No description available.

Kolorektalcancer (CRC) är en av de vanligaste förekommande cancerformerna i världen och är även den näst dödligaste typen. Vid immunohistokemiska (IHC) analyser använder man sig av markörer som cytokeratin 20 (CK20) och caudal-typ homeobox 2 (CDX2) för diagnostisering av CRC. En ytterligare markör som kan användas är special AT-rikt sekvensbindningsprotein 2 (SATB2). SATB2 är ett DNA-bindande protein som finns mellan 70-97% hos CRC-fall. Ett automatiserat färgningsinstrument, BenchMark Ultra använder IHC, där analysprincipen går ut på att den inmärkta sekundära antikroppen med pepparrotsperoxidas (HRP) binder till den primära antikroppen och dess antigen. I närvaro av 3’3-diaminobenzindine (DAB) bildas en brun färgprodukt tillsammans med väteperoxidaset (H2O2) i HRP. Syftet med arbetet var att framställa ett färgningsprotokoll för SATB2 och se hur detta protokoll fungerar vid riktiga patientfall. Två klossar med två tarmvävnader på varje och en testkontroll snittades, färgades med BenchMark Ultra och monterades för mikroskopi. Samma procedur utfördes med patientfallen. Resultatet visade att preparaten med SATB2-antikroppsspädningen 1:200 fungerade bäst med värmebehandling vid både ultraView respektive OptiView DAB. Proteasbehandling gav ospecifik infärgning. Det valda optimala protokollet med SATB2-antikroppsspädning på 1:200, värmebehandling 36 min i ultraView DAB kördes på patientfallen. Resultatet jämfördes med tidigare genomförda IHC-analyser med positivitet för CK20 och CDX2. SATB2 utföll positiv för båda patientfallen, vilket indikera på att protokollet fungerar. Slutsatsen kom blev att optimala protokollet för SATB2 är spädning på 1:200 och värmebehandling 36 min i ultraView DAB. Med detta kan SATB2 införas som ett tillägg till CK20 och CDX2 vid diagnostisering av CRC i rutinverksamheten. / Colorectal cancer (CRC) is a common and the second most deadly cancer form in the world. With immunohistochemistry (IHC) analyses, biomarkers as cytokeratine 20 (CK20) and caudal type homeobox 2 (CDX2) are used for diagnosing CRC. Another biomarker that can be used is special AT-rich sequence binding protein 2 (SATB2). SATB2 is a DNA-binding protein that is found in 70-90% of CRC cases. BenchMark Ultra is an automatic staining instrument which uses IHC. The principle is that a marked secondary antibody with horse radish peroxidase (HRP) binds to the primary antibody and it’s antigen. Peroxidase (H2O2) in HRP produces a brown color with 3’3-diaminobenzindine (DAB). The aim of this study was to create a protocol for SATB2 and see how it can be used in real cases. Two embedded colon samples and a test control were cut, stained and mounted on slides for microscopy. Same process was carried out with the patient cases. Results showed samples with SATB2-antibody dilution 1:200 worked best with heat treatment in both detection kits. The protease treatment gave non-specific staining. The optimal protocol with SATB2-antibody dilution 1:200 and heat treatment for 36 min with ultraView DAB were tested on patient cases. The results of the patient cases were compared with previous conducted staining with CK20 and CDX2, SATB2 was positive for both cases. In conclusion, the protocol with dilution 1:200 and heat treatment for 36 min with ultraView DAB suited best for SATB2. SATB2 will be introduced as an additional antibody for diagnosis of CRC.

Bakgrund: Kolorektalcancer är en av världens vanligaste cancersjukdomarna i världen. Sjuksköterskans roll när en patient får ett diagnosbesked är att stötta, informera och lyssna. Sjuksköterskor upplever dock svårigheter med att bemöta patienter i samband med diagnsobeskedet. Svårigheter sjuksköterskan uppelver är att ge tillräckligt med stöd och information samtidigt som distansen bibehålls till patienten. I omvårdnadsforskningen idag finns stora brister i kunskapen gällande hur diagnosbeskedet påverkar individen. Syfte: Syftet var att belysa patienter upplevelser i samband att diagnostiseras med kolorektalcancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet bestod av tio vetenskapliga artiklar och presenterades i tre katergorier: Blandade upplevelser av diagnosen, Behovet av stöd och Behovet av tydlig kommnikation. Vid diagnos upplevde patienter chock, ilska och förnekelse, för att sedan komma till acceptans av sjukdomen. Patienterna konfronterades också med sin egen dödlighet. Resultaet visade även att patienterna upplevde kommunikationen från hälso-och sjukvården väldigt varierande. Stödet från både anhöriga och hälso-och sjukvårdspersonalen var viktig för att orka. Slutsats: Litteraturstudien belyser sårbarheten hos de patienter som får diagnosen kolorektalcancer, vilka tankar och känslor ett allvarligt diagnosbesked väcker. Resultatet kan öka sjuksköterskors kunskap om patienters upplevelser av att diagnostiseras av kolorektalcancer, vilket kan hjälpa dem att ge patienterna ett bättre bemötande. / Background: Colorectal cancer is one of the most common cancer diseases in the world. The nurse´s role when the patient receives the diagnosis is to support, inform and listen. Hoewver, nurses experince difficulties to meet the patients in connection with diagnosis. Difficulties the nurses are experiencing  is to give sufficient support and information and still maintain a distance to the patient. In nursing research today there are major shortcomings in the knowledge regarding how the diagnosis decision affects the indivdual. Aim: THe aim was to highlight patients experiences associated with being diagnosed with colorectal cancer. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach. Results: The results consisted of ten scientific articles and were presented in three categories: Mixed experiences of the diagnosis, The need for support and The need for clear communication. At diagnosis, patients experienced schock, anger, and denial, and then to come to acceptance of the disease. Patients were also confronted with there own mortaality. The results also showed that patients experienced communication from the health care system very varied. The support was important of both relatives and the healht care professionals was important for coping. Conclusion: The literature study highlights the vulnerability of patients diagnosed with colorectal cancer, which  thoughts, and feelings a serious diagnosis raises. The result may increase knowledge of patients experiences of being diagnosed with colorectal cancer, and what thoughts and feelings a serious diagnosis raises. Ther result can increase nurses knowledge of patients experiences of being diagnosed with colorectal cancer, whitch can help them provide patients with a better treatment.

Introduktion/ bakgrund: Kolorektalcancer är tredje vanligaste cancerdiagnosen i världen med cirka 930 000 dödsfall där stomiuppläggning kan bli en del av behandlingen. 2021 startades screening i Sverige för personer mellan 60–74 år i form av faecesprov och koloskopi. Behandlingen kan bestå av strålning, cytostatika och kirurgi. Till behandlingen följer en ökad risk för komplikationer. Det finns flera typer av stomi där den läggs upp från tunntarmen eller tjocktarmen. Att leva med stomi innebärpsykiska, sociala och fysiska utmaningar och förändringar. Sjuksköterskan ska utgå från ett personcentrerat perspektiv och följa ICN:s etiska kod. Sjuksköterskan bär ansvaret att informera, undervisa och stötta patienten där målet är att upprätthålla egenvård. Syfte: Belysa patientens upplevelser av att leva med stomi i samband med kolorektalcancer. Metod: Litteraturstudien har följt Henricsons granskningsprocess (2017) som består av fyra faser. Studien gjordes med en induktiv ansats. Sökningar gjordes i PUBMED, PsycInfo och CINAHL. Inklusionskriterierna var peer reviewed, publikations år 2018–2023, vuxna 18+, upplevelsen av att ha stomi och artiklar skrivna på engelska. 131 titlar och 38 abstracts lästes. 13 artiklar lästes i fulltext. Totalt har åtta artiklar inkluderats i studiens resultat efter att kvalitets- och relevansgranskning har utförts. De inkluderade artiklarna har redovisats i studien med hjälp av artikelmatrisen och i löpande text. Resultat: Litteraturstudiens resultat utgjordes av tre huvudkategorier förändrad vardag, emotionella upplevelser och stöd. Slutsats: Stomi och kolorektalcancer gör att många patienter upplever svårigheter med praktiska anpassningar, smärta, sömnförändringar och sociala förändringar. Det ökar risken för depression, ångest, oro och skam. Upplevelsen av stöd var viktig för personer med stomi i samband med kolorektalcancer.

Bakgrund: Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerdiagnosen i världen. En av behandlingsmetoderna är operation, där det kan ske via ett evidensbaserat vårdprogram, kallad ERAS. Programmet har som syfte att påskynda återhämtningsprocessen och därmed en kortare vistelse på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet vid operation via ett evidensbaserat vårdprogram. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar som analyserades via Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visade på att vissa patienter inte upplever sig delaktiga vid sin operationsresa, medan vissa patienter upplevde att information delgivningen var tillräcklig. Detta visar på hur viktigt det är att individanpassa vården. Detta för att ge patienter bästa möjliga förutsättningar för att ge en sådan bra vård som möjligt. Konklusion: Att opereras utifrån ERAS ger bra operationsresultat. En del av patienterna som ingår i ERAS programmet upplever dock minskad delaktighet på grund av att informationen inte var personcentrerad. Studien bidrar till att uppmärksamma behovet av personcentrerad vård och patientundervisning. En brist på detta kan leda till minskad tillit till sjuksköterskan. Brist på individanpassad information kan bidra till ökad stress hos patienten, vilket kan leda till längre återhämtningstid som belastar vården. / Background: Colorectal cancer is the third most common cancer diagnosis in the world. One of the treatment methods is surgery, which can be done via ERAS. The aim of the program is to speed up the recovery process and thus a shorter stay in hospital. Aim: The aim of the study was to describe patients' experience of participation in surgery via ERAS. Method: A qualitative literature study based on ten qualitative articles that were analyzed via Friberg's five-step model. Findings: The results showed that some patients did not feel involved in their surgical journey, while some patients felt that the information provision was sufficient. This shows how important it is to tailor care to the individual. This is to give patients the best possible conditions to provide such good care as possible. Conclusion: Surgery based on ERAS gives good results. Some of the patients who are part of the ERAS program experience reduced participation because the information was not person-centered. As a lack of this can lead to reduced trust in the nurse. A lack of individually tailored information can contribute to increased stress in the patient, which can lead to longer recovery times than burden care.

Bakgrund: Patienter med kolorektalcancer vårdas enligt enhanced recovery after surgery (ERAS) vårdprogram. ERAS är ett evidensbaserat vårdprogram som syftar till att effektivisera och förbättra vårdkvalitén genom hela den perioperativa vårdprocessen. Den perioperativa dialogen är nyckeln till god vårdrelation inom ERAS för att motverka vårdlidande. Operationssjuksköterskans funktion är betydelsefull i vårdandet av dessa patienter. Syfte: Belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kolorektalkirurgi inom ERAS vårdprogram perioperativt. Metod: En kvalitativ studie där åtta operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser av att vårda patienter enligt ERAS vårdprogram var positivt. ERAS vårdprogram ansågs vara strukturerat och effektivt. ERAS resulterade i total optimering hos patienter som ska genomgå kolorektalkirurgi. Flera fördelar kunde identifieras med ERAS vårdprogrammet dock framkom det att operationssjuksköterskornas delaktighet var minimal. Däremot hade operationsteamets samverkan en central betydelse i arbetet med ERAS vårdprogram. Konklusion: Arbetet och resultaten inom kirurgisk vård har förbättrats avsevärt efter implementeringen av ERAS. ERAS skapar goda förutsättningar för patienterna i deras vård. / Background: Patients with colorectal cancer gets treatment within the ERAS program. It is an evidence-based program with the purpose of making the care more effective through the perioperative process. The perioperative dialogue is the key to a good care relationship within the ERAS to counteract care suffering. The role of the operating room nurse is significant in the care of these patients. Aim: The perioperative experience from operating room nurses when they are taking care of patients with colorectal cancer within the ERAS program. Method: A quality based study with interviews from eight operating room nurses. Collected data which was analyzed with the help of a quality based content analysis.  Result: the experience of taking care of patients within ERAS were positive by the informants. ERAS is considered being a structured and effective program. It resulted in an optimization with patients undergoing colorectal surgical. A lot of positive things were identified within ERAS, although the participation of operating room nurses were minimal. However were the cooperation of the surgical team important within the ERAS program.  Conclusion: The work and result within surgical care has improved significantly since the introduction of ERAS. The program creates good conditions for patients in healthcare.

Bakgrund: Kolorektalcancer är globalt vanlig och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Sjuksköterskor står inför utmaningar att möta patienternas behov på ett tillfredsställande sätt.Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med diagnosbeskedet till början av behandling av kolorektalcancer.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar genomfördes med användning av kvalitativ innehållsanalys från PubMed och CINAHL.Resultat: Litteraturstudien resulterade i två huvudkategorier: Emotionella reaktionen och vikten av stöd. Emotionella reaktionen hade subkategorierna tankar och känslor om framtiden, chockreaktion och ångest och osäkerhet. Vikten av stöd hade subkategorierna vikten av familjestöd, vikten av information och vikten av vård.Slutsats: Kolorektalcancerpatienter genomgår emotionella utmaningar och betonar behovet av stöd. Studiens resultat kan öka sjuksköterskors förståelse och förbättra deras möjlighet att ge patienterna ett effektivt och empatiskt bemötande. / Background: Colorectal cancer significantly affects patients' quality of life and poses challenges for nurses in addressing patient needs.Objective: The study aims to illuminate the experiences of adult patients in connection with the diagnosis of colorectal cancer through the beginning of treatment.  Method: Conducted through qualitative content analysis of 10 relevant articles sourced from PubMed and CINAHL databases.Results: The literature study resulted in two main categories: Emotional reactions and the importance of support. Emotional reactions had subcategories of thoughts and feelings about the future, shock reaction, and anxiety and uncertainty. The importance of support included subcategories of the importance of family support the importance of information and the importance of care.  Conclusion: Colorectal cancer patients experience emotional turmoil, affecting their journey from diagnosis to treatment. Understanding these experiences enhances nurses' ability to provide empathetic care.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor i Sverige där storkärls invasion, venös invasion (VI), är en viktig prognostisk indikator. Noggrann bedömning av VI är särskilt viktigt för patienter med kolorektal cancer i stadium II eftersom det kan påverka beslutet att erbjuda adjuvant behandling. Histologisk bedömning av VI kan vara utmanande på rutinmässig Hematoxylin och Eosin färgning (H&E). Elastinfärgning med syfte att identifiera elastinfibrer i kärlväggen kan underlätta bedömning av VI. I dagsläget finns inte någon bra elastinfärgning som kan användas rutinmässigt hos klinisk patologi i Värmland, Centralsjukhuset Karlstad, prover måste skickas till annat laboratorium vilket är tidskrävande. Denna studie ska finna den optimala färgningsmetoden för elastin genom att utvärdera tre olika färgningsmetoder för elastin fibrer. Färgningens resultat bedömdes rent histokemiskt av överläkare enlig kriterierna, frånvaro av avsedda kärl (skala 0–1), specifik infärgning (skala 0–1), specifik infärgnings intensitet (skala 1–3) och ospecifik infärgning (skala 0–1) och data samlades för respektive metod. Resultatet tyder på att rent histokemiskt är den manuella elastinfärgning metoden från Region Jönköpings län konsekvent och visade signifikant skillnad. Därför metoden är potentiellt användbar för den större frågeställningen om storkärlsinväxt i kolorektal cancer samt rekommenderas starkt som en rutinmässig elastinfärgning till klinisk patologi i Värmland, Centralsjukhuset Karlstad. / The third most common form of cancer in both men and women in Sweden is Colorectal cancer. Prognostic indicators of colorectal cancer include Large vessel invasion and venous invasion (VI). Careful assessment of VI is of particular interest especially with patients having stage II colorectal cancer. This is because it may influence decisions to offer adjuvant therapy. Accurate histological assessment of VI can be challenging on routine hematoxylin and eosin staining. But staining that can identify the elastin fibers in the vessel can enhance the assessment of VI. Currently, there is not any good Elastin staining that can be routinely used in clinical pathology in Värmland, Karlstad Central Hospital. Therefore, samples are required to be sent to other laboratories which in effect is time consuming. This study is aimed at finding an optimal elastin staining method through evaluations of three different staining methods for elastin fibers. Staining results were assessed histochemically by the chief physician according to the following criteria, absence of intended vessels (scale 0–1), specific staining (scale 0–1), specific staining intensity (scale 1–3) and nonspecific staining (scale 0–1), while different data were collected for each method. The results indicate that purely histochemically, elastin staining-manual method Region Jönköping County is consistent and significant. Therefore, the method is potentially useful for the detection of colorectal cancer and is strongly recommended as a routine elastin staining for clinical pathology in Värmland, Karlstad Central Hospital.