Denna rapport undersöker grundvattenmagasin på öar i Stockholms skärgård och hur de förväntas påverkas av klimatförändringarna. Främst granskas grundvattnets kvantitet och kvalitet fram till år 2100 utifrån två olika klimatscenarion framtagna av FN:s klimatpanel. Detta kopplas sedan till hur boende på ön kan komma att påverkas av dessa förändringar samt hur de kan hantera de problem som förväntas uppstå. Vidare undersöks kommuners roll samt lösningar de kan bidra med. Ämnet kopplar till det svenska miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” som betonar vikten av kunskap om dagens grundvattenstånd i utsatta områden, till vilka kustnära regioner tillhör.  För att besvara frågorna som ställts i rapporten har bland annat litteraturstudie, fältstudie, intervjuer, modelleringar av månadsvisa grundvattenstånd samt beräkningar av risk för saltvatteninträngning i brunnar tillämpats. Fältstudien gjordes på Aspö, en typisk skärgårdsö i Stockholm, för vilken sedan all modellering och beräkningar utförts på. Aspö fungerar därför i denna rapport som modell för Stockholms skärgårdsöar.  I modelleringar och beräkningar har aspekter som vattenanvändning, geologi, nederbörd, evapotranspiration och växtperiodens längd beaktats. Resultatet från modelleringarna tyder på stora risker för sinande grundvattenmagasin på skärgårdsöar under sommarmånaderna, både i dagsläget och i framtiden. Under sommaren är grundvattenbildningen liten till obefintlig och vattenanvändningen som störst, på grund av den stora mängd sommarboende i skärgården, vilket kan leda till vattenbrist och vattenkvalitetsproblem. På grund av en förlängd växtperiod som hämmar grundvattenbildningen förväntas dessa problem bli värre i framtiden. Vad gäller beräkningarna av saltvatteninträngning är det brunnar i strandnära lägen som löper störst risk. Eftersom en höjning av havsnivån förväntas till följd av ökad medeltemperatur, förväntas risken för saltvatteninträngning öka än mer i framtiden.  Både modelleringarna och beräkningarna tyder på att en sparsam vattenanvändning gör situationen mindre ansträngd. Utöver detta föreslås att kommunen utvidgar kartläggningen av riskområden med hjälp av lagstöd för att ta över delar av ansvaret som idag främst vilar på fastighetsägaren för den enskilda vattentäkten. / This thesis examines groundwater reservoirs of islands in the Stockholm archipelago and  how they will be affected by climate change. Mainly the quality and quantity of reservoirs in the year 2100 are looked at based on two different climate scenarios developed by IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). That gets connected to how the inhabitants on the islands will be affected by the changes and how they can deal with the potential problems that arises. Furthermore, the municipalities’ roles will be examined along with the solutions they can contribute with regarding water shortage. The subject of the thesis also connects to the Swedish environmental goal “Good-Quality Groundwater” which puts an emphasis on the importance of knowledge regarding groundwater levels in exposed areas such as coastal regions.  To answer the questions posed in the thesis, methods such as literature review, field study, interviews, modeling of monthly groundwater level and calculations of the risk of saltwater intrusions in wells have been applied. The field study was done on the island Aspö, a typical archipelago island in Stockholm, for which all the modelling and calculations later have been made. Thus, Aspö acts as a model of Stockholm’s archipelago islands in this thesis.  In the modelling and calculations factors like water usage, geology, precipitation, evapotranspiration, and the length of the growing season have been considered. The results of the groundwater modelling indicate a great risk of diminishing groundwater reservoirs on archipelago islands during the summer months, both now and in the future. In the summer the groundwater recharge is little to nonexistent and the water usage at its peak, due to the large quantity of summer occupants in the archipelago, which can lead to a water shortage and problems with the water quality. Because of a prolonged growing season that disturbs the groundwater recharge, these issues are expected to become worse in the future. When it comes to the calculations of the saltwater intrusions in wells, the wells closest to the coasts are at a greater risk. Since an increase in the sea level are to be expected due to a rise in global temperature the risk for saltwater intrusion also increases.  Both the modelling and the calculations indicates that a sparing water usage will make the situation less strained. In addition, it’s suggested that the municipalities should expand their mapping of sensitive areas through legal support to shoulder some of the responsibility that today rests on property owners of the individual water supply.

There is a growing demand for climate reporting of digital solutions and Internet services. However, the impacts of data transmission have historically been the least studied part of the ICT sector and in the few studies that exist, the magnitude of Internet energy intensity varies by a scale as large as 20,000. This indicates that the assessment of network traffic is a complex task, and there is currently no consensus of how to correctly assess it.  In an attempt to guide process development within the area, this report sought to identify and address potential challenges with assessing the environmental impact of network traffic during its life cycle. This was completed through a combination of a literature review and semi-structured interviews with experts in the field. Several areas in the form of knowledge gaps, unsolved methodological issues, and areas in need of further development were identified and addressed.  Eight key challenges were identified and relate to the areas of system boundaries, data collection methods, energy intensity metrics, transparency and data availability, age of data, allocation procedures, assumptions on inventory level, and impact categories. In an attempt to address said challenges, several suggestions on how to proceed were presented, as well as areas in need of further investigation. It was furthermore found that the sector should strive to agree upon a number of parameters of significance to enable future harmonized studies of the environmental impact of network traffic during its life cycle. / Efterfrågan på klimatrapportering av digitala lösningar och Internettjänster ökar allt mer. Samtidigt är effekterna av datatrafik historiskt sett den minst studerade delen av IKT-sektorn, och i de få studier som finns varierar storleken på Internets energiintensitet med en skala på 20 000. Detta indikerar att bedömningen av nätverkstrafik är en komplex uppgift, och i nuläget saknas en konsensus kring hur det bäst kan mätas.  I ett försök att vägleda processutveckling inom området försökte rapporten identifiera och analysera potentiella utmaningar som kan uppstå när man bedömer miljöpåverkan av nätverkstrafik under dess livscykel. Med en kombination av en litteraturstudie och halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med experter inom forskningsområdet identifierades och behandlades ett flertal områden i form av kunskapsluckor, olösta metodologiska frågor och områden i behov av vidareutveckling.  Resultatet visade att åtta utmaningar av hög relevans existerar inom områdena systemgränser, datainsamlingsmetoder, energiintensitetsmätvärden, transparens och datatillgänglighet, snabb teknikutveckling, allokering, antaganden och miljöpåverkningskategorier. I ett försök att ta itu med de nämnda utmaningarna presenterades ett flertal förslag till lösningar samt områden som behöver undersökas ytterligare i framtiden. Det konstaterades dessutom att sektorn behöver sträva efter att enas om ett antal parametrar av betydelse för att möjliggöra framtida harmoniserade studier av nätverkstrafikens miljöpåverkan under dess livscykel.