Föreliggande uppsats undersöker svenska myndigheters sätt att tala om hot och säkerhet. Genom att utföra en diskursanalys på myndighetspublikationer mellan åren 2019 och 2023 studeras konstruktionen av nationella säkerhetsintressen och en kollektiv identitet som skyddsobjekt. Den teoretiska bakgrunden för uppsatsens frågeställning utgörs av sociologerna Ulrich Beck, Anthony Giddens och John Tomlinson som på olika sätt porträtterat modernitetens följder vad gäller globala risker och föreställningar om nationen. Syftet är att förstå hur omvärlden konstitueras genom myndigheternas beskrivningar av vad som hotar samhället samt hur Sverige reflexivt beskrivs som ett skyddsobjekt, det vill säga via skildringarna av vad som inte får hända. Resultatet kretsar kring de mönster som går att återfinna i myndigheternas säkerhetsdiskurs. Uppsatsens slutsatser bidrar till förståelsen av nationella risker i en global värld, betydelsen av kollektiva identiteter för det skyddsvärdas gränslinjer, samt med kunskap till ett fält där svenska studier är få till antalet.

I föreliggande studie har immigranters identitetsskapande på digitala medier undersökts.Vidare har detta satts i relation till en integrationsprocess i det svenska samhället. Detteoretiska ramverk som legat till grund för studien är det digitala nätverkssamhället,diaspora, hybridaidentiteter samt kollektiva identiteter. Empirin samlades in genomfenomenologiska halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter från treolika länder, fyra män och en kvinna, i åldrarna 23-33. Intervjuerna hölls i Malmö underperioden mars-april 2017 och varierade i längd mellan 30-60minuter. Resultatet visar på attdigitala medier främst var användbara gällande identitetsskapning gentemot hemlandet.Genom det digitala nätverkssamhället möjliggjordes kontinuerlig kontakt med hemlandetvia olika sociala medier. Vidare frambringade den digitala diasporan en omförhandling avtidigare identiteter samt en positionering till identiteter i Sverige. De digitala verktygenmöjliggjorde genom den digitala diasporan en hybrididentitet. / The present study has examined immigrant’s identity shaping on digital media.Furthermore, the identity process has been put in relation to an integration process into theSwedish society. The theoretical framework in the study includes ‘the digital networksociety’, ‘diaspora’, ‘hybrid identities’ as well as ‘collective identities’. The empirics wascollected through qualitative phenomenological half structured interviews and were heldwith five participants, four men and one woman, from three different countries in the agesbetween 23-33 years old. The interviews were conducted in Malmö during March-April2017 and lasted between 30-60minutes. The results show that digital media foremost werebest used regarding identity negotiation towards the homeland. Through the digitalnetwork society, a continuous contact with the homeland were made possible through theuse of social medias. Furthermore, the digital diaspora brought forth a negotiation of oldidentities and a positioning in the Swedish context. Additionally, the digital tools madehybrid identities possible through the digital diaspora.

Arbetet lyfter fram olika framställningar av Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD. För att visa hur konstruktioner byggs upp kommer utgångspunkten vara att granska hur språket i framställningarna används. Syftet med att skildra ytterligheterna i de olika tolkningarna är att belysa att det dels är den sociala kontexten som påverkar talakterna men även hur diskurser påverkar varandra. Det diskurspsykologiska begreppet tolkningsrepertoarer hjälper till att dela in diskurserna i olika sociala sammanhang. Inledningsvis redovisas studier som skildrar hur vardagsdiskurser påverkas av de mer traditionella forskningsdiskurserna. Det är ett specifikt socialt sammanhang som undersöks - en slags semi-vardags-diskurs - som utmärker sig för att vara starkt påverkat av avsändarnas yrkesidentitet som influencers. Materialet som granskas är främst publicerade texter på olika influencers bloggar. Det är fem individer som har valts ut för att de skriver om ADHD på ett sätt där de kopplar sin identitet till diagnosen. Genom att kartlägga subjektspositioner kan det utläsas att aktörerna positionerar sig i en expertroll - de uttrycker hur ADHD-diagnostiserade bör vända sin diagnos till enbart en tillgång. Det skildras hur aktörerna skapar sina egen tolkningsrepertoar samtidigt som de i enstaka fall påverkas av de traditionella forskningsframställningarna. Språkliga handlingar används som resurser för att lyfta fram de sidor av ADHD som gynnar avsändarna. Gemensamt för samtliga utom en är att de vill gestalta en vändning när det kommer till deras egen inställning till diagnosen, vilket ofta görs genom att beskriva ett stökigt förflutet i kontrast till hur de beskriver att de idag ser på ADHD som näst intill enbart något positivt. Aktören vars beskrivningar skiljer sig från resten, ska visa sig inte vara diagnostiserad men talar ändå på ett sätt där identitet kopplas till diagnos - genom att beskriva sina beteenden som ”typiska för en ADHD-person”. Ytterligare en aspekt som förstärker konstaterandet av att de aktörer vars språk granskas, framställer en stark koppling mellan identitet och diagnos.