The aim of this study is to illuminate social worker’s perception of social class within the Swedish social service system. This study therefor examine if social class contributes to the production and reproduction of the client and what impact social class has on the interaction between client and social workers. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers from three different departments of social service. The theoretical approach is Yeheskel Hasenfeld’s theory about moral practices in welfare organisations, Michael Lipsky and Roine Johansson’s theories about client construction and Pierre Bourdieu’s class theory. The conclusion of this study is that social class affects individual conditions and opportunities in Swedish social service. Social worker’s perceptions of social class have an impact on the construction of clients and will affect what level of service a client receives.

There are different views on the cause of the onset of homelessness. For example, it is sometimes suggested that the reason lies with the individual, while others stand by the idea that the cause would be found in the country's lack of housing. The purpose of this thesis is to examine the issue of how the social workers works with the housing aid in Sundsvall at the Social Services handle applications and assess eligibility for the housing aid. The purpose is also to investigate how the social workers approach and assess the background problems of those applying for the housing aid, and how the they based on this construct clients. The theory of the present study is that presented by Michael Lipsky in "Street-level bureaucracy" - the dilemmas of the individual in public service (1980). It describes how the street-level bureaucrats, that is, those in direct contact with the public, carry out or enforce actions undertaken by the legislator and by decisions taken in the public sector. In order to be able to perform and execute decisions on the needs of the individual applicant, street-level bureaucrats have a large individual self-determination, also called discretion. It is both a prerequisite for individualized decisions, while opening up unwanted influences in decision making. To answer the purpose and the questions asked, three different methods has been used, consisting of: a document study based on assessments on the social housing aid, a vignette study with three hypothetical cases and individual follow-up interviews. The results have shown that the street-level bureaucracy/social workers uses their discretion while assessing the eligibility of the social housing aid, whilst also relying on legislative regimes. Different factors of the background problem relative to different other aspects are shown to be part of how the social workers construct clients and make their decisions regarding the housing aid. / Det finns divergerande uppfattningar om orsaken till uppkomsten av hemlöshet. Det anförs exempelvis ibland en ide om att orsaken ligger hos individen, samtidigt som andra förfäktar iden om att orsaken skulle stå att finna i att den större delen av landet har brist på bostäder. Syftet är att undersöka hur socialsekreterarna vid enheten för bostadssocialt bistånd på socialtjänsten i Sundsvalls kommun arbetar med biståndsbedömningar, men även att undersöka hur de förhåller sig till den bakgrundproblematik som de som ansöker om bostadssocialt bistånds har och hur socialsekreterarna utifrån detta konstruerar klienter. Teorin för den föreliggande studien är den som presenteras av Michael Lipsky i ”Street-level bureaucracy”- dilemmas of the individual in public service. Den beskriver hur gräsrotsbyråkraten, det vill säga den som är i direkt kontakt med allmänheten, utför eller verkställer åtgärder som föranstaltas av lagstiftaren och genom beslut tagna i den offentliga sektorn. För att kunna utföra och verkställa beslut om behov för den enskilde hjälpsökande har gräsrotsbyråkraten ett stort individuellt självbestämmande, även kallat diskretion. Den är både en förutsättning för individanpassade beslut, samtidigt som den öppnar upp för oönskade influenser i beslutstagandet. För att besvara syftet och de ställda frågorna har tre metoder använts, de består av: en dokumentstudie, en vinjettstudie, samt intervjuer. Resultatet har bland annat visat på att gräsrotsbyråkraterna/socialsekreterarna använder diskretion vid bedömningen kring bostadssocialt bistånd, samtidigt som de förlitar sig på lagstiftningar och riktlinjer. Olika faktorer i individernas bakgrundproblematik i förhållande till andra aspekter som exempelvis socialsekreterarnas erfarenhet och ålder, kulturella och ideologiska föreställningar och ekonomiska ansvar visar sig vara en del i hur socialsekreterarna konstruerar klienter.

Denna studie syftar till att studera hur yrkesverksamma konstruerar sina klienter utifrån kön, med fokus på killar. Dessutom söker vi belysa vilka diskurser som är närvarande i beskrivningarna och diskussionerna kring killarna. Studien tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och genusperspektivet. Vi har tagit del av forskning som pekar på att konstruerandet av klienter påverkas av yrkesverksammas uppfattningar kring genus och könsroller. Vi har följt en arbetsgrupp på ett boende för ungdomar och observerat hur de pratat och diskuterat kring killar som är inskrivna på boendet. Studiens empiri består med andra ord av observationer samt en kompletterande fokusgruppintervju. Materialet har därefter analyserats genom diskursanalys. I vår analys har vi identifierat tre diskurser som präglar personalens beskrivningar av killarna: pojkar, killar och grabbar. Dessa skildrar både sättet personalen pratar kring killarna, men även hur de utifrån diskurserna förhåller sig till dem. Pojkar beskrivs ofta som snälla, ”små” och i behov av extra stöd och omsorg. Killar är en mer generell diskurs och fokuserar på det psykiska måendet, känslouttryck och tenderar även att jämställas med tjejer. Diskursen grabbar fokuserar på killarnas problematik och avvikande eller normbrytande beteende. Studiens resultat pekar på att personalens beskrivningar, i kontrast mot vad forskningen pekar på, mer reflekterar konstruktioner av klienter snarare än kön. Konstruktionen bygger snarare på kontext och fokuserar på killarnas beteende, situation och problematik. Konstruerandet av kön är dock närvarande, men är inget primärt som avsevärt påverkar beskrivningarna och framställningen av killarna. Trots att det inte har varit studiens syfte att studera framställningar av tjejer, har vi valt att redovisa samt diskutera de fall där de förekommer. Detta för att ytterligare styrka våra resultat, resonemang och slutsatser. Här har vi kunnat se att inte heller tjejer konstrueras primärt utifrån kön. Vidare har vi kunnat urskilja att tjejerna kan falla under samma diskurser som killarna, vilket pekar på att diskurserna är könsöverskridande. Utifrån diskurserna har vi uppmärksammat att personalens arbets- och förhållningssätt gentemot ungdomarna skiljer sig åt mellan diskurserna. Med detta menas att beroende på hur ungdomarna beskrivs gör att de hamnar inom en viss diskurs och att personalen utifrån detta identifierar behov som ligger till grund för förhållningssättet. / This study aims to explore how professionals construct their clients depending on gender, focusing mainly on males. Furthermore we seek to identify which discourses are present in the staff’s descriptions and discussions regarding the males. The study is based on social constructionism and a gender perspective. Previous research has shown that the construction of clients is influenced by professionals’ view on gender and gender roles. In this study we have followed a group of social workers in a local municipal organization which aims to provide support for young people. We have observed how the staff discusses and talks about male clients. The data collected consists of observations and a complementary focus group interview. The material has been analyzed using discourse analysis. Through the analysis we have identified three discourses that are present in the staff’s descriptions of male clients: boys, guys and blokes. These describe both how the staff talks about male clients and also how they, depending on discourse,relate to and approach them. Boys are often described as nice, “little” and as in need of extra support and care. Guys is a more general discourse which focuses on the males’ psychological wellbeing, their emotions and tends to equate them with girls. The blokes-discourse focuses on the males’ specific problematics and deviant or anti-social behavior. The results of this study indicate that the staff’s descriptions of the males, contrary to what previous research shows, rather reflects constructions of clients than that of gender. This client construction is contextual and primarily based on the behavior, situation and problematic of the males. Gender is, however, still present but more as a secondary factor that has no major effect on the staff’s description and construction of the male clients. Even though the aim of this study hasn’t been to explore this phenomenon for female clients, we have been able to see that the construction of female clients also is non-dependent of gender. We have also observed that females can be derived to the same discourses as males, which indicates that the discourses are not bound by gender. Through these discourses we have discovered that the staff’s approach to their clients differs between the discourses. This means that depending on how the clients are described puts them under a certain discourse. Based on this the staff then identifies needs of the client that in turn affects the staff’s approach to the client.