Statistiken och mäns upplevelser av vårdnadstvister antyder att mammor har flera fördelar i de vårdnadstvister som leder fram till ensam vårdnad. I vår studie genomför vi en kritisk diskursanalys av de domar som har lett fram till ensam vårdnad i Stockholms tingsrätt under år 2018. Vi undersöker om normer och föreställningar kring mammaroller och papparoller påverkar utfallet i domarna. Till vårt statistiska resultat har vi utgått från 121 domar och vårt kvalitativa resultat baseras på 18 domar. Vi använder Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod och som komplementerande teori använder vi Lewis och Welsch modell som delar in ett fungerande föräldraskap i fyra kategorier samt Ylva Elvin-Nowaks forskning om könspositioner. Resultatet uppmärksammar att många fall innehåller historier av mammor som har blivit utsatta för våld och barn som har bevittnat våld. Det förekommer även fall med pågående missbruk och psykisk ohälsa. Alla dessa påverkar tydligt utfallet på domarna till nackdel för problemföräldern. Dominerande teman och diskurser i resultatet är Riskanalys, Barnets nuvarande boendesituation, Könad omsorgsförmåga, Strategier samt En mammas känsla av rätt till sitt barn är större än pappas känsla av rätt till sitt barn. Studiens resultat visar att den omständighet som beaktas som viktigast är barnets nuvarande boendesituation, boendeföräldern har ett tydligt försprång framför umgängesföräldern. Resultatet visar också att det förekommer omsorgsförmågor som beskrivs olika beroende på om de relateras till en mamma eller pappa. Mammor gynnas dessutom av att kunna exkludera pappor från familjen. Studien ger en mer nyanserad bild av hur pappor idag inte bara bedöms i avsaknad av “feminina” kvaliteter. / Statistics and fathers´experiences from custody battles imply that mothers have more benefits when the court is ruling for sole custody. In our study we examine if norms and conceptions regarding parenting roles and gender roles might affect the outcome in these custody battles. Our empirical material is based on court documents from Stockholm District Court in 2018. We have created statistics from 121 custody battle court orders, and performed a qualitative study based on 18 custody battle court orders. We use Norman Fairclough´s critical discourse analysis as our theory and method, and as a complement we use Parenting practices divided in four dimensions by Jane Lewis and Elaine Welsh a theory, as well as research about gender roles av Ylva Elvin-Nowak. Our research show a high number of cases with violence towards the mother, where the child has been witness to the violence. Some court cases concern parents with existing drug abuse or mental illness. All of these cases effect the outcome of the custody battle, with disadvantage to the violent parent or the parent with drug abuse/mental illness. Dominating themes and discourses in the results are Risk analysis, The child´s current living arrangement, Gendered Care Ability, Strategies and A Mother´s sense of right to her child is more apparent than a Father´s sense of right to his child. The results show that the outcome of a sole custody battle is primarily based on the child´s current living arrangement. We can show that some care abilities have different implications for mothers and fathers, and that mothers can exclude the father from the family as a strategy and benefit from it. Our study depicts a more nuanced image of how fathers are judged not only in the absence of “feminine” qualities.

Vi lever idag i en värld där jämställdhetsfrågan är omtalad, och där brister inom detta upptäcks redan i hur det arbetas i förskolan. Pojkar och flickor får olika förutsättningar redan från att de är barn i förskolan på grund av förväntningar och föreställningar som finns på kön. Syftet med studien är att genom samtal ta reda på hur förskollärare konstruerar sin förståelse och kunskap om det läroplansmål i läroplanen som behandlar motverkan av traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet av vår studie kan uppmärksamma vilka konsekvenser som uppstår av konstruktionerna både för barnen och verksamheten i stort. Våra forskningsfrågor är; Hur talar förskollärare om läroplansmålet? och Vilka tolkningsrepertoarer framträder när förskollärare talar om läroplansmålet? Studien utgår från socialkonstruktionismen, där centrala begrepp som tolkningsrepertoar, konstruktion och retorik behandlas. Det har gjorts kvalitativa intervjuer med fokus på samtalsteman på sju förskollärare från södra och mellersta Sverige. Förskollärarnas uttalanden har analyserats genom diskursanalys. Studiens resultat resulterade i fem tolkningsrepertoarer: Könsneutralt material, Erbjud allt, Fler män i förskolan, Förändring och Vid behov. Slutsatsen är att det finns en otydlighet kring hur förskollärare ska arbeta med läroplansmålet, vilket bidrar till ett olikt arbete där förskollärare i vissa falla avstår att arbeta med det, samt en osäkerhet i hur de talar om läroplansmålet. Konsekvensen av vårt resultat är att barn inte får en likvärdig utbildning när det gäller könsmönster och könsroller. Barn får då olika möjligheter och erfarenheter till att möta olikheter och utveckla sin identitet.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / S. 151-158: Bibliografi.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / S. 248-259: Bibliografi.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

Diss. Göteborg : University.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005. / S. 184-199: Bibliografi.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. av båda författarna Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Includes bibliographical references.