Obehandlad eller otillräckligt behandlad postoperativ smärta är vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smärtbehandling är vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smärtbehandling vid behandling av långvarig (kronisk) smärta, används dessa metoder väldigt lite när det gäller akut smärta som postoperativ smärta, där farmakologisk smärtbehandling är mest vanligt. Denna litteraturstudie ämnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementära metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smärta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade år 2000 eller senare. Åtta artiklar som mötte studiens inklusionskriterier valdes att ingå. Resultatet visar att musik, olika avslappningsmetoder och akupunktur sannolikt har effekt som komplement till konventionell postoperativ smärtbehandling på både smärta och ångest. Dessa metoder kan troligen kostnadseffektivt och utan biverkningar implementeras i postoperativ omvårdnad. Mera forskning behövs för att ge evidens på detta område. / Untreated or insufficiently treated postoperative pain is common. While non-pharmacological or cognitive methods of pain treatment are common and have proven to be effective as a complement to drug treatment of chronic pain, these methods are rarely used when it comes to the treatment of acute pain such as postoperative pain, in which case drug treatment seems most common. This literature review aimed to seek knowledge of scientifically proven non-drug or complementary methods of prevention or treatment of postoperative pain. The method was a literature review. Searches were made through the databases Cinahl and Medline during the fall of 2008. Articles should be scientific and published 2000 or later. Eight studies that met the inclusion criteria where chosen and were included in the study. The result of the study shows that music therapy, different kinds of relaxation techniques as well as acupuncture seem to have an effect as a complement to conventional postoperative pain management on both pain and anxiety. Such methods might be implemented in postoperative care as a complement to conventional pain management, since they may be considered cost effective and seem to be without side effects. More research is needed to create evidence in this area.

<p>Sömnsvårigheter hos ungdomar är ett växande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för åldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) på gymnasieungdomar med primär insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermätning. Tre ungdomar i åldern 16-18 genomgick en sju veckor lång behandling efter 1-2 veckors baslinjemätning. Resultatet visade att svårighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmågan dagtid förbättrades och behandlingsmålen uppfylldes i hög grad. Dagliga mätningar visade att förändring av sömnrelaterade symtom och dagtidssymtom varierade mellan deltagarna. Graden av vidmakthållande kognitiva processvariabler minskade. Slutsatser som kan dras är att KT-I är en lovande behandlingsmetod för ungdomar med insomni och att metoden bör testas ytterligare i randomiserade kontrollerade studier.</p> / <p>Sleeping difficulties are an increasing problem in Sweden for youths today, but there is a lack of research on treatments for this age group. The aim of the study was to investigate the effects from Cognitive Therapy with Behavioural Experiments (CT-I) on youths with primary insomnia in upper secondary school. The study was conducted according to a Single-Subject design with pre- and posttests. Three youths between the ages of 16-18 participated in a seven week long treatment, after 1-2 weeks of baseline measures. The results showed that the degree of insomnia decreased, that the ability to function during daytime increased, and that the treatment goals were met to a large extent. Daily measures showed that changes in sleep related symptoms and daytime symptoms varied among the participants. The degree of maintaining cognitive processes decreased. The conclusions that can be drawn are that CT-I is a promising treatment for youths with insomnia and that the method should be tested further in randomized controlled studies.</p>

Sömnsvårigheter hos ungdomar är ett växande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för åldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) på gymnasieungdomar med primär insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermätning. Tre ungdomar i åldern 16-18 genomgick en sju veckor lång behandling efter 1-2 veckors baslinjemätning. Resultatet visade att svårighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmågan dagtid förbättrades och behandlingsmålen uppfylldes i hög grad. Dagliga mätningar visade att förändring av sömnrelaterade symtom och dagtidssymtom varierade mellan deltagarna. Graden av vidmakthållande kognitiva processvariabler minskade. Slutsatser som kan dras är att KT-I är en lovande behandlingsmetod för ungdomar med insomni och att metoden bör testas ytterligare i randomiserade kontrollerade studier. / Sleeping difficulties are an increasing problem in Sweden for youths today, but there is a lack of research on treatments for this age group. The aim of the study was to investigate the effects from Cognitive Therapy with Behavioural Experiments (CT-I) on youths with primary insomnia in upper secondary school. The study was conducted according to a Single-Subject design with pre- and posttests. Three youths between the ages of 16-18 participated in a seven week long treatment, after 1-2 weeks of baseline measures. The results showed that the degree of insomnia decreased, that the ability to function during daytime increased, and that the treatment goals were met to a large extent. Daily measures showed that changes in sleep related symptoms and daytime symptoms varied among the participants. The degree of maintaining cognitive processes decreased. The conclusions that can be drawn are that CT-I is a promising treatment for youths with insomnia and that the method should be tested further in randomized controlled studies.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Mindfulnessbaserad stressreduktion och mindfulnessbaserad kognitiv terapi är två program som har god evidens vid ett flertal psykiska och fysiska tillstånd. Den övervägande delen av tidigare forskning är dock kvantitativ. Syftet med denna studie var att genom kvalitativ metod undersöka vilka förändringar människor upplever till följd av programmen. Sju tidigare deltagare intervjuades och resultatet bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visade att deltagarna upplevde ett ökat psykiskt välmående och en större acceptans för sig själva och sina upplevelser. De beskrev en ökad förmåga till decentrering från tankar och känslor och minskad tendens att reagera automatiskt vid obehag. Många upplevde ökad affekttolerans och en stärkt känsla av agentskap. MBKT-deltagarna beskrev att de lättare kunde släppa taget om grubblerier och ältande. Flera deltagare beskrev att de börjat prioritera egna behov mer och sänka kraven på sig själva. Flera upplevde minskad känslighet för social bedömning och ökad förmåga till gränssättning och självhävdelse i relationer. Många beskrev en minskad känslomässig reaktivitet och ökad mentaliseringsförmåga i påfrestande interpersonella situationer. Vissa upplevde ökad medkänsla med sig själva och andra. Hos en del framkom behov av uppföljning efter avslutat program. Fynden diskuteras med hänsyn till studiens begränsningar och i relation till teori, tidigare studier och möjlig framtida forskning.

Different architectures of gating networks that aggregate information from multiple modalities and their suitability for decision fusion is investigated. The research question, how does a gating network for decision fusion in multimodal classification problem compare to other alternatives, is answered by a quantitative and inductive reasoning approach. This is done by training different machine learning methods on individual modalities and fusing their predictions forthe final classification using M-MNIST, a new data set with three modalities (image, audio, and text). The gating networks achieve greater classification accuracy when fusing information from all modalities, in contrast to considering only one modality, or without fusion. The gating network potential is demonstrated by training it on modalities with different levels of classification accuracy where it achieves the highest average normalized gain when scoring the highest validation accuracy of the three fusion methods, where the results indicate that the gating network can suppress noise in the data. Moreover, by adding an additional weak modality to the gating network, the classification accuracy is improved, hinting at that there might be an incentive to use many weak modalities instead of a few strong ones. / Olika arkitekturer för gating-nätverk som aggregerar information från flera olika modaliteter undersöks här, liksom deras lämplighet för användning för att förena olika beslutsunderlag. Forskningsfrågan ”Hur bra står sig ett gating- nätverk för att ensa beslutsunderlag i multimodala klassificeringsproblem?” besvaras med ett kvantitativt och induktivt tillvägagångssätt. Olika maskininlärningsmetoder har tränats på singulära modaliteter och sedan ensa deras prediktioner för klassificering i M-MNIST: en ny ansamling data med tre modaliteter (bild, ljud och text). Nätverket uppnår bättre resultat i klassificeringen när information från alla modaliteter används, än när endast en modalitet används (eller utan ensning). Nätverkets potential har kunnat illustreras genom träning på modaliteter med olika nivåer av klassificeringskapacitet. Det får bästa resultat, mätt i högsta genomsnittliga normaliserade ökning, i samband med högsta valideringsresultat av de tre metoderna för ensning. Här indikerar resultaten att gating-nätverket kan undertrycka brus i datat. Genom att lägga till ytterligare en (svag) modalitet till nätverket så kan klassificeringens kvalitet ökas på, vilket antyder att det kan finnas skäl att använda många svaga modaliteter iställer för få starka modaliteter.