Impacts from climate change are affecting all life on earth and the building sector is a great contributor of greenhouse gases. A transformation of the building sector is one part of the solution to limit impacts from human-driven climate change. In Sweden approximately one fifth of all emissions of carbon dioxide comes from the building sector. In this report a comparison of emissions of greenhouse gases and storage of carbon dioxide has been done for two different building systems of a house with three floors and 12 apartments. In the result it appears that emissions from the wooden building is near 0 carbon dioxide equivalent (9 000 kg CDE) when the storage of carbon dioxide in wooden products are considered. The value for the concrete building is almost 20 times higher, 164 000 kilogram CDE. Comparisons of each construction like exterior walls, interior walls and floors show that emissions of greenhouse gases from the concrete building are bigger for each part. Also when the captured carbon dioxide in wooden products is not considered. Floors in both buildings stand for most of the greenhouse gas emissions. For all wooden products the captured carbon is about ten times higher than the emissions of CDE in productions of the products. These values could be interpreted that wooden buildings have potential to work as efficient carbon storage. / Klimatfrågan är en av vår tids ödesfrågor. Majoriteten av forskarkåren är enig om att mänskligheten måste minimera utsläpp av växthusgaser för att inte riskera kraftiga förändringar i klimat och ekosystem som på sikt utgör ett hot mot hela vår civilisation. En omställning av byggbranschen är nödvändig som en del av lösningen. Sveriges byggsektor står för cirka en femtedel av landets totala koldioxidutsläpp. 85 procent av alla nyproducerade lägenheter i Sverige byggs med betongstomme medan motsvarande siffra för trästomme är 13 procent. I rapporten har två alternativ av stommar analyserats ur ett klimatperspektiv för ett lägenhetshus med 12 lägenheter. Där ena stommen är projekterad i trä och den andra i betong. De klimatperspektiv som beaktas är utsläpp av växthusgaser i produktion av varje enskilt material och det bundna kolet i alla träprodukter. Den enhet som använts för utsläpp är koldioxidekvivalenter (CO2e) som är en sammanvägning av främst växthusgaserna koldioxid, metan och kväveoxid. Det bundna kolet i träprodukter är inräknat som koldioxidupptag (CO2u). Utsläpp av CO2e och upptag av CO2u har beaktats för varje material i respektive stomme. En förenklad livscykelanalys har använts där de utsläpp som genereras från utvinning av råmaterial till färdig produkt är medräknade. Det innefattar steg A1-A3 i en livscykelanalys. Dessa tre produktionssteg i livscykelanalysen bidrar till klart störst utsläpp i en byggprocess lik den som analyerats. Genom projektering av en och samma byggnad med två olika stommar har mängden byggmaterial för respektive stomme räknats fram med hjälp av ritningar, materiallistor och kalkylprogram. Egenskaperna för de olika stommarna har eftersträvas att matcha varandra gällande ljudklasser, brandskydd, hållfasthet och värmeisoleringsförmåga. Fukt och andra byggtekniska egenskaper har lämnats utanför. Resultatet visar att nettoutsläppen för byggnaden med trästommen är nära 0 (9 ton CO2e). För betongstommen är klimatpåverkan nästan 20 gånger högre, 164 ton CO2e. Om inte upptaget kol i träprodukter tas med blir utsläppen från trästommen cirka 171 ton CO2e och för betongstommen hamnar utsläppen på cirka 212 ton CO2e. Jämförelser har utförts på varje byggnadsdel och resultatet visar att betongstommens koldioxidpåverkan är större i alla byggnadsdelar, även då inte koldioxidupptaget beaktas, men skillnaden i bjälklagen är små. Bjälklagen som är den byggnadsdel i respektive stomme som står för störst utsläpp av koldioxidekvivalenter med 34 procent i betongbyggnaden samt 40 procent i träbyggnaden av de totala utsläppen från vardera stomme. Betongen står för klart högst klimatpåverkan av materialen i betongstommen med cirka 129 ton CO2e. I trästommen står isoleringen i form av mineral och stenull samt cellplast för störst klimatpåverkan med utsläpp av 93 ton CO2e. Samtliga resultat presenteras utförligt i diagram och tabeller. Ingen av stommarna är projekterade med mål för en liten klimatpåverkan. Förbättringspotential hos vardera konstruktion är därmed stor. Ytterväggarna i betongstommen skulle med fördel vara byggda av lättbetong för att nämna en koldioxidbesparande åtgärd. Isolering med mineralull och stenull står för cirka 50 % av utsläppen i träbyggnaden, hade träfiberisolering används skulle den posten av CO e minskat samtidigt som koldioxidupptaget ökat. För samtliga träprodukter överstiger det bundna kolet utsläppen av koldioxid som skapas vid produktionen av varan. Upptaget av koldioxid är cirka 1,6 kg per kilo material medan träprodukter i framställning släpper ut mellan 0,1-0,2 kg per kilo material. Detta visar potentialen hos träbyggnader ur ett klimatperspektiv om virket kommer från ett hållbart skogsbruk där återplantering är ett krav och den totala virkesvolymen bibehålls, vilket är fallet i Sverige. Den vetskapen visar att trähus kan fungera som effektiv koldioxidlagring och att sveriges husbyggnadsbransch har möjlighet att vara klimatneutral vid mer byggande i trä.

Strängbetong krossar kasserade håldäckselement som sedan används som ballast i nya gjutningar. Den krossad betong ligger i en hög utomhus innan den används. Det första materialet krossades under 2020 och det senaste vintern 2022. Betongen karbonatiserar, en process som tar upp koldioxid från luften. Arbetet går ut på att kvantifiera den mängd koldioxid som tas upp samt finna förbättringsåtgärder för att kunna öka karbonatiseringen.  För att förstå hur karbonatisering fungerar utfördes informationssökning genom att leta efter tidigare forskningsrapporter som behandlar ämnet. Då det är brist på information om karbonatisering av krossad betong har antaganden gjorts för att komma vidare i arbetet. Vilket innebär att beräkningarna behöver mer korrekt indata för att visa ett mer rimligt resultat.  Den krossade betongen analyserades med karbonatiseringsindikator för att se om ytan av materialet karbonatiserat beroende på hur länge materialet varit orört.  Teoretiska beräkningar utfördes utifrån två olika exponeringar, regn och skyddad från regn, samt olika exponeringstid, resultatet visar att koldioxidupptaget blir högre om högen är skyddad från regn. Att strukturerat plocka material runt högen medför en längre exponeringstid för materialet, därmed ett högre koldioxidupptag jämfört med hur materialet plockas idag där allt material plockas från samma sida. / Strangbetong crushes discarded hollow core slabs, which are used for filling materials in new castings. The crushed concrete is stored in a pile outside before it is used. The first material was crushed during 2020 and the latest material were crushed in the winter of 2022. The concrete carbonates, a process where the concrete absorbs carbon dioxide from the air. The point of this project is to quantify the carbon dioxide which is absorbed and find solutions to make the carbonation more efficient.  To understand how concrete carbonation works, information has been searched for by studying already existing research reports. As there is a lack of information about carbonation of crushed concrete assumptions have been made to move the project forward. Which means that the calculations need more specific data to show a more reasonable result.  The crushed concrete was analyzed with a carbonation indicator to see how far the material had carbonated, depending on how long the material had been untouched.  Theoretic calculations were made throughout two different exposures, rain and covered from rain and different exposure time, the carbon dioxide uptake increases if the pile is covered from rain. Structured picking of material around the pile results in a longer exposure time for the material, therefore a higher uptake of carbon dioxide compared to how the material is picked today where the material is picked from the same side all the time.