Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Linköping : Univ.

Detta examensarbete ämnar belysa “duktig flicka”- fenomenet som kommit att bli ett omtalat begrepp som är baserat på den nya moderna samhällsstrukturen. Den nya samhällsstrukturen handlar om att kvinnor förväntas kunna satsa på karriären samtidigt som de fortfarande kopplas till huvudansvaret för hemarbete. Syftet med denna uppsats är att beskriva förekomsten av “duktiga flickor” bland studerande kvinnor på Karlstads universitet. Vi vill fördjupa oss i begreppet “duktig flicka” och förklara hur kvinnor kan kopplas till de egenskaper som ​ associeras med begreppet. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökningsmetod där 60 kvinnor på Karlstads universitet har deltagit i studien. Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna kan kopplas till “duktiga flicka”-fenomenet och dess egenskaper. / This master thesis aims to highlight the "good girl" - phenomenon that has become a featured term based on a new modern social structure. The new social structure is about women expected to focus on making a career while still being linked to the main responsibility for homework. The purpose of this study is to describe the presence of "good girls" among student women at Karlstad University. We want to immerse ourselves in the term "good girl" and explain how women can be linked to the attributes associated with the concept. The study is based on a quantitative survey in which 60 women at Karlstad University participated in the study. The result shows that the majority of women can be linked to the "good girl" phenomenon and its characteristics.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.

Studiens syfte är att undersöka hur genus- och maktrelationer avbildas samt reproduceras genom bilder från The Big Fours års- och hållbarhetsrapporter. Tidigare forskning har klarlagt behovet att på ett adekvat sätt särskilja mellan kön och genus inom kritisk redovisningsforskning. Således grundas studien i en rad feministiska teorier och kritisk organisationsteori, såväl som tidigare forskning där genus står i fokus. Dessa teorier tillämpas vid en kvantitativ innehållsanalys och efterföljande slutledning. Detta för att identifiera dolda processer inom organisationerna som inverkar på hur hierarkier utformas inom dessa.  Resultaten påvisar att det existerar ett könande inom organisationerna som är till mannens fördel. Dock är generaliserbarheten av studiens empiri begränsad utifrån resultatet av den logistiska regressionen. Symboler för ett starkt ledarskap förknippas med maskulinitet och mannen avbildas oftare som stående inom urvalet, vilket studien härleder till uttryck för rådande och önskade hierarkier. Därtill påvisar empirin att aktivitet till högre grad avbildas som ett manligt attribut vilket studien förklarar som ett uttryck för ett rådande informationsövertag. Det återfinns dock frekvenser som gör gällande att kvinnan ges utrymme att komma till tals och således att dennes perspektiv tas tillvara på. Detta då kvinnan till en högre grad avbildas som seriös i sällskap av män än ensam. Genusrelationer identifieras men processerna är genomgående subtila. Sociala koder och normativa påtryckningar kan dock påpekas. / The purpose of this study is to examine how gender and power dynamics are depicted and reproduced through images from The Big Four’s Swedish branches, in their annual and sustainability reports. Previous research clarifies the need for a separation between sex and gender within critical accounting research in order to expand the current empirical reach. Hence this study utilizes several feminist perspectives as well as critical organizational theory combined with previous research where gender has been at the center. The study’s content analysis and deduction, along with its conclusion, is built upon these theories to identify hidden processes that constitute real-life gender based hierarchies within said organizations.  Furthermore the results of this study points to a continued gendering within these organizations that favour the male sex. However the generalizability of the empirical findings are limited due to the outcome of the logistic regression. Symbols of strong leadership are continuously associated with a sense of masculinity and the male is more often depicted as standing up, symbolizing being higher up in the organizational hierarchy. Empirical evidence is laid forth stating that a higher frequency of being active is tied to being male and furthermore a masculine attribute. Although, measured frequencies show that the woman is granted the opportunity of having her perspective listened to and through that her epistemic privilege utilized as she’s, to a relatively high degree, represented as serious when accompanied by men. Gender relations are identified as parts of subtle processes that are sometimes even to be labelled as ambiguous.