Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp då kvinnans klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar skärs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 länder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att människor från andra länder med annorlunda seder och traditioner bosätter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter människor med annan härkomst. Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom västerländsk vård efter ingreppet. Metod: Den kvalitativa studien byggde på sex biografier där kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vården i västvärlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vården. Slutsats: De krävs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon. Vårdpersonal måste vårda på ett varsamt sätt där kvinnan bejakas och hela upplevelsen förstås för att tillfredsställa kvinnors behov, för att kunna möta och ge god vård till de kvinnor som redan genomgått könsstympning.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Background: An estimated 125 million women live with Female Genital Mutilation (FGM) worldwide. Despite it being internationally recognized as a human rights violation. FGM is still practiced in approximately 29 countries, most of them in Africa and the Middle East. FGM has no health benefits, whereas there are short and long terms negative consequences that can cause physical and psychological problems. Aim: To describe the experiences of women who live with FGM and their subsequent interactions with healthcare providers in countries where FGM is not a tradition. Method: A literature study based on ten studies with a qualitative research design. Results: Five main themes were found; Knowledge of FGM, Language Barriers, The Gender of Healthcare Provider, Interactions with Healthcare Provider and On Display. Conclusion: Patients had difficulties due to the language barriers. There was a preference for female healthcare providers. Patients were affected by interactions with healthcare providers as well as lack of knowledge. Patients also had their genitals put on display for others. Clinical significance: With increasing migration, it is important that healthcare providers do not judge, but instead treat and care for these women with respect and empathy. / Bakgrund: Runt 125 miljoner kvinnor i världen idag är könsstympade, även fast det är internationellt erkänt som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta praktiseras könstympning fortfarande i cirka 29 länder, mestadels i Afrika och i Mellanöstern. Det finns inga hälsovinster för kvinnor som är könsstympade, däremot medför det kort- och långsiktiga negativa konsekvenser som kan leda till fysiska och psykiska problem. Syfte: Att beskriva könsstympade kvinnors erfarenheter av vårdpersonal i länder där det inte finns någon tradition av könsstympning. Metod: En litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats. Resultat: Fem huvudteman framkom och beskrevs; Kunskap om könstympning, Språksvårigheter, genus av personal, samspelet med vårdgivare och att den könsstympade kvinnan kände sig uttittad av vårdpersonalen. Slutsats: Patienterna hade svårt att kommunicera med sjukvårdspersonalen. Patienterna föredrog kvinnlig sjukvårdspersonal. Interaktionen med sjukvårdspersonalen påverkade patientens relation till vården. Patienterna kände sig uttittade av sjukvårdpersonalen. Patienterna upplevde att vårdpersonalen hade kunskapsbrister om FGM. Klinisk betydelse: Med ökad migration är det nödvändigt att vårdpersonalen ger en respektfull vård och visar empati för de könstympade kvinnorna.

SAMMANFATTNING Bakgrund Kvinnlig könsstympning (Female Genital Mutilation, FGM) är en uråldrig tradition med starka band till kulturell och etnisk identitet. Mer än 200 miljoner kvinnor och flickor beräknas vara könsstympade och årligen riskerar cirka 3,9 miljoner ytterligare flickor att utsättas. Andelen kvinnor från länder där FGM är vanligt förekommande och som föder barn i Sverige har ökat i och med ökad invandring från dessa länder. FGM är internationellt betraktat som en kränkning av de mänskliga rättigheterna samt ett brott mot kvinnor och barns rättigheter. Syfte Att jämföra förekomsten och risken för perinatala komplikationer hos kvinnor med en diagnos av FGM med kvinnor utan denna diagnos som fött barn i Sverige mellan åren 2007 - 2017. Metod En populationsbaserad kohortstudie. Resultat Det huvudsakliga resultatet i denna studie är att barn födda av kvinnor med en FGM diagnos har en signifikant ökad risk för låg Apgar, födas lätta för tiden (SGA), drabbas av kramper, perinatal död inklusive intrauterin fosterdöd samt att födas överburna. Slutsats FGM är förknippat med ett flertal allvarliga perinatala komplikationer. Störst risk kunde ses mellan FGM och att födas lätt för tiden, födas överburen och intrauterin fosterdöd. Dessa samband var robusta oavsett vilket land kvinnan är född. Det går att dra slutsatsen att kvinnor med en FGM-diagnos och deras nyfödda barn tillhör en riskgrupp. Det är av stor vikt att arbeta preventivt för att skydda dessa kvinnor och barns hälsa. / ABSTRACT Background Female Genital Mutilation (FGM) is an ancient tradition with strong ties to cultural and ethnic identity. More than 200 million women and girls are estimated to be exposed, and about 3.9 million more girls are at risk each year. The proportion of women from countries where female genital mutilation is common, and which gives birth to children in Sweden has increased with an increased immigration. Female genital mutilation is internationally considered as a violation of human rights and a violation of women's and children's rights. Aim To compare the incidence and risk of perinatal complications among women with a diagnosis of FGM with women without this diagnosis who has given birth to a child in Sweden during the years 2007 - 2017. Method A population-based cohort study. Results The main result of this study is that children born of women with an FGM-diagnosis have a significantly increased risk of low apgar scores, being born Small for Gestational Age, convulsions, perinatal death and prolonged pregnancy could be observed. Conclusion FGM is associated with a number of serious perinatal complications. The greatest risk was seen between female genital mutilation and being born Small for Gestational Age, prolonged pregnancy and intrauterine fetal death. These relationships were robust regardless of which country the woman was born. It can be concluded that women with an FGM diagnosis and their newborn children belong to a risk group. It is very important to work preventively to protect these women and children's health.