En beräkningsmodell utvecklas för att skatta miljöpåverkan och ekonomiska effekter vid vägunderhållet grusning. Beräkningsmodellen används för att kunna jämföra alternativa metoder för grusning. Beräkningsmodellen testas genom ett testscenario med tre alternativa metoder för grusning. I alternativ ett används nytt grus och i alternativ två och tre används återvunnet grus. Studiens resultat visar att beräkningsmodellen kan användas för att skatta kostnad och miljöbelastning. Testscenariot visar att det är ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt att använda återvunnet grus vid grusning. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att belysa fördelarna med att använda återvunnet grus, då detta kan motivera att fler faktiskt väljer detta alternativ och då brytning av naturgrus är en energikrävande process som påverkar miljön negativt. Studiens syfte är att skapa förståelse för miljömässiga och ekonomiska effekter vid återvinning av grus vid grusvägsunderhåll. För att uppnå syftet genomförs en fallstudie som besvarar frågeställningen hur miljömässiga och ekonomiska effekter kan skattas på grusvägsunderhåll. / A calculation model is developed to estimate the environmental impact and economic effects of gravel road maintenance. The purpose of the calculation model is to be able to compare alternative methods for graveling. The calculation model is tested through a test scenario with three alternative methods for graveling. In alternative one, new gravel is used and in alternatives two and three recycled gravel is used. The study's results show that the model calculation can be used to estimate cost and environmental impact. The test scenario shows that it is economically and environmentally advantageous to use recycled gravel in graveling. From a societal perspective, it is important to highlight the benefits of using recycled gravel, as this may motivate more people to actually choose this alternative. Because mining of natural gravel is an energy-intensive process that has a negative impact on the environment. The purpose of the study is to create an understanding of the environmental and economic effects of recycling of gravel during gravel road maintenance. To achieve this, a case study is conducted that answers the question how environmental and economic impacts can be estimated on gravel road maintenance.

The transport sector is currently facing challenges to reduce environmental impacts during the vehicle’s operation due to its reliance on fossil fuels. The introduction of new technologies such as alternative fuels or battery electric vehicles (BEVs) are therefore rapidly growing because they can significantly reduce the vehicle’s tailpipe emissions. There is however the concern that these could transfer environmental burdens to other life cycle phases such as production. Therefore, a development towards sustainable transport will require more than just the development of alternative fuels or EVs, but also a more sustainable production. Considering that 80% of the product related environmental impacts are determined during the design phase of a product, the significance of product design is studied. Scania offers the opportunity to customize trucks with a high level of detail through customized design, also called S-order design. Design engineers want to know if their customized solutions have the potential to reduce environmental impacts within the production of a truck. Therefore, the life cycle assessment (LCA) framework is used to know the environmental impacts of a truck designed with S- and A-order design and to compare them in order to determine if there is an environmental performance difference between these two designs. The results show that the production of a truck with a S-order design has on average 3% lower environmental impacts on all impact categories than when it’s produced with an A-order design. This is due to the S-order design’s great level of flexibility to consider small details of the truck’s functionality. Nevertheless, this design flexibility can lead to multiple configurations for one truck, thus meaning that the results will vary from product to product since the customer decides the specifications of the truck. The main conclusion is that the early implementation of adaptations through S-order design in heavy truck development at Scania can potentially reduce resource consumption and environmental impacts, and aid to sustainable production. / Transportsektorn står för närvarande inför utmaningar för att minska miljöpåverkan under fordonets drift på grund av dess beroende av fossila bränslen. Introduktionen av ny teknik som alternativa bränslen eller elektriska fordon (BEV) växer därför snabbt eftersom de avsevärt kan minska fordonets utsläpp från avgasröret. Det finns emellertid oro för att dessa skulle kunna överföra miljöbelastningar till andra livscykelfaser som exempelvis produktionen. Därför kommer en utveckling mot hållbara transporter att kräva mer än bara utveckling av alternativa bränslen eller eldrift, men också en mer hållbar produktion. Med tanke på att 80% av de produktrelaterade miljöeffekterna bestäms under en produkts designfas studeras därför produktens design. Scania erbjuder möjligheten att skräddarsy lastbilar med hög detaljnivå genom skräddarsydd design, även kallat S-orderdesign. Designingenjörer vill veta om deras skräddarsydda lösningar har potential att minska miljöpåverkan inom tillverkningen av en lastbil. En livscykelanalys (LCA) används därför för att känna till miljöpåverkan från en lastbil konstruerad med S- och A-orderdesign och för att jämföra dem för att avgöra om det finns en skillnad i miljöprestanda mellan dessa två konstruktioner. Resultaten visar att tillverkningen av en lastbil med S-orderdesign har i genomsnitt 3% lägre miljöpåverkan på alla kategorier av miljöpåverkan än en med A-orderdesign. Detta beror på S- orderdesignens stora flexibilitet för att ta hänsyn till små detaljer gällande lastbilens funktionalitet. Dock kan denna konstruktionsflexibilitet leda till flera konfigurationer för en lastbil, vilket innebär att resultaten kommer att variera från produkt till produkt eftersom kunden bestämmer lastbilens specifikationer. Huvudslutsatsen är att det tidiga genomförandet av anpassningar genom S- orderdesign vid utvecklingen av tunga lastbilar hos Scania potentiellt kan minska resursförbrukningen och miljöpåverkan och stöd till hållbar produktion.

Cotton is one of the leading fibers in the textile industry due to its superior mechanical qualities. It accounts for high environmental impacts, especially water consumption and scarcity. Since cotton is a significant raw material for IKEA, it had set a target to source from only sustainable sources such as from the Better Cotton Initiative, and recycled cotton. At the same time, IKEA also has a commitment to transition to a circular business, which includes recycling. This comparative and accounting Life Cycle Assessment (LCA) analyzes virgin (two types - conventional cotton and Better Cotton) yarns, and mixed (virgin plus recycled) cotton yarns from some of the top supplier countries of the company, on a cradle-to-gate perspective. Water quantity and quality impacts are analyzed together with climate change. The Life Cycle Impact Assessment (LCIA) shows that there is a proportional reduction in impacts of the mixed yarns as recycled cotton percentage is increased, since the impacts of recycled yarns are much lower than virgin yarns. In virgin conventional yarns, the main stages that contributed the most to the impacts were cotton cultivation and spinning. Irrigation used in cotton cultivation accounted for the most impacts in water availability. For water quality, the impacts were mostly coming from electricity use and direct field emissions from cotton cultivation. In addition, this study demonstrated that there were high differences between the impacts in the countries studied. The results also suggested that there were water savings by using Better Cotton compared to conventional cotton yarns. / Bomull är en av de vanligaste fibrerna i textilindustrin på grund av dess överlägsna mekaniska egenskaper. Den orsakar dock hög miljöpåverkan, särskilt vattenförbrukning och -brist. Eftersom bomull är ett viktigt råmaterial för IKEA, har de satt ett mål att endast använda hållbara källor, som från Better Cotton Initiative, och återvunnen bomull. Samtidigt har IKEA också åtagit sig att övergå till en cirkulär affärsmodell som inkluderar återvinning. Denna jämförande studie beaktar livscykelanalys (LCA) och analyserar jungfruligt garn (två typer - konventionell bomull och Better Cotton) och blandat bomullsgarn (jungfru plus återvunna) från några av företagets främsta leverantörsländer ur ett vagga-till-port-perspektiv. Vattenmängder och kvalitetseffekter analyseras tillsammans med klimatförändringar. Livscykelbedömningen (LCIA) visar att det finns en proportionell minskning av effekterna av de blandade garnerna när andelen återvunnen bomull ökar, eftersom effekterna av återvunnet garn är mycket lägre än jungfruliga garner. I konventionellt jungfruligt garn var bomullsodling och spinning de främsta stegen som bidrog mest till effekterna. Bevattning som används vid bomullsodling svarade för de största effekterna på tillgången till vatten. För vattenkvaliteten kom effekterna huvudsakligen från elanvändning och direkta utsläpp från bomullsodling. Dessutom visade denna studie att det fanns stora effektskillnader mellan de studerade länderna. Resultaten antydde också att det fanns vattenbesparingar genom att använda Better Cotton jämfört med konventionella bomullsgarn.

A circular economy has been suggested to be able to respond to environmental challenges caused by over-production and consumption of products. Reuse is a circularity measure ranked high in the waste management hierarchy and is especially relevant for passive durable products such as furniture. Reusing furniture has the potential to contribute to the decarbonization of companies. This thesis aimed to explore the potential of reuse contribution to climate change mitigation. An Excel model was developed to explore different reuse scenarios from a life cycle perspective, accounting for potential avoided emissions by selling second-hand furniture. The results indicated that reusing furniture resulted in about 42% reduced climate impacts, although it depended on the characteristics of second-hand trade. Furthermore, the second-hand furniture trade characteristics that influence the GHG emissions were identified, such as replacement rates, second-hand transport, and variability of items sold. An improved scenario by optimizing the furniture trade characteristics can save up to 80% of climate impact. The results indicated that reuse could significantly contribute to the climate commitments of companies, although it cannot be the only mitigation measure to reach carbon neutrality. / Att implementera en cirkulär ekonomi har föreslagits för att kunna adressera miljöutmaningar orsakade av överproduktion och konsumtion av produkter. Återanvändning är ett cirkulärt mått som rankas högt i avfallshanteringshierarkin och är särskilt relevant för passiva och slitstarka produkter som möbler. Återanvändning av möbler har potential att bidra till att minska koldioxidutsläppen hos företag. Denna avhandling syftade till att undersöka potentialen om återanvändning kan bidra till att minska klimatförändringen. En Excel-modell utvecklades för att utforska olika återanvändnings- scenarier ur ett livscykelperspektiv som räknar ut potentiella undvikna utsläpp genom att sälja begagnade möbler. Resultaten visade att återanvändning av möbler resulterade i cirka 40 % minskad klimatpåverkan, även om det berodde på second-handhandelns egenskaper. Vidare identifierades second-handmöbelhandelns egenskaper som påverkar utsläppen av växthusgaser, t.ex. som ersättningstaket, second-handtransport och variation av sålda varor. Ett förbättrat scenario genom att optimera möbelhandelns egenskaper kan spara upp till 80 % av klimatpåverkan. Resultaten visade att återanvändning avsevärt skulle kunna bidra till företagens klimatåtaganden, även om det inte kan vara den enda begränsningsåtgärden för att nå koldioxidneutralitet.

There is a growing demand for climate reporting of digital solutions and Internet services. However, the impacts of data transmission have historically been the least studied part of the ICT sector and in the few studies that exist, the magnitude of Internet energy intensity varies by a scale as large as 20,000. This indicates that the assessment of network traffic is a complex task, and there is currently no consensus of how to correctly assess it.  In an attempt to guide process development within the area, this report sought to identify and address potential challenges with assessing the environmental impact of network traffic during its life cycle. This was completed through a combination of a literature review and semi-structured interviews with experts in the field. Several areas in the form of knowledge gaps, unsolved methodological issues, and areas in need of further development were identified and addressed.  Eight key challenges were identified and relate to the areas of system boundaries, data collection methods, energy intensity metrics, transparency and data availability, age of data, allocation procedures, assumptions on inventory level, and impact categories. In an attempt to address said challenges, several suggestions on how to proceed were presented, as well as areas in need of further investigation. It was furthermore found that the sector should strive to agree upon a number of parameters of significance to enable future harmonized studies of the environmental impact of network traffic during its life cycle. / Efterfrågan på klimatrapportering av digitala lösningar och Internettjänster ökar allt mer. Samtidigt är effekterna av datatrafik historiskt sett den minst studerade delen av IKT-sektorn, och i de få studier som finns varierar storleken på Internets energiintensitet med en skala på 20 000. Detta indikerar att bedömningen av nätverkstrafik är en komplex uppgift, och i nuläget saknas en konsensus kring hur det bäst kan mätas.  I ett försök att vägleda processutveckling inom området försökte rapporten identifiera och analysera potentiella utmaningar som kan uppstå när man bedömer miljöpåverkan av nätverkstrafik under dess livscykel. Med en kombination av en litteraturstudie och halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med experter inom forskningsområdet identifierades och behandlades ett flertal områden i form av kunskapsluckor, olösta metodologiska frågor och områden i behov av vidareutveckling.  Resultatet visade att åtta utmaningar av hög relevans existerar inom områdena systemgränser, datainsamlingsmetoder, energiintensitetsmätvärden, transparens och datatillgänglighet, snabb teknikutveckling, allokering, antaganden och miljöpåverkningskategorier. I ett försök att ta itu med de nämnda utmaningarna presenterades ett flertal förslag till lösningar samt områden som behöver undersökas ytterligare i framtiden. Det konstaterades dessutom att sektorn behöver sträva efter att enas om ett antal parametrar av betydelse för att möjliggöra framtida harmoniserade studier av nätverkstrafikens miljöpåverkan under dess livscykel.