Det har länge pågått diskussioner om hur kvinnlighet ses i relation till ledarskap. Kvinnor passar inte in och förväntas inte klara av ledarrollen. Denna studie belyser problemet från motsatt håll, genom att undersöka vilka maskulina drag som kan ses inom chefskap. Syftet med denna studie är således att undersöka kvinnliga chefers perspektiv på ledarskap, samt om det bär drag av egenskaper som anses maskulina. De centrala begrepp som studien behandlar är stereotyper, ojämställdhet samt fostran. Den tidigare forskningen på området redogör för hur kvinnor respektive män uppfattas i ledarskap, samt vilka olika hinder och förutsättningar som råder för respektive kön. Under detta avsnitt redogörs även för forskning angående könsstereotyper. De teoretiska perspektiv som använt för att tolka resultaten av studien är Hirdmans genusteorier samt Abrahamssons begrepp kring ledarskap och kön. Studien är branschoberoende och gjordes genom kvalitativa intervjuer med sex kvinnliga chefer. Studiens resultat visar att det finns uppfattningar om ledarskap som kan kopplas till stereotypt maskulina egenskaper.

Finns det skillnader i pojkars och flickors yrkesaspirationer i de lägre årskurserna? Hur ser i så fall skillnaderna ut? Och förstärks skillnaderna av skolornas socioekonomiska status såväl som årskurs? Tidigare studier visar att barn i de lägre skolåldrarna, såväl som i förskoleåldern, har könsstereotypa yrkesaspirationer. Forskningsområdet i den svenska kontexten är gles, men att det i många avseenden finns en verksamhetsförankrad praktik för tidiga studie- och yrkesvägledande aktiviteter i de lägre årskurserna. Studien visar att elevernas har könsstereotypa yrkesaspirationer i tidig ålder. Sambanden är starka och signifikanta. Elevernas skolors socioekonomisk status såväl som årskursvariabeln har marginella effekter på könsstereotypiseringen. Studien visar vidare ett behov av ytterligare forskning i området som kan stärka upp tidiga studie- och yrkesvägledande insatser såväl som undersöka barn i karriärutvecklingsprocessen.

Syfte – Syftet med studien var att studera skillnader i marknadsföring av hudvårdsprodukter riktat till kvinnor respektive män på Instagram. Genom att titta på helhetskonceptet av företagens instagramkonton utreds vilka könsstereotyper som används för att inspirera kvinnor och män till att följa dem på Instagram. Metod – För att uppfylla syftet har sex olika instagramkonton inom hudvård riktade till kvinnor respektive män studerats. Först gjordes en små-N-studie i form av en semiotisk bildanalys. Genom att studera denotation och konnotation av bilderna genomfördes en analys där vi även använde teorier från Teoretisk Bakgrund. Därefter genomfördes gruppintervjuer för att stärka konnotationen med hjälp av andra personers erfarenheter och åsikter. För att ge struktur åt analysen och se till att liknande delar av kontona granskades delades kontona upp i kategorierna Översikt, produktbilder, inspirations-/livsstilsbilder och citat i både den egna analysen och gruppintervjun. Resultat – Resultatet av gruppintervjuerna var att många grupper nämnde gemensamma beskrivningar och känslor av de olika kontona. Deras uppfattningar gick generellt i linje med vad vi kommit fram till i den egna denotationen och konnotationen, även om den var mer utförlig. Utifrån insamlade teorier och insamlad empiri från semiotisk bildanalys och gruppintervjuer identifierades könsstereotyper på de olika instagramkontona, vilket syntes genom färgval, uttryck av livsstil, fritidsintressen och rekvisita i produktbilder. Detta visade tydligt på kvarlevandet av gamla könsstereotyper om vad det innebär att vara man och kvinna. Implikationer – Implikationen för studien, alltså vad undersökningen pekar mot och verkar leda till, att könsstereotyper fortsätter att finnas och frodas, även på New Media. Detta leder till fler könsroller, fler begränsningar för kvinnor och män och fortsatt ojämställdhet. Att fenomenet även finns på New Media innebär att könsstereotyperna har större påverkan på människor, och att de också når ut till ännu fler människor. Begränsningar – Det som påverkar arbetets omfång och resultat är bland annat den begränsade tiden på vilken studien genomfördes, vilket begränsade antalet deltagande vid gruppintervjun, antal metoder och även djupet i den teoretiska bakgrunden. Hade studien utförts vid en längre tidsperiod hade studien kunnat vara mer omfattande vilket skulle ha stärkt studiens resultat. / Purpose – The purpose of this study is to examine the differences in marketing of skincare products on Instagram against a female or male target audience. By studying the companies concepts on Instagram we examine which gender stereotypes is being used to inspire women and men. Method – To fulfill the purpose, the authors have studied six different Instagram accounts within skincare marketed against women and men. A small-N-studie was done through a semiotic picture analysis. By studying the denotation and connotation of the pictures we did an analysis where we used theories from the Theoretical Background. Thenceforth we did group interviews to strengthen our connotations with the support from other peoples opinions with different experiences and backgrounds. To regulate the analysis we used headlines as overview, product-pictures, inspiration/lifestyle pictures and quotes both in the own analysis and in the group interview. Findings – The result of the group interviews was that many of the groups mentioned common descriptions and associations to the pictures on the Instagram accounts. Their perceptions was generally in the line of what we discovered through our own denotations and connotations even though ours was more detailed. From the theories and the discovered findings from the semiotic picture analysis and the group interviews we could identify gender stereotypes in the different Instagram accounts. This was shown through the colour-palettes, the life style that was promoted, the hobbies and the props in the product pictures. These findings clearly showed the signs of old gender stereotypes regarding what it means to be a man or a woman. Implications – The implications of the study is that the gender stereotypes will continue to exist and develop even on New Media. This leads to more limitations for women and men and continued inequality. The fact that this phenomenon is also on New Media means that the gender stereotypes has an even bigger impact on people, as it reaches to a larger group of people. Limitations – What influenced the size of the study was, among other things, the time limitations of the study. This limited the amount of participants in the group interview, the number of methods and even the extent of the theoretical background. If the study had been done during a longer period of time the study could have been more extensive which would have strengthened the findings of the study.