Syftet är att undersöka hur fossilindustrin paketerar sina reklambudskap inom det vilseledande formatet hemmahörande-annonser. Syftet är även att skapa förståelse för hur den trendande klimatdiskursen påverkar marknadsförings utformning. Det svenska petroleumoch biodrivmedelsföretaget Preems kampanj från 2019-2020 undersöks, genom en kvalitativ innehållsanalys av hemmahörande-annonser publicerade i Dagens Nyheter. Gestaltningsteori används för att se hur det meningsbärande innehållet ramas in. Huvudteorin kompletteras av teorin om övertalning för att se hur Preem använder inramning för att nå mottagarna. Resonemang om strategisk kommunikation, greenwashing och grön profilering har inkluderats för att fördjupa kunskapen om fossilindustrins marknadsföringsstrategier. Uppsatsens resultat visar att Preem har valt att lyfta fram löften, mål och visioner samt inkludera sådant som stärker anseendet och ökar förtroendet för Preem. En gemensam nämnare är att allt innehåll ramas in för att övertyga publiken om att Preems verksamhet är miljövänlig. Resultatet av analysen visar att terminologi som tillhör klimatdiskursen är det tydligaste temat och används strategiskt för att följa den gröna marknadsföringstrenden och bygga en grön profil. Preem nyttjar kommunikativa marknadsföringsstrategier som visat sig vara effektiva i relation till samhälleliga förändringar.

No description available.

Denna studie undersöker hur individer och grupper uttrycker sina åsikter om klimatförändringar i svenska nyhetsmedier och om det finns echo-chambers i klimatdiskursen. I studien användes en kritisk diskursanalys för att undersöka ett riktat urval av 13 nyhetsartiklar från svenska tidningar. Artiklarna analyserades för att förstå hur argument om klimatförändringar konstrueras, vilka argument som används för att stödja olika narrativ och hur svensk media kan påverka medborgarnas åsikter och uppfattningar om klimatförändringar. Analysen avslöjade två distinkta echo-chambers inom diskursen. Den första echo-chambern ramar in klimatförändringarna som en brådskande fråga relaterad till politisk inkompetens, globala företag och banker. Denna echo-chamber beskriver ofta ett domedagsperspektiv, vilket kan ge läsarna en känsla av hjälplöshet eller förnekelse. En andra echo-chamber visar skepsis mot antagandet att klimatförändringarna är ett resultat av antropogen verksamhet. Skepticismen grundar sig på förnekelse, brist på kunskap och politiska ideologier, vilket har hindrat ansträngningarna att ta itu med klimatförändringars effekter. Misstron mot informationskällor, inklusive media och vetenskapliga organisationer, påverkar denna grupps uppfattningar, vilket leder till skepticism mot de vetenskapliga bevisen för klimatförändringarna. Studien belyser de positiva och negativa effekterna av echo-chambers i diskurser kring komplexa ämnen, dessa understryker vikten av att bedöma tillförlitliga informationskällor (i), aktivt söka nya perspektiv (ii) och främja öppna, respektfulla dialoger för att minska polariseringen och för att effektivt ta itu med klimatkrisen (iii). Studien lyfter fram den avgörande roll som kollektiva åtgärder och kritiskt tänkande spelar för att lösa klimatkrisen, samtidigt som man erkänner de utmaningar som är förknippade med lösningarna. Vidare utforskar studien potentialen i konceptet The power of ten och mediernas roll som uppmuntrar proaktiv och konstruktiv informationsdelning. / This thesis examines how individuals and groups express their views on climate change in Swedish news media and whether there are echo chambers in the climate discourse. The study used a critical discourse analysis to examine a targeted sample of 13 news articles from Swedish newspapers. The articles were analysed to understand how arguments about climate change are constructed, which arguments are used to support different narratives, and how Swedish media coverage can influence citizens opinions and perceptions about climate change.The analysis revealed two distinct echo chambers in the discourse. The first echo-chamber framed climate change as an urgent matter related to political incompetence, global corporations, and banks. This echo-chamber often described a doomsday perspective, which can leave readers with feelings of helplessness or denial. The second echo-chamber showed scepticism towards the assumption that climate change is a result of anthropogenic activities. The scepticism is based on denial, lack of knowledge, and political ideologies, which hindered efforts to address the impacts of climate change. Mistrust in information sources, including the media and scientific organizations, influence this group's perceptions, leading to scepticism towards the scientific evidence of climate change. This study highlights the positive and negative effects of echo chambers in discourses around complex topics, these underlines the importance of assessing reliable information sources (i), actively seeking new perspectives (ii), and promoting open, respectful dialogues to reduce polarization and to effectively address the climate crisis (iii). The study highlights the crucial role that collective action and critical thinking play in solving the climate crisis, while recog-nizing the challenges associated with the solutions. Furthermore, the study explores the poten-tial of The power of ten concept and the role of the media encouraging proactive and con-structive information sharing.