöenderisk kommande 100 år, men en negativ trend för Klarälvslaxens långsiktiga populationsutveckling med dagens metod. Utvecklingen blev dock signifikant mer positiv för Klarälvslaxen vid den simulerade installationen av nedströmspassager, och ännu något stabilare när även uppströmspassager installerades. Detta resultat gav svar på frågeställningarna, och utifrån detta kunde slutsatsen dras att trots att Klarälvslaxen inte befinner sig under något akut hot för närvarande, och att det kan finnas andra fiskpopulationer i andra vattendrag som är i mer akut behov av miljöanpassning, så behöver åtgärder komma på plats även i Klarälven, för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av den unika sötvattensvandrande Klarälvslaxen.

<p>The fully integrated 3-D, time dependant, hydrodynamic and sediment transport numerical model ECOMSED was used to simulate flow and sediment transport in rivers. ECOMSED was originally developed for large water bodies such as lakes and oceans and solves the primitive equations of RANS along with a second order turbulence model in an orthogonal curvilinear σ- coordinate system. The availability of the model as an open FORTRAN source code made modifications and addition of new models possible. A new bed load transport model was implemented in the code as well as improvements in treatment of river roughness parameterization, bed form effects, and automatic update of flow depth due to bed evolution. The model was applied to 1- km long reach of the River Klarälven, Sweden, where it bifurcates into two west and east channels. The water surface and the flow division in the channels were made in agreement with field data by spatially varying the roughness. However, the spatial distribution of the bed shear stress was not realistic. Improvements were made in the bottom boundary condition to represent the variable effects of bed forms on roughness depending on the flow regime and the flow depth. The improved model realistically reproduced the flow field as well as the sediment transport processes in the river Klarälven.</p>

Sammanfattning Biflödesområden och sammanflödeszoner spelar en viktig roll, inte minst genom deras förmåga att förändra miljöförhållandena och framkalla ett biologiskt svar i huvudfåran de rinner ut i. Biflödesområden utgör även platser med högt inneboende ekologiskt värde, där särskilda biofysiska processer och ekologiska tjänster ofta är koncentrerade. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida biflödesmynningsområden inom Klarälvens avrinningsområde utgjorde hotspots för fisk samt kartlägga eventuella fluviala påverkansfaktorer. Parametrar som studerades var artförekomst och medeltäthet samt omvärldsfaktorerna medeldjup, lokalbredd, bottensubstrat, vattennivå, vattenhastighet och förekomsten av vandringshinder i vattendraget. Flest arter återfanns i Klarälvens huvudfåra, varpå biflödesmynningarna hade näst flest arter och uppströms biflödena lägst antal arter. Medeltäthet av arterna bergsimpa (Cottus poecilopus), elritsa (Phoxinus phoxinus) och lake (Lota lota) var störst i biflödesmynningarna, medan medeltätheten av lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) var som störst uppströms biflödena. Resultatet visade också att öring, i större utsträckning än lax, förekom högre uppströms i biflödena, ett förhållande som även stödjs av tidigare studier. Gällande omvärldsfaktorerna var vattenhastigheten signifikant högre i biflödemynningarna och uppströms biflödena jämfört med i huvudfåran, samtidigt som det högsta diversitetsvärdet för bottensubstratkompositionen återfanns i huvudfåran. Utifrån dessa resultat var det svårt att dra en slutsats kring om biflödesmynningarna faktiskt utgjorde hotspots för fisk eller inte, då det skiftade beroende på vilka parametrar som studerades. En bedömning gjordes att biflödesmynningsområden inom Klarälvens avrinningsområde inte utgjorde hotspots för fisk. Nyckelord: Biflödesmynning, biflöde, huvudfåra, Klarälven, flottning, vattenkraft / Abstract Tributary areas and confluence zones play an important role, not least through their ability to change environmental conditions and elicit a biological response in the main stream they flow into. Tributary areas also provide sites of high inherent ecological value, where specific biophysical processes and ecological services are often concentrated. The purpose of this study was to investigate whether tributary mouths within the catchment area of Klarälven constituted hotspots for fish and to identify possible environmental factors associated with hotspots. Parameters studied were species composition and mean density, as well as the physical factors such as average depth, local width, bottom substrate, water level, water velocity and the occurrence of migratory obstacles in the watercourse. Most species were found in the mainstream, whereas tributary mouths had the second highest species richness and upstream tributaries had the lowest number of species. The mean density of the alpine bullhead (Cottus poecilopus), eurasian minnow (Phoxinus phoxinus) and burbot (Lota lota) was greatest in the tributary mouths, while the mean density of salmon (Salmo salar) and trout (Salmo trutta) was greatest upstream of the tributaries. The results also showed that trout, to a greater extent than salmon, occurred higher upstream in the tributaries, a relationship that is also supported by previous studies. Regarding the physical factors, water velocity was significantly higher in the tributary mouths and upstream tributaries than in the mainstream, while the highest diversity for bottom substrate composition was found in the mainstream. Based on these results, it was difficult to conclude whether tributary mouths actually constituted hotspots for fish or not, as it varied depending on the parameters studied. Overall tributary mouths within the catchment area of Klarälven did not constitute hotspots for fish. Keywords: Estuary, tributary, mainstream, river, rafting, hydropower

Näringsämnena har en stor betydelse för sötvattnets organismer och ekosystem, varav de vanligaste näringsämnena som även är de viktigaste är fosfor (P), kväve (N) samt kol (C). Näringsämnena kommer inte enbart till sjön via nedfall och fixering utav mycket av näringsämnena kommer in till en sjö via vattendrag som till exempel älvar där Klarälven räknas in som en av Sveriges älvar. Syftet med denna studie är att ta fram en tidstrend mellan åren 1996 och 2013 för näringsämnena totalfosfor, totalkväve och TOC (totalt organiskt kol) för tio lokaler i norra Vänern för att kunna avgöra om de är lika, om det är något år som sticker ut, om det finns någon påverkan av Klarälven för de sjölokaler som tas upp och se om värdena av näringshalter kan kopplas till fiskförekomsten. Data samlades in och plottades i diagram för att kunna jämföras med varandra. Med sjölokalernas näringsvärde gjordes korrelationstester med älvarnas näringshalter för att se samband och därefter gjorde korrelation med sjölokalernas näringsvärden med andelen skördad fisk i samma lokaler. Resultatet visade att Ölman och Ölmeviken är väldigt eutrofierade medan resterande lokaler hade oligotrofa eller mesotrofa vatten och översvämningen i Karlstad 2000 visade avtryck i tidstrenden. Klarälvens påverkan på sjölokalerna visade sig inte vara så stor utan samband upptäcktes enbart mellan Kaplansådran och Hammarösjön för totalkvävet och för TOC upptäcktes samband mellan Hammarösjön och Sätterholmsfjärden med Kaplansådran. / The nutrient is very important for fresh water organisms and ecosystems, of which the most common nutrients also is the most important is phosphorus (P), nitrogen (N) and carbon (C). The nutrients will not only come into a lake through deposition and fixation, much of the nutrients is coming into the lake through rivers such as Klarälven in Sweden. The purpose of this study is to develop a temporal and spatial trend during 1996-2013 for the nutrients total phosphorus, total nitrogen and TOC (total organic carbon) for ten premises in northern Lake Vänern to determine if they are equal, if it is a year that stands out from the rest, if there is any influence of Klarälven for the lake premises and see if the values of the nutrient concentrations can be linked to the presence of fish. Data were collected and plotted in graphs to be compared with each other. Correlation test was made with the lake premises nutrient values and rivers nutrient value to see if there was a connection between the locations, same correlation was also made between the lake premises nutrient values and the percentage of fish harvested in the same premises. The result showed that Ölman and Ölmeviken is very eutrophic, while the remaining premises hade oligotrophic or mesotrophic water and the flooding in Karlstad in 2000 showed imprint in the time trend. The impact of Klarälven on the lake premises proved to not be so great, but the context was detected only between Kaplansådran and Hammarösjön for the total nitrogen and correlation for TOC between Hammarösjön and Sätterholmsfjärden with Kaplansådran was also detected.

Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland. / Small scale hydropower stations have been a vital part for the rural areas in Värmland, Sweden for a long time. But what once was a vital part for the rural development in the areas is today threatening the natural habitats and species in the rivers. Small scale hydropower stations that are not environmentally adapted often hinder the streams they are in to achieve good ecological status according to the environmental goals set forth by the European Union. This is done so that sustainable development and a sustainable future can be set in motion. But to adapt a small scale hydropower station is no easy feat. It's a highly challenging, expensive and time demanding for the individual owners. The process itself can cost up to several hundreds of thousands in Swedish crowns, and that's without counting the environmental adaptations that might be installed. Fish ladders are often the preferred choice and the cost of constructing one could cost several millions of Swedish crowns. if the owner of the power plant is unable, not willing or not allowed to have his/hers power plant authorized the dam risks being torn down and the owner risk getting charged with criminal activity. Whatever the owners choose to act they are stuck in between a rock and a hard place. They are forced to pay huge sums regardless of the outcome not to speak of the mental strain the processes places upon the owners. This essay aims to critically review how the ecological, economic and social principles of sustainable development are weighed against one another in the oversight process and the permission process regarding small scale hydropower stations.

Current research shows that water-related disasters are the most common natural disaster worldwide and these disasters are increasing in numbers. Water-related disasters cause negative consequences through damage to infrastructure and human health.  This thesis aims to provide an overview of the water-related disasters, floods, and landslides in Sweden by displaying the spatial distribution. Furthermore, the purpose is to analyze the consequences of occurred water-related disasters. By answering the following research questions:  How has landslides and floods been spatially distributed over time in Sweden?  How severe has the consequences of floods and landslides been in Sweden?  To answer these research questions a data study was conducted in ArcGIS and Excel to analyze the spatial distribution and the consequences of landslides and floods. The result shows that the three counties in Sweden with the highest number of affected areas by floods are: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. These counties constitute 36% of the affected areas. These affected areas have occurred periodically with an increase since 1970. A detailed study over the years 2011–2017 showed that most floods in Sweden lead to consequences with a small extent and limited damages.  Furthermore, the counties Västra Götaland, Västernorrland and Värmland had the highest number of occurred landslides. In total, 83.7% of all landslides have occurred within these three counties. This means that the distribution of floods is more evenly distributed between different counties compared to landslides. Within these counties, the areas that have had notable high numbers of landslides are Ångermanälven, Norsälven, Klarälven and the areas nearby Göta älv. Overall, it has been most common that landslides have an extent in the range between 1000–10000 m2 and that an extent over 100000 m2 are rare. / Aktuell forskning visar att vattenrelaterade naturkatastrofer är de vanligaste naturkatastroferna över hela världen samt att dessa ökar i antal. Vattenrelaterade naturkatastrofer orsakar till negativa konsekvenser till följd av skador på infrastruktur och människors hälsa. Denna kandidatuppsats syftar till att ge en översikt av den geografiska utbredningen av inträffade vattenrelaterade naturkatastroferna skred och översvämningar i Sverige. Vidare, är syftet att analysera konsekvenserna av inträffade vattenrelaterade naturkatastrofer, genom att svara på följande frågeställningar:  Hur har skred och översvämningar varit utspridda över tid i Sverige? Hur allvarliga har konsekvenserna av översvämningar och jordskred varit i Sverige? För att besvara dessa frågeställningar utfördes en analys i ArcGIS och Excel för att undersöka den geografiska utbredningen och konsekvenserna av skred och översvämningar. Resultatet visar att de tre län med flest områden som blivit påverkade av översvämningar är: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. Dessa län utgör 36% av de drabbade områdena. Antalet påverkade områden av översvämningar har inträffat periodvis med en ökning sedan 1970. En detaljerad analys över åren 2011–2017 visade att de flesta översvämningar i Sverige resulterade i konsekvenser med liten utbredning och små skador.  Vidare, hade Västra Götaland, Västernorrland och Värmlands län högst antal inträffade skred. Totalt har 83.7% av alla skred inträffat inom dessa tre län. Detta innebär att fördelningen av områden påverkade av översvämningar har varit jämnare fördelade mellan olika län jämfört med skred. Inom dessa län är de områden som har haft anmärkningsvärt högt antal skred: Ångermanälven, Norsälven, Klarälven och områdena i närheten av Göta älv. Överlag har det varit vanligast att jordskred har en utbredning mellan 1000–10000 m2 och att en utbredning över 100000 m2 är ovanlig.

The fully integrated 3-D, time dependant, hydrodynamic and sediment transport numerical model ECOMSED was used to simulate flow and sediment transport in rivers. ECOMSED was originally developed for large water bodies such as lakes and oceans and solves the primitive equations of RANS along with a second order turbulence model in an orthogonal curvilinear σ- coordinate system. The availability of the model as an open FORTRAN source code made modifications and addition of new models possible. A new bed load transport model was implemented in the code as well as improvements in treatment of river roughness parameterization, bed form effects, and automatic update of flow depth due to bed evolution. The model was applied to 1- km long reach of the River Klarälven, Sweden, where it bifurcates into two west and east channels. The water surface and the flow division in the channels were made in agreement with field data by spatially varying the roughness. However, the spatial distribution of the bed shear stress was not realistic. Improvements were made in the bottom boundary condition to represent the variable effects of bed forms on roughness depending on the flow regime and the flow depth. The improved model realistically reproduced the flow field as well as the sediment transport processes in the river Klarälven. / QC 20101123