Denna studie har tittat på hur ett kommunalt energibolag kan arbeta med effektoptimering i elnätet tillsammans med kommuninvånarna genom ett innovativt och klimatpsykologiskt angreppsätt. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med elkunder, samt en kvalitativ undersökning av ett hushålls totala effektuttag över ett års tid. Empiriinsamlingen har även stöttats av en litteraturgenomgång och en omvärldsanalys. I empiriinsamlingen framkom komplexiteten och beroende variablerna mellan intresseområdena innovation, hållbar utveckling och psykologi. Utifrån kunskapen insamlad i denna studie skapades ett konceptförslag till uppdragsgivaren för en ny webbaserad tjänst. Förhoppningen är att konceptförslaget och kunskapen som presenteras i studien ska komma till nytta för uppdragsgivaren i arbetet med att uppnå en jämnare effektfördelning i elnätet tillsammans med deras elkunder.

Denna essä har som syfte att undersöka hur diagnosen klimatångest hos unga har dimensioner som kan vara svåra att möta i en klassisk vårdmiljö. Det finns frågor av etisk och existentiell natur som behöver bemötas och besvaras. Det är inte bara hos klienten som dessa uppstår utan även hos den behandlande terapeuten. Denna essä är ett försök att rikta ljuset mot några av de aspekter som en behandlande terapeut eller annan personal kan behöva ta hänsyn till i sitt praktiska handlande till vardags.   Den belyser frågor som neutralitet, objektivitet, autenticitet och medkänsla. Den andra delen av essän behandlar frågan om professionellt och personligt ansvar och resonerar kring frågor om skuld, kollektiv ansvar, utvidgat ansvar och om terapirummets offentlighet och avskildhet. / The purpose of this essay is to examine how the diagnosis of climate anxiety in young people has dimensions that can be difficult to meet in the classic healthcare environment. There are questions of an ethical and existential nature that need to be addressed and answered. This essay is an attempt to shed light on some of the aspects that a clinical therapist or other clinical professions may need to take into account in their everyday practical actions. It highlights issues such as neutrality, objectivity, authenticity and compassion. The second part of the essay deals with the question of professional and personal responsibility and reasons around issues of guilt, collective responsibility, extended responsibility and about the publicness and privacy of the therapy room.

In order to slow down, if not stop, climate change, we all need to contribute to reducing our greenhouse gas emissions. This knowledge has been with us for a long time, but nevertheless emissions have not decreased, but rather increased. To understand the reason why we don't act in line with what we know, we need to study behaviors. In this paper we focus on behaviors at the individual level. The gap that exists between what we know and what we do has many names where it is studied from different perspectives, and to understand what creates this gap is very complex. There is therefore not just one answer to this question and many different complementary theories and models are needed. The majority of the studies carried out on the subject examine perceptionsof the gap among people without higher education in environmental science, which has contributed to knowledge being, in many cases,seen as one of the main contributing factors to inaction.In our study, we want to contribute with a perspective on the gapin people who already have a higher education in environmental science. We conducted a qualitative study with three focus group interviews with environmental science students at Linköping University. The results show that, despite higher education and knowledge, there are variousindividual, structural and responsibility factors thathinder individuals fromactingenvironmentally friendly. Throughout the analysis the situational aspect comes into play and that knowledge of the complexity of environmental and climate issues can in many cases contribute to inaction. / För att kunna bromsa, om inte stoppa, klimatförändringarna behöver vi alla bidra till att minska våra växthusgasutsläpp. Denna vetskap har funnits med oss länge, men trots det har inte utsläppen minskat utan snarare ökat. För att förstå orsaken till varför vi inte agerar i linje med vad vi vet behöver vi studera beteenden. I denna uppsats fokuserar vi på beteenden på individnivå. Det gap som finns mellan vad vi vet och vad vi gör har många namn (e.g. value-action gap, attitude-behavior gap) där man studerar det utifrån olika perspektiv. Att förstå vad som skapar detta gap är mycket komplext. Det finns därmed inte ett rätt svar på denna fråga utan det behövs många olika kompletterande teorier och modeller. Majoriteten av de studier som gjorts undersöker uppfattningar om gapet hos personer utan högre utbildning inom miljövetenskap. Vilket har bidragit till att bristande kunskap i många fall setts som en av de största bidragande faktorerna till overksamhet. Vi vill därmed i vår studie bidra med ett perspektiv på gapet utifrån personer som redan har en högre utbildning inom miljövetenskap, och kallar således gapet för knowledge-action gap. Vi genomförde en kvalitativ studie med tre fokusgruppsintervjuer med miljövetarstudenter från Linköpings universitet. Resultatet visar på att det, trots en högre utbildning och kunskap, finns många olika, individuella, strukturella och ansvarsrelaterade, faktorer som gör att en individ inte agerar miljövänligt. Genomgående i analysen för dessa är att den situationella aspekten spelar in samt att kunskapen om miljö-och klimatfrågans komplexitet i många fall kan bidra till overksamhet.