The aim of this essay is to see how various texts, both Swedish and foreign, have described the former Swedish colony of St. Bartholomew. The focus has been on the slaves on the colony, and here how they were treated and how the analyzed authors portray the slaves lives. The literature has been divided up into two different categories, based on when they were published. The distinction has been made by dividing them up into a contemporary cluster, that were published before the 1900’s, as opposed to the more recent literature, from after the 1900’s. This division also enables us to see a difference not only between authors, but also between time periods. The research shows a difference within the focus of the contemporary and the recent literature, where the contemporary focused more on the slave trade per se whereas the slaves lives are discussed more in the recent literature. This can be ascribed to the differing discourses, where the actuality of abolishing the slave trade was prominent when the contemporary authors were active. The recent authors have all had access to the same resources in the different archives, but most of them differ in their usage of said resources. By looking at these texts with the theory of historiography in mind we can ascribe these differences to many different reasons, some of being the differing discourses as well as the aim of the text.  Whereas there has been research conducted about St. Bartholomew as a Swedish colony, the subject has not caused a great stir within the academic world of history.

Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till slaveriets avskaffande på den svenska kolonin St. Barthélemy mellan åren 1813–1847. För att undersöka avskaffandeprocessen har en diskursanalys tillämpats för att belysa de idéer, tankar och influenser som kom att påverka avskaffandet. För detta ändamål har riksdagshandlingar, protokoll, brevkorrespondens, dagstidningar och övrigt källmaterial gåtts igenom.Undersökningens resultat visar att diskursen i Sverige rörande varför den svenska statsmakten valde att avskaffa slaveriet och senare avhända St. Barthélemy tillbaka till Frankrike är mångskiftande och nyanserade. Under sent 1700–tal och tidigt 1800–tal hade de ekonomiska aspekterna av St. Barthélemy som svensk koloni diskuterats och ön kom att betraktas som en belastning för den svenska kronan. Vidare fanns det också under denna tid internationella flöden och påtryckningar, primärt från engelskt håll, vad gäller att avskaffa och frigöra slavar. Dessa påtryckningar hade påverkat svenska politiker och intellektuella. Inte minst präglades också riksdagsdebatten om slaveriets avskaffande på ön St. Barthélemy av ekonomiska, humanitära och internationella influenser. Sammantaget mynnade detta ut i att riksdagen bestämde att slavarna skulle friköpas och år 1847 proklamerade Sverige att slaveriet på den svenska kolonin hade avskaffats.

<p>Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.</p><p>Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar.</p><p>Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare.</p> / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid. Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar. Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare. / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com