Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2009. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Submitted. Paper 2: Submitted. Paper 4: Manuscript. Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>I den här uppsatsen görs en studie av vilka förväntade effekter vid en klimatförändring som kan drabba Stockholms kommun, hur kommunens klimatanpassningsarbete ser ut samt vilka prioriteringar som görs i kommunens klimatanpassningsarbete. I studien har jag valt att även ta med en annan aktör, Stockholm Vatten på grund av att de äger och sköter vatten- och avloppsnäten och vattenreservoarerna i Stockholm och är därmed en viktig aktör i Stockholms kommuns klimatanpassningsarbete. Syftet är att göra en studie av Stockholms kommun för att ta reda på hur kommunen kan komma att påverkas av en klimatförändring och hur kommunens klimatanpassningsarbete ser ut. För att komma fram till resultatet har en person intervjuats på miljöförvaltningen, mailkontakt med en person som jobbar inom Stockholm Vatten är genomförd och sekundära källor har också använts. I teoridelen har jag använt mig av Ekologisk hållbarhet, Ekonomisk hållbarhet, Social hållbarhet samt proaktiv och reaktiv planering för att analysera resultatet.</p><p>En klimatförändring kan påverka Stockholms kommun på många sätt och effekterna som kan drabba kommunen kan bli många, bland annat en ökad nederbörd, översvämningar, utslagen dricksvattenförsörjning, föroreningar, ökad påfrestning på samhällsystemen,ökad risk för ras och skred, temperaturförändringar och påverkan på hela ekosystemet. Sverige kommer att få ett klimat med att få kalla dagar och många extremt varma dagar och detta är en stor hälsorisk på grund av att många människor inte kommer att klara av temperaturförändringen och värmen kommer även att göra att smittor och sjukdomar sprids lättare.Många verksamheter kommer att påverkas i andra länder och detta kommer i sin tur att påverka utvecklingen och behovet av anpassning i Sverige. Om inga åtgärder görs kommer Mälardalen år 2020 att ha en medeltemperatur som dagens Skåne.</p><p>Kommunen har tagit del av utredningar och rapporter, men än har inte klimatanpassningsarbetet kommit igång. De arbeten som pågår idag är främst byggandet av energieffektiva bostäder samt att markprover har gjorts i vissa områden för att analysera markföroreningar. De prioriteringar som kommunen gör i klimatanpassningsarbetet är energieffektiviseringar i byggnader samt att informera befolkningen för att kunna minska utsläppen genom beteendeförändringar. Slussen är även en prioritering eftersom att området ligger i riskzonen för översvämning och detta skulle få stora konsekvenser för dricksvattnet.Stockholms kommun med sin unika natur och naturvärden måste anpassa stadsplaneringen för en större befolkning samtidigt som en klimatanpassning måste ske och detta ställer höga krav på kommunens klimatanpassningsarbete. En större befolkning kommer öka kommunens påfrestning på miljön och åtgärder måste göras för att påfrestningen blir så liten som möjligt.</p><p>Målen i det kommande miljöprogrammet, i översiktsplanen och i vision 2030 förverkligar en ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet samt en proaktiv planering som gör att en hållbar samhällsutveckling och samhällsplanering kan uppfyllas. Mycket arbete är dock kvar innan alla målen är uppfyllda och kommunen har en minimal miljöpåverkan.</p>

I den här uppsatsen görs en studie av vilka förväntade effekter vid en klimatförändring som kan drabba Stockholms kommun, hur kommunens klimatanpassningsarbete ser ut samt vilka prioriteringar som görs i kommunens klimatanpassningsarbete. I studien har jag valt att även ta med en annan aktör, Stockholm Vatten på grund av att de äger och sköter vatten- och avloppsnäten och vattenreservoarerna i Stockholm och är därmed en viktig aktör i Stockholms kommuns klimatanpassningsarbete. Syftet är att göra en studie av Stockholms kommun för att ta reda på hur kommunen kan komma att påverkas av en klimatförändring och hur kommunens klimatanpassningsarbete ser ut. För att komma fram till resultatet har en person intervjuats på miljöförvaltningen, mailkontakt med en person som jobbar inom Stockholm Vatten är genomförd och sekundära källor har också använts. I teoridelen har jag använt mig av Ekologisk hållbarhet, Ekonomisk hållbarhet, Social hållbarhet samt proaktiv och reaktiv planering för att analysera resultatet. En klimatförändring kan påverka Stockholms kommun på många sätt och effekterna som kan drabba kommunen kan bli många, bland annat en ökad nederbörd, översvämningar, utslagen dricksvattenförsörjning, föroreningar, ökad påfrestning på samhällsystemen, ökad risk för ras och skred, temperaturförändringar och påverkan på hela ekosystemet. Sverige kommer att få ett klimat med att få kalla dagar och många extremt varma dagar och detta är en stor hälsorisk på grund av att många människor inte kommer att klara av temperaturförändringen och värmen kommer även att göra att smittor och sjukdomar sprids lättare. Många verksamheter kommer att påverkas i andra länder och detta kommer i sin tur att påverka utvecklingen och behovet av anpassning i Sverige. Om inga åtgärder görs kommer Mälardalen år 2020 att ha en medeltemperatur som dagens Skåne. Kommunen har tagit del av utredningar och rapporter, men än har inte klimatanpassningsarbetet kommit igång. De arbeten som pågår idag är främst byggandet av energieffektiva bostäder samt att markprover har gjorts i vissa områden för att analysera markföroreningar. De prioriteringar som kommunen gör i klimatanpassningsarbetet är energieffektiviseringar i byggnader samt att informera befolkningen för att kunna minska utsläppen genom beteendeförändringar. Slussen är även en prioritering eftersom att området ligger i riskzonen för översvämning och detta skulle få stora konsekvenser för dricksvattnet. Stockholms kommun med sin unika natur och naturvärden måste anpassa stadsplaneringen för en större befolkning samtidigt som en klimatanpassning måste ske och detta ställer höga krav på kommunens klimatanpassningsarbete. En större befolkning kommer öka kommunens påfrestning på miljön och åtgärder måste göras för att påfrestningen blir så liten som möjligt. Målen i det kommande miljöprogrammet, i översiktsplanen och i vision 2030 förverkligar en ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet samt en proaktiv planering som gör att en hållbar samhällsutveckling och samhällsplanering kan uppfyllas. Mycket arbete är dock kvar innan alla målen är uppfyllda och kommunen har en minimal miljöpåverkan.

<p>Jag har i detta arbete ställt mig frågan <em>Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat?</em> vilken jag valt att svara på genom två delproblem:</p><p>-          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet?</p><p>-          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat?</p><p> Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter.</p><p>Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig. Jag har då kommit fram till både likheter och skillnader i uppträdandet mellan respektive klimat. Detta har då resulterat i vilka färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat saknar för att kunna göra en insats i tropiskt klimat och behöver kompletteras med.</p>

Jag har i detta arbete ställt mig frågan Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara på genom två delproblem: -          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet? -          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat?  Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter. Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig. Jag har då kommit fram till både likheter och skillnader i uppträdandet mellan respektive klimat. Detta har då resulterat i vilka färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat saknar för att kunna göra en insats i tropiskt klimat och behöver kompletteras med.

Om vi människor inte minskar våra utsläpp av växthusgaser beräknas det kunna få katastrofala följder i framtiden. Sverige beskrivs som ett föregångsland inom det klimatpolitiska området men trots det finns nationella svårigheter med att uppnå de klimatpolitiska målsättningarna. Följande väcker frågor kring hur Sverige planerar att hantera och åtgärda klimatsituationen framöver, varför denna studie undersöker och dekonstruerar det nyframtagna klimatpolitiska ramverket En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Därför undersöker jag vilken/vilka diskurs(er) som förekommer i utredningen, samt vad som legitimeras respektive avlegitimeras i denna/dessa diskursiva konstruktioner. Därutöver studerar jag huruvida det råder diskursiva strider om klimatfrågans meningsinnehåll och klimatpolitikens utformning. I resultaten visas att utredningen primärt underbyggs av en dominerande diskurs, inom vilken klimatfrågan artikuleras som en positiv sidovinst, ett offentligt/statligt/politiskt ansvar samt ett problem som kan lösas via forskning och teknisk innovation. Ekonomisk tillväxt, kommunalt engagemang och en nollutsläppsvision är element som ges en central och strukturerande funktion inom diskursen. De lösningar som fortsättningsvis legitimeras är olika former av forskning och tekniska innovationer, hållbar konsumtion/produktion, tillväxt, statligt/offentligt/politiskt ansvarstagande/engagemang och olika former av ekonomiska incitament. Samtidigt avlegitimeras icke-tekniska lösningar, beteendeförändringar hos privatpersoner/hushåll, minskad produktion/konsumtion, ohållbar konsumtion/produktion och utvebliven/minskad tillväxt. Fortsättningsvis antas de idéer som uttrycks i strategin vara förenliga snarare än motstridiga, vilket tyder på att det kan ha skett en hegemonisk intervention.

<p>The essay deals with gender aspects on climate change adaption. The aspects consist of the fact that women in Sweden drive cars less than men, and that women in the developing world are more affected by natural disasters arising from global warming. This study was carried out in the municipality of Huddinge, a suburb to Stockholm, by interviewing one Agenda 21 coordinator, one planner and one student in genderstudies. I also attended a meeting in the Committee for built environment in the Huddinge Municipality, to ask the politicians questions and observe gender structures during the meeting. The results also consist of a search for gender-related words in the documents used in the essay.</p><p>The results are analysed using ecofeminsim, a theory that connects woman subordination and environmental destruction. According to ecofeminists these issues are both caused by patriarchal structures formed in western society during the scientific revolution. Ecofemisnim is of interest for geography, as both these deals with theories connecting processes on global issues. To solve the climate change-problem, geography could play an important role in connecting natural science with social science.</p><p>The results are that there are insights into both gender awareness issues and into climate adaption issues among the civil servans in Huddinge Municipality, but these two issues are not connected to each other. The work carried out to adapt the municipality to a warmer climate consists of working towards more walking, cycling and public transport. It is important to consider gender issues in climate change policies on all levels.</p>

Med klimat avses statistiska väderförhållanden såsom temperatur, nederbörd, vind, et cetera.  Dessa statistiska förhållanden skiljer sig mycket på olika platser på jorden. I detta arbete har klimatet för en viss breddgrad runt hela jorden studerats och hur klimatet beror av geografiska förhållanden såsom berg och hav. Breddgraden är vald till 59±2 grader nord. På denna breddgrad förekommer både stora kontinenter och världshav med stora skillnader i till exempel topografi och avstånd till hav/sjöar. För att kunna studera detta har data över månadsmedeltemperaturen och månadsmedelnederbörden samlats in från en klimatdatabas (www.worldclimate.com). Dessa data har bearbetats i matlab och sedan plottats upp som grafer. Med hjälp av figurer över medellufttrycket i januari och juli har den dominerande vindriktningen kunnat bestämmas. Även hur cyklonerna rör sig längs frontzonerna och hur havsströmmarna rör sig har studerats. Genom att lägga ihop information om dominerande vindriktning, cyklonernas rörelse, havsströmmar och geografiska förhållanden har graferna över månadsmedeltemperaturen och månadsmedelnederbörden förklarats. Resultatet visar att klimatet skiljer sig mycket beroende på olika geografiska förhållanden. Eftersom det studerade området ingår i västvindsbältet kommer det att vara stor skillnad på kontinenters västra och östra delar. På kontinenternas västra delar är det både rikligare med nederbörd och mildare vintrar än vad det är på kontinenternas östa delar. I Nordamerika gör den stora bergskedjan att det uppstår en skarp gräns mellan det maritima klimatet väster om bergskedjan och det kontinentala klimatet öster om bergskedjan. I Eurasien däremot som inte har någon större bergskedja i nord-sydlig riktning övergår klimatet gradvis från maritimt till kontinentalt.

The essay deals with gender aspects on climate change adaption. The aspects consist of the fact that women in Sweden drive cars less than men, and that women in the developing world are more affected by natural disasters arising from global warming. This study was carried out in the municipality of Huddinge, a suburb to Stockholm, by interviewing one Agenda 21 coordinator, one planner and one student in genderstudies. I also attended a meeting in the Committee for built environment in the Huddinge Municipality, to ask the politicians questions and observe gender structures during the meeting. The results also consist of a search for gender-related words in the documents used in the essay. The results are analysed using ecofeminsim, a theory that connects woman subordination and environmental destruction. According to ecofeminists these issues are both caused by patriarchal structures formed in western society during the scientific revolution. Ecofemisnim is of interest for geography, as both these deals with theories connecting processes on global issues. To solve the climate change-problem, geography could play an important role in connecting natural science with social science. The results are that there are insights into both gender awareness issues and into climate adaption issues among the civil servans in Huddinge Municipality, but these two issues are not connected to each other. The work carried out to adapt the municipality to a warmer climate consists of working towards more walking, cycling and public transport. It is important to consider gender issues in climate change policies on all levels.