Impacts from climate change are affecting all life on earth and the building sector is a great contributor of greenhouse gases. A transformation of the building sector is one part of the solution to limit impacts from human-driven climate change. In Sweden approximately one fifth of all emissions of carbon dioxide comes from the building sector. In this report a comparison of emissions of greenhouse gases and storage of carbon dioxide has been done for two different building systems of a house with three floors and 12 apartments. In the result it appears that emissions from the wooden building is near 0 carbon dioxide equivalent (9 000 kg CDE) when the storage of carbon dioxide in wooden products are considered. The value for the concrete building is almost 20 times higher, 164 000 kilogram CDE. Comparisons of each construction like exterior walls, interior walls and floors show that emissions of greenhouse gases from the concrete building are bigger for each part. Also when the captured carbon dioxide in wooden products is not considered. Floors in both buildings stand for most of the greenhouse gas emissions. For all wooden products the captured carbon is about ten times higher than the emissions of CDE in productions of the products. These values could be interpreted that wooden buildings have potential to work as efficient carbon storage. / Klimatfrågan är en av vår tids ödesfrågor. Majoriteten av forskarkåren är enig om att mänskligheten måste minimera utsläpp av växthusgaser för att inte riskera kraftiga förändringar i klimat och ekosystem som på sikt utgör ett hot mot hela vår civilisation. En omställning av byggbranschen är nödvändig som en del av lösningen. Sveriges byggsektor står för cirka en femtedel av landets totala koldioxidutsläpp. 85 procent av alla nyproducerade lägenheter i Sverige byggs med betongstomme medan motsvarande siffra för trästomme är 13 procent. I rapporten har två alternativ av stommar analyserats ur ett klimatperspektiv för ett lägenhetshus med 12 lägenheter. Där ena stommen är projekterad i trä och den andra i betong. De klimatperspektiv som beaktas är utsläpp av växthusgaser i produktion av varje enskilt material och det bundna kolet i alla träprodukter. Den enhet som använts för utsläpp är koldioxidekvivalenter (CO2e) som är en sammanvägning av främst växthusgaserna koldioxid, metan och kväveoxid. Det bundna kolet i träprodukter är inräknat som koldioxidupptag (CO2u). Utsläpp av CO2e och upptag av CO2u har beaktats för varje material i respektive stomme. En förenklad livscykelanalys har använts där de utsläpp som genereras från utvinning av råmaterial till färdig produkt är medräknade. Det innefattar steg A1-A3 i en livscykelanalys. Dessa tre produktionssteg i livscykelanalysen bidrar till klart störst utsläpp i en byggprocess lik den som analyerats. Genom projektering av en och samma byggnad med två olika stommar har mängden byggmaterial för respektive stomme räknats fram med hjälp av ritningar, materiallistor och kalkylprogram. Egenskaperna för de olika stommarna har eftersträvas att matcha varandra gällande ljudklasser, brandskydd, hållfasthet och värmeisoleringsförmåga. Fukt och andra byggtekniska egenskaper har lämnats utanför. Resultatet visar att nettoutsläppen för byggnaden med trästommen är nära 0 (9 ton CO2e). För betongstommen är klimatpåverkan nästan 20 gånger högre, 164 ton CO2e. Om inte upptaget kol i träprodukter tas med blir utsläppen från trästommen cirka 171 ton CO2e och för betongstommen hamnar utsläppen på cirka 212 ton CO2e. Jämförelser har utförts på varje byggnadsdel och resultatet visar att betongstommens koldioxidpåverkan är större i alla byggnadsdelar, även då inte koldioxidupptaget beaktas, men skillnaden i bjälklagen är små. Bjälklagen som är den byggnadsdel i respektive stomme som står för störst utsläpp av koldioxidekvivalenter med 34 procent i betongbyggnaden samt 40 procent i träbyggnaden av de totala utsläppen från vardera stomme. Betongen står för klart högst klimatpåverkan av materialen i betongstommen med cirka 129 ton CO2e. I trästommen står isoleringen i form av mineral och stenull samt cellplast för störst klimatpåverkan med utsläpp av 93 ton CO2e. Samtliga resultat presenteras utförligt i diagram och tabeller. Ingen av stommarna är projekterade med mål för en liten klimatpåverkan. Förbättringspotential hos vardera konstruktion är därmed stor. Ytterväggarna i betongstommen skulle med fördel vara byggda av lättbetong för att nämna en koldioxidbesparande åtgärd. Isolering med mineralull och stenull står för cirka 50 % av utsläppen i träbyggnaden, hade träfiberisolering används skulle den posten av CO e minskat samtidigt som koldioxidupptaget ökat. För samtliga träprodukter överstiger det bundna kolet utsläppen av koldioxid som skapas vid produktionen av varan. Upptaget av koldioxid är cirka 1,6 kg per kilo material medan träprodukter i framställning släpper ut mellan 0,1-0,2 kg per kilo material. Detta visar potentialen hos träbyggnader ur ett klimatperspektiv om virket kommer från ett hållbart skogsbruk där återplantering är ett krav och den totala virkesvolymen bibehålls, vilket är fallet i Sverige. Den vetskapen visar att trähus kan fungera som effektiv koldioxidlagring och att sveriges husbyggnadsbransch har möjlighet att vara klimatneutral vid mer byggande i trä.

Bygg-och fastighetssektorn står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan. Av de material som används inom bygg-och anläggningssektorn utvinns en stor del från ändliga naturresurser, till exempel olja och berg. Vilken typ av material som används och hur det används är viktiga faktorer i att minska både mängden utsläpp av växthusgaser och mängden avfall (Boverket, 2021).  Syftet med detta examenarbete är att undersöka vad det finns för material och lösningar med låg klimatpåverkan som kan ersätta cellplast som lättfyllnadsmaterial. Produktionen av cellplast medför höga utsläpp av växthusgaser. För att undersöka alternativen till cellplast utförs en fallstudie på en vägramp i Stadsgårdsleden i Stockholm. Vägrampen ska fyllas med en stor mängd cellplast. Ett material med mindre utsläpp av växthusgaser skulle därför medföra en drastisk minskning av vägrampens klimatpåverkan. Anledningen till att fallstudien av Stadsgårdsleden är intressant att titta på är att vägrampen har höga tekniska krav och kräver specifika anpassningar på grund av att den byggs inom ett stort infrastrukturprojekt i innerstadsmiljö.  För att undersöka möjliga alternativ till cellplast i fallstudien har en multikriterieanalys konstruerats. Analysen har i uppdrag att ta fram lämpliga alternativ och utvärdera dem på ett strukturerat och objektivt sätt. Multikriterieanalysen baseras på linjär additiv metod och innebär att ett antal alternativ tas fram som sedan utvärderas utifrån ett antal framtagna kriterier. Alternativen poängsätts för varje kriterium och kriterierna viktas. Poängsättningen och vikterna vägs sedan samman i ett slutbetyg.  I multikriterieanalysen togs det fram fyra möjliga alternativ. Alternativ 1, ett nollalternativ som följer projekteringen där cellplast av typen XPS används. I alternativ 2 används en återvunnen cellplast av typen EPS. I det tredje alternativet fylls vägrampen med skumglas och i alternativ 4 används materialet lättklinker. Fem kriterier togs fram för att utvärdera alternativen: emission, återvunnet material, tid, kostnad och risk. Emission utvärderades utifrån utsläpp från materialet förväntade utsläpp av transporter från fabrik till arbetsplats. Återvunnet material baseras på den mängd råvara som består av återvunnet material. Tidkriteriet uppskattar tiden för utläggning av materialet och kostnadskriteriet jämför kostnaden för material och transport för de olika alternativen.  Multikriterieanalysens resultat visar att alternativ 3 med skumglas är det mest optimala alternativet och materialet för vägrampen i fallstudien. Alternativet presterar bäst i kriterierna emission, återvunnet material och tid samt näst bäst i kostnadskriteriet. Gällande risk finns det en oro för arbetsmiljön på grund av det kvartsdamm som skumglaset ger ifrån sig. Risken som kvartsdammet medför bör dock kunna åtgärdas genom bevattning av materialet och användning av friskluftsutrustning. / The construction industry contributes to a large part of Sweden’s climate impact and emission of greenhouse gases. Among the materials used within the sector a considerable part is extracted from natural resources such as oil and rock. The type of material and the way it is used are important factors in reducing both the amount of waste and the amount of greenhouse gas emissions (Boverket, 2021).  The purpose of this thesis is to investigate what type of materials and solutions with low climate impact can replace cellular plastic as light weight fill material. Parts of the road in Stadsgårdsleden will be filled with a large volume of the material. A material with less emission of greenhouse gas would entail a significant reduction in the climate impact of the road. The justifcation for placing the case study at Stadsgårdsleden is due to the high technical requirements on the construction. Furthermore, it requires specific adjustments because of the location in the inner city of Stockholm and because it is a part of a large and complex infrastructure project.  Four possible alternatives were created. Alternative 1 which follow the original plan of cellular plastic. The second alternative consist of a recycled cellular plastic of another type. The third alternative consist of foam glass and the fourth of lightweight clay aggregate. Five types of criteria were decided upon: emission, recycled material, time, cost and risk. Emission evaluates the emission of greenhouse gases originating from the material as well as the transport of the material, from the manufacturing plant to the construction site. Recycled material evaluated how much of the raw material of the product consist of recycled material. The time criteria estimate the time for putting the material into place and the cost criteria evaluate the cost of material and transport of the alternatives compared to each other.  The multi-criteria analysis estimated that alternative 3 with the use of foam glass is the most optimal alternative for the case study. The alternative performs the best for the criteria emission, recycled material and time. Furthermore, it is the second-best option in regard to cost. There is a concern regarding the quartz dust being an issue for the workplace environment. The risk which the dust entail is however possible to adjust by watering the material and using fresh-air equipment.

Tunnelbana är ett transportsätt med mycket låg klimatpåverkan i driftsfasen. I konstruktionsfasen däremot orsakar tunnelbanan, precis som andra bygg- och anläggningsprojekt, stora växthusgasutsläpp. Utsläppen härstammar dels från produktionen av material som stål och betong men också från transporter och energianvändning. År 2013 beslutades att Stockholms tunnelbana ska byggas ut vilket beskrivs som ett sätt för Stockholm att bidra till det nationella målet om att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Dock kvarstår det faktum att själva utbyggnaden står för en stor klimatpåverkan. Förvaltning för utbyggd tunnelbanan ansvarar för utbyggnaden och har beslutat om ett klimatmål som innebär att klimatbelastningen från utbyggnaden ska reduceras med 25% under projektets genomförande. För att nå målet har förvaltningen tagit fram ett arbetssätt för mätning och reduktion av klimatpåverkan som bygger på att åtgärder för att minska projektets klimatbelastning identifieras, kvantifieras och implementeras. Planeringsfasen av utbyggnaden börjar nu gå mot sitt slut och produktionsfasen är på- börjad. Inför det fortsatta arbetet och inför framtida projekt önskar man nu utvärdera det arbete som gjorts och dra lärdomar av det. Denna studie har haft som syfte att undersöka hur klimatmålet förhåller sig till andra målsättningar, att identifiera synergieffekter och målkonflikter samt att diskutera klimat- arbetets överförbarhet och möjliga lärdomar. För att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie där projektörer från olika teknikområden intervjuades baserat på följande frågeställningar: Vilka drivkrafter ligger bakom de åtgärder som införts för att minska klimatpåverkan från projektet? Vilka hinder finns i arbetet med att identifiera och implementera åtgärder för att minska klimatpåverkan? Vilka lärdomar kan tas med från klimatarbetet och i vilken typ av projekt kan de användas? Resultatet visade att det finns många drivkrafter bakom de införda åtgärderna vilket leder till slutsatsen att flera synergieffekter kopplade till klimatarbetet förekommer. En tydlig synergi identifierades kopplat till drivkraften att sänka kostnaderna inom projektet. Klimatarbetet bedömdes också ha bidragit till en kunskapsspridning inom projektorganisationen. Ett flertal målkonflikter identifierades också mellan klimatmålet och andra mål och drivkrafter. Utöver detta urskildes också andra hinder, exempelvis att det finns en brist på kunskap om klimatpåverkan hos många projektörer och att många inte är vana vid arbetet med att minska den. Studien fann att många av de åtgärder som implementerats i nya tunnelbanan är överförbara till andra framtida projekt. Studien identifierade flera erfarenheter och lärdomar som kan användas för att förbättra klimatarbetet i framtida projekt. Bland annat rekommenderas att kunskapen om synergieffekter och målkonflikter används i utformningen av klimatarbete och klimatmål i framtida projekt. Studien rekommenderar också att det tas hänsyn till vilka åtgärder som inte medför några synergieffekter då dessa annars riskerar att förkastas i ett tidigt stadie. Att arbeta för att höja kunskapsnivån om utbyggnadens klimatpåverkan bedömdes ha haft en positiv effekt på klimatmålets uppfyllelse i arbetet med nya tunnelbanan och ytterligare satsningar på detta föreslås. / Metro as a way of transport has a very low climate impact during its operation phase. However, during the construction phase the metro, like other infrastructure projects, causes large greenhouse gas emissions. The emissions originate partly from the production of materials such as steel and concrete but also from transports and energy use. In 2013 it was decided that the Stockholm metro will be expanded as a way for the city to contribute to the national goal of Sweden becoming climate neutral in 2045. The fact remains however that the expansion itself will result in considerable emissions. The Extended Metro Administration is responsible for the expansion and has decided on a climate goal implicating that the climate impact from the metro expansion shall be reduced by 25% during the realization of the project. To reach its goal the administration has developed a method for measuring and reducing the climate impact by identifying, quantifying and implementing measures to lower the emissions from the project. The planning phase of the project is now coming to an end and the production phase has started. The administration now wishes to evaluate the work that has been done and to learn from it when continuing the work and when planning new projects. This study aims to investigate the relations between the climate goal and other goals, to identify synergies and goal conflicts and to discuss whether the climate impact mitigation strategy and the implemented measures can be transferred to future projects. To reach the aim a qualitative interview study was conducted where consultants from different fields within the organization where interviewed based on the following research questions: What are the driving forces behind the climate impact mitigation measures implemented in the project? What barriers exist in the climate impact mitigation process? What can be learned from the work with the climate impact mitigation process and in what type of projects can the learnings be used? The result showed that several driving forces can lead to the implementation of climate impact mitigation measures which brings about the conclusion that there are several synergy effects connected to the climate impact mitigation process. One distinct synergy was identified with the goal of lowering the costs within the project. Several goal conflicts were also identified between the climate goal and other goals and drivers. In addition, other barriers were also discovered such as a lack of knowledge about climate impact among the planners and designers and a lack of experience in how to work with these issues. The study also found that a large share of the mitigation measures that have been implemented in the expansion of the Stockholm metro can be used also in other projects. The study identified a number of learnings and experiences that can be used to improve the climate impact mitigation strategies in future project. Among other things, the study recommends that the knowledge about synergies and goal conflicts is used when creating mitigation strategies and in adopting climate goals. It is also recommended that attention is given to the mitigation measures that do not entail synergies to lower the risk of them being discarded at an early stage. To put effort into raising the level of knowledge about the climate impact caused by the project is assessed to have had a positive effect in reaching the climate goal and additional efforts to do this is suggested.

Oförmåga att minska utsläppen av växthusgaser i tillräckligt takt för att undvika en alltför kraftig global uppvärmning har motiverat framtagandet av tekniker med potential att minska mängden koldioxid i atmosfären. En av dessa tekniker är bioenergi med koldioxidlagring (Bio-energy with carbon capture and storage, BECCS), där koldioxid avskiljs från punktkällor med biogena utsläpp och lagras i geologiska strukturer. Även biokol tillsatt till jordbruksmark har potential att bidra till negativa utsläpp. Både svenska och internationella strategier inkluderar negativa utsläpp för att uppfylla förpliktelserna i Parisavtalet. För att säkerhetsställa att teknikerna lever upp till potentialen krävs ett livscykelperspektiv där klimatpåverkan beräknas på systemnivå. En livscykelanalys utfördes, där klimatpåverkan vid utnyttjande av grenar och toppar (GROT) från den svenska skogsindustrin beräknades för teknikerna BECCS och biokol tillsatt till jordbruksmark. Teknikerna jämfördes med ett referensscenario där GROT förbränns i ett kraftvärmeverk för att producera el och fjärrvärme utan omhändertagande av koldioxid som bildas vid förbränning. Resultaten visar att BECCS har potentialen att bidra med negativa utsläpp på mellan -168 och -666 kg CO2-ekvivalenter/ ton GROT torrsubstans (TS). Då GROT-skörden ökar till 80% av den årliga avverkade arealen skog i Sverige och kombineras med gallring, resulterar 666 kg CO2-ekvivalenter/ ton GROT TS, i 4,4 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år. Detta motsvarar 25,8 % av klimatpåverkan från inrikestransporter i Sverige år 2016. Nettoutsläppen från biokol tillsatt till jordbruksmarker, varierar mellan 934 och -344 kg CO2-ekvivalenter/ ton GROT TS. Då GROT-skörden ökar till 80% av den avverkade arealen skog i Sverige och kombineras med gallring, resulterar 344 kg CO2-ekvivalenter/ton GROT TS i 2,2 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Detta motsvarar 13,3 % av klimatpåverkan från inrikes transporter i Sverige år 2016. Båda teknikerna har potential att åstadkomma nettonegativa växthusgasutsläpp, men resultaten är beroende av klimatpåverkan från ersättande el- och fjärrvärmeproduktion. / The inability to achieve sufficient reduction of greenhouse gas emissions has led to the development of techniques with potential to achieve negative greenhouse gas emissions. One of these techniques is called Bio-energy with carbon capture and storage (BECCS), where carbon dioxide is captured from biogenic point sources with biogenic emissions and stored underground. Biochar applied to farmland is another technique with potential to achieve negative greenhouse gas emissions. Both Swedish and international strategies, to meet the obligations in the Paris Agreement, include negative greenhouse gas emissions. A life cycle approach is required to ensure that the techniques deliver on the promise of negative emissions. A Life cycle assessment was conducted where the global warming potential was calculated for BECCS and biochar added to farmland in two different scenarios where tops and branches (GROT) from the Swedish forest industry were used as feedstock. The techniques were compared to a reference scenario where GROT were used in a combined heat and power plant (CHP-plant). The results show that BECCS has the potential to achieve net negative emissions of between -168 and -666 kg CO2-equivalents/ tonne GROT dry matter (DM). When GROT is harvested from 80% of the yearly final felling areas in Sweden and combined with thinning, 666 kg CO2-equivalents/ Mg GROT DM is equivalent to in 4,4 million ton CO2-equivalents per year. This corresponds to 25,8 % of Sweden's greenhouse gas emissions from domestic transportation in 2016. The results of greenhouse gas emissions from biochar applied to farmland varied between 934 to -344 CO2-equivalents/ Mg GROT DM. When GROT is harvested from 80% of final felling areas in Sweden and combined with thinning, -344 CO2-equivalents/ Mg GROT DM is equivalent to 2,2 million ton CO2- equivalents per year. This corresponds to 13,3 % of Sweden's greenhouse gas emissions from domestic transportation in 2016. Both techniques have the potential to achieve net negative greenhouse gas emissions. However, the results are greatly influenced by the climate impact from generating the electricity to replace the losses in electricity production when GROT is used for BECCS and biochar instead of in a CHP-plant.

A circular economy has been suggested to be able to respond to environmental challenges caused by over-production and consumption of products. Reuse is a circularity measure ranked high in the waste management hierarchy and is especially relevant for passive durable products such as furniture. Reusing furniture has the potential to contribute to the decarbonization of companies. This thesis aimed to explore the potential of reuse contribution to climate change mitigation. An Excel model was developed to explore different reuse scenarios from a life cycle perspective, accounting for potential avoided emissions by selling second-hand furniture. The results indicated that reusing furniture resulted in about 42% reduced climate impacts, although it depended on the characteristics of second-hand trade. Furthermore, the second-hand furniture trade characteristics that influence the GHG emissions were identified, such as replacement rates, second-hand transport, and variability of items sold. An improved scenario by optimizing the furniture trade characteristics can save up to 80% of climate impact. The results indicated that reuse could significantly contribute to the climate commitments of companies, although it cannot be the only mitigation measure to reach carbon neutrality. / Att implementera en cirkulär ekonomi har föreslagits för att kunna adressera miljöutmaningar orsakade av överproduktion och konsumtion av produkter. Återanvändning är ett cirkulärt mått som rankas högt i avfallshanteringshierarkin och är särskilt relevant för passiva och slitstarka produkter som möbler. Återanvändning av möbler har potential att bidra till att minska koldioxidutsläppen hos företag. Denna avhandling syftade till att undersöka potentialen om återanvändning kan bidra till att minska klimatförändringen. En Excel-modell utvecklades för att utforska olika återanvändnings- scenarier ur ett livscykelperspektiv som räknar ut potentiella undvikna utsläpp genom att sälja begagnade möbler. Resultaten visade att återanvändning av möbler resulterade i cirka 40 % minskad klimatpåverkan, även om det berodde på second-handhandelns egenskaper. Vidare identifierades second-handmöbelhandelns egenskaper som påverkar utsläppen av växthusgaser, t.ex. som ersättningstaket, second-handtransport och variation av sålda varor. Ett förbättrat scenario genom att optimera möbelhandelns egenskaper kan spara upp till 80 % av klimatpåverkan. Resultaten visade att återanvändning avsevärt skulle kunna bidra till företagens klimatåtaganden, även om det inte kan vara den enda begränsningsåtgärden för att nå koldioxidneutralitet.

Samhällsplanerare står inför utmaningar när det kommer till att förse en växande befolkning med bostäder, och samtidigt värna om att staden ska utvecklas i en hållbar riktning. Renoveringar av det befintliga bostadsbeståndet utgör en del av klimatpåverkan som kommer från bygg- och fastighetssektorn, följaktligen är det nödvändigt att minska klimatpåverkan från renoveringar samtidigt som hyresgästernas tillgång till bostäder inte får påverkas negativt. Denna uppsats syftar till att utreda skärningspunkter mellan ekologisk och social hållbarhet vid renoveringar av flerbostadshus med upplåtelseform hyresrätt. Genom att studera klimatpåverkan från tre renoveringsprojekt i en svensk kontext identifierar vi vad som har stor klimatpåverkan och när det finns möjlighet att ta vid klimatbesparande åtgärder. Uppsatsen innehåller klimatberäkningar som utgår från Boverkets beräkningssätt för klimatdeklaration och beaktar klimatpåverkan från produktskedet, transport och byggspill från byggnader. Med utgångspunkt från ett teoretiskt ramverk för att mäta social hållbarhet, har vi även genomfört en intervjustudie för att ta reda på hur ett antal utvalda bostadsbolag arbetar med social hållbarhet vid renoveringsprojekt. Vidare studerar vi vilka effekter en lag om klimatdeklaration för större renoveringar kan leda till och hur det kan främja utvecklingen av mer hållbara renoveringar. Resultat och diskussion lyfter det faktum att varje projekt är unikt och att klimatpåverkan från renoveringsprojekt beror på materialval och mängder av material som köpts in i samband med renoveringen. Påverkan från produktsskedet är störst och det är därmed i ett tidigt skede som utredning av klimatbesparande renoveringsstrategier gör störst skillnad. På samma sätt är det i det tidiga skedet viktigt att ta reda på hur renoveringen kan komma att påverka hyresgästens möjlighet att bo kvar efter en renovering samt dess möjlighet till ett fungerande vardagsliv under renoveringen. / Urban planners face challenges in providing housing for a growing population while ensuring that the city develops in a sustainable way. Renovations of the existing housing stock constitute a part of the climate impact coming from the construction and property sector, thus it is necessary to reduce the climate impact of renovations while ensuring that tenants' access to housing is not negatively affected. This thesis aims to investigate the intersections between ecological and social sustainability in renovations of multi-family housing with rental apartments. By studying the climate impact of three renovation projects in a Swedish context, we identify what has a large climate impact and when there is an opportunity to take climate-saving measures. The thesis contains climate calculations based on the Swedish National Board of Housing, Building and Planning's calculation method for climate declarations and considers the climate impact of the product phase, transport, and construction waste from buildings. Based on a theoretical framework for measuring social sustainability, we have also conducted an interview study to find out how a number of selected housing companies work with social sustainability in renovation projects. Furthermore, we study what effects a law on climate declaration for major renovations can lead to and how it can promote the development of more sustainable renovations. Results and discussion highlight the fact that each project is unique, and that the climate impact of renovation projects depends on the choice of materials and the amount of materials purchased in connection with the renovation. The impact of the product phase is the greatest and it is therefore at an early stage that the investigation of climate-saving renovation strategies makes the greatest difference. Similarly, it is important in the early stages to find out how the renovation may affect the tenant's ability to remain in the home after the renovation and their ability to function in everyday life during the renovation.

Klimatförändringarna är idag ett av mänsklighetens största hot och om inte världens växthusgasutsläpp minskar drastiskt under de kommande åren kan detta medföra svåra konsekvenser både lokalt och globalt. I linje med detta har globala och nationella mål satts för att främja klimatneutrala samhällen och branscher. Byggsektorn står för en stor del av klimatpåverkan, varför det är viktigt att se över utsläpp från denna sektor. Under de senaste åren har flertalet definitioner för klimatneutralitet i byggsektorn presenterats där samtliga är överens om att detta är en viktig strategi för att minska påverkan från vår byggda miljö. Dock tycks en stor osäkerhet råda kring vad som ska inkluderas i en sådan definition. Detta projekt ämnade därför till att undersöka olika definitioner av klimatneutralitet inom byggsektorn med fokus på ‘klimatneutrala byggnader’. Sju olika verktyg inkluderas i denna analys, vilka utgör en blandning av regionala, nationella och internationella initiativ men med den gemensamma nämnaren att alla utvecklat en egen definition av en ‘klimatneutral byggnad’. En litteraturgenomgång ämnade att sätta projektet i en tydlig kontext vilket sedan följdes av en dokumentanalys av verktygen och en intervjustudie med verktygsutvecklare vilka har insyn i de olika definitionernas utformning.  Resultatet visade att det råder delade meningar gällande val av systemgränser och tillvägagångssätt för att uppnå klimatneutralitet. Samtliga var överens om att förnyelsebar energiproduktion och elektrifiering kommer vara avgörande för att uppnå detta men däremot uppmärksammades olika klimatåtgärder för att balansera klimatpåverkan. Dessa inkluderade framförallt följande: produktion (och export) av förnyelsebar energi, köpt klimatkompensation och lagringsvärde av biogent kol i trämaterial. Dessutom presenterades energieffektivisering i befintligt bestånd, tekniska lösningar för att långsiktigt lagra koldioxid såsom bio-CCS, karbonatisering av betong, tillgodoräkning av en återvinningsdeklaration, återvunnet material och energi samt effektreduktion inom befintlig byggnad. Även systemgränserna skiljde sig åt där detta varierade från att framförallt inkludera det viktigaste och mest tillförlitliga till att inkludera samtliga steg inom byggnadens livscykel. Vidare visade studien på utmaningar kopplat till detta område som framförallt inkluderar brist på data, både vad gäller kvantitet och kvalitet, behovet att inludera antaganden och fiktiva beräkningar och osäkerhet kring framtiden så som elnätets mix och hantering av elektrifiering i byggsektorn. Detta indikerade att det i nuläget saknas konsensus kring vad en ‘klimatneutral byggnad’ är och att det finns utmaningar kopplat till en sådan definition, vilket tyder på att begreppet skulle behöva utvärderas ytterligare. Av den anledningen kan det vara rimligt att fundera på om klimatneutrala byggnader är ett begrepp som i nuläget är redo att användas, eller om det ska undvikas för att förhindra missförstånd. / Climate change is one of today’s biggest threats for humanity and if the global greenhouse gas emissions do not drastically decrease during the near future, this could have severe consequences for the world. In line with these challenges, global and national goals have been developed which aim to foster climate-neutral societies and industries. Since the climate effect from the building industry has shown to be major, it is important to consider emissions from this sector. During the recent years, several definitions of climate-neutrality in the built environment have been presented, which is a strategy considered to be important in order to reduce the climate impact from this field. Therefore, this project aimed to investigate different definitions of climate-neutrality in the building industry with the focus ‘climate-neutral buildings’. Seven tools were included, with a mix of regional, national and international focus, which all have presented a unique definition of a climate-neutral building. To settle the project in a clear context, a literature review became the first step. Thereafter, a document analysis was conducted as well as an interview study with tool developers with good insight into the framing of the different tools that were investigated.  The result showed that the definitions differ in terms of defined system boundaries and actions chosen to achieve climate-neutrality. All of the investigated tools promoted that renewable energy and electrification lay the foundation for the climate-neutral building definition. However, the climate actions presented for compensating and balancing the emissions differed. The presented actions included, above all: production (and export) of renewable energy, carbon offsets, and storage capacity of biocarbon in wood material. Additionally, the tools presented other actions which included energy-efficiency in existing buildings, technical solutions for long-term storage of carbon, carbonization of concrete, value connected to reuse of material and energy, as well as reduced energy-peak demand. The system boundaries differed in terms of inclusion of life cycle modules, from focusing on the most important and accurate stages, to include the full lifecycle of a building. Furthermore, the study identified challenges connected to the definition of climate-neutral buildings. These included, above all, lack of (high-quality) data, the need to use fictitious numbers and assumptions, as well as insecurities connected to the future, including the composition of the electricity mix and how the electricity grid will handle the electrification of the built environment. All these aspects indicate that the term climate-neutral building as for now lacks consensus and that there are challenges connected to this field. Therefore, 2 more evaluation seems to be needed and it might be reasonable to consider if climate neutral buildings as a concept is mature enough to be used, or if this should be avoided to prevent confusion and misunderstandings.