Studien handlar om utbildningsaktiviteter och stödinsatser utanför klassens ram.Syftet varatt undersöka några lärares och specialpedagogers uppfattningar om dessa utbildningsaktiviteter och stödinsatser. Ett särskilt fokus gavs aktiviteternas och stödinsatsernas uppfattade betydelse för elevers lärande och känsla av tillhörighet bland kamrater. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Elva lärare och nio specialpedagoger deltog.Som teoretiskt ramverk användes specialpedagogiska perspektiv, KASAM och Response to Intervention.Studiens resultat visade flera exempel på utbildningsaktiviteter och stödinsatser utanför klassrum; till exempel små undervisningsgrupper, lilla gruppen, särskild undervisningsgrupp, studion, strukturstöd, en till en-undervisning, läxhjälp med mera. Informanterna beskrev både fördelar och nackdelar med utbildningsaktiviteterna och stödinsatserna utanför klassens ram. Några exempel på fördelar var ett lugnare sammanhang, energipåfyllning, strukturerad individuell hjälp och avlastning för lärare. Några exempel på nackdelar var utanförskap, stämpling, en negativ självbild, resurskostnad och segregering om åtgärden permanentades. Resultatet visade att det fanns olika syn på utbildningsaktiviteterna och stödinsatserna utanför klassens ram, att stora klasser kan skapa behov av aktiviteter och stöd utanför klassens ram,och att elevinflytandet förefaller vara litet när dessa aktiviteter och stöd planeras. En implikation är att lägga fokus på att hitta lösningar inom klassens ram.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt.

<p>Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. </p><p>För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. </p><p>Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt.</p>

Research has shown that the Swedish results of education have fallen continuously since 2000. It has been shown that there are differences in performance between native students and immigrant students. National Centre for “Swedish as a second language” indicates that Swedish schools fail to give all students an equal and high quality education. Then Swedish as a second language education can be organized in two different ways a wonder arise if it can depend on how teachers´ conditions in teaching reveals in these. This study aims to lighten primary school teachers' views on the opportunities and difficulties in second language teaching, which can be organized in two different ways, "separate" and "within the framework of the class". The research questions of the study are, 1) What requirements do teachers perceive that the curriculum for “Swedish as a second language” requires? What opportunities and difficulties can be seen here? 2) What trade-offs are made in the planning of teaching and how are these applied in the teaching of “Swedish as a second language”? What opportunities and difficulties can be seen here? 3) What conditions for scaffolding and interaction do teachers create in teaching "Swedish as a second language? What opportunities and difficulties can be seen here? By using Shulmans theory PCK (Pedagogical Content Knowledge) it manages to visualize teacher language didactic choices within the subject “Swedish as a second language”. Through a qualitative study based on interviews and observations, the result shows that both teachers reason about a range of language didactic choices, opportunities and solutions, but these could not always be transformed and seen in practice. During the observations, it became clear that the “Swedish as a second language” teaching structural conditions both enabling and impeding teachers to conduct effective teaching. In this case, separate teaching came to be ineffective because they did not have a language development perspectives in school, thereby the subject was stigmatized.