Erfarenheter av att leva med stomi efter kolo-/rektalcancer Bakgrund: Vanligaste orsaken till att en stomi anläggs är kolorektalcancer. En stomioperation kan orsaka förändringar i personens liv. Det kirurgiska ingreppet har stor inverkan på personens kropp. Personen kan uppleva oro, nedsatt självbild och försämrad livskvalitet. Personen med stomi kan även uppleva förändringar i det sociala livet och sexualiteten. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers erfarenheter av att leva med stomi efter kolo-/rektalcancer. Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Databassökningarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL with full text och kompletterades med manuella sökningar.  Resultat: Resultatet presenterades med fyra huvudkategorier med tillhörande elva underkategorier; kroppsliga förändringar med underkategorierna självbild och sexualitet, känslomässiga förändringar med underkategorierna anpassning och oro, livsstilsförändringar med underkategorierna vardagsaktiviteter, isolering, matvanor, klädval och resor och stöd med underkategorierna närståendes stöd och sjukvårdens stöd. Konklusion: Individerna beskrev olika erfarenheter och upplevde olika utmaningar med att leva med stomi, vissa kunde anpassa sig lättare till omställningen än andra. För att förbättra livskvaliteten hos personerna behövs stöd och information från sjuksköterskan som ser personen som en helhet med egna erfarenheter. / Experiences from living with an ostomy after colorectal / rectal cancer Background: Colorectal cancer is the most common cause for ostomy surgery. An ostomy surgery causes changes in a person's life. The surgery has a major impact on the person’s body. The person may experience anxiety, lowered self-esteem and reduced quality of life. The person with a stoma may also experience changes in social life and sexuality.Aim: The aim of this study was to examine people's experiences from living with an ostomy after colorectal / rectal cancer. Method: In this literature study, ten qualitative articles were reviewed and analyzed. The database searches were performed in PubMed, CINAHL with Full Text and supplemented by manual searches. Results: The results were presented in four main categories with eleven subcategories; bodily changes with subcategories self-esteem and sexuality, emotional changes with subcategories adaptation and anxiety, lifestyle changes with subcategories daily activities, isolation, eating habits, choice of clothes and travel and support with subcategories spouses support and medical support. Conclusion: The participants experienced various challenges of living with a stoma; some could adapt easier to the change than others. To improve the quality of life of the participants, support and information is needed from a nurse who sees the person as an individual with its own experiences. Keywords: Ostomy, experiences, colorectalcancer

Kolorektalcancer är den tredje mest förekommande cancerformen i Sverige. Patienter med kolorektalcancer upplever mellan 8-10 symtom under sin sjukdomstid. Syftet: Med utgångspunkt från Lenz et al. (1997) symtomteori, ”The middle-range theory of unpleasent symptoms: An update” var syftet med litteraturstudien att utifrån ett patientperspektiv studera upplevelse av symtomen cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående samt påverkansfaktorer och dess konsekvenser under behandling av kolorektalcancer. Metoden var en litteraturstudie med utgång från Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram de 13 artiklar som ligger som grund för resultatet. Resultat. Databearbetningen resulterade i tre huvudkategorier; hur symtomen utrycker sig, yttre faktorer som påverkar livskvalitén, och utfall med följande underkategorier; symtomförekomst, symtomhantering och sjukvårdens roll. Patienters upplevelse av cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående beskrivs vålla obehag, lidande och med stor påverkan på livskvalitén, där cancerrelaterad fatigue var det mest framträdande symtom hos kolorektalcancerpatienterna. Flertalet studier har fokuserat på enstaka symtom, få studier belyser symtomupplevelsen av multipla symtom vid kolorektalcancer. Slutsats: Multipla symtom orsakar stor symtombörda hos kolorektalcancerpatienter och det krävs mycket kunskap från sjukvårdspersonal för att förstå symtomupplevelsen hos patienter med en komplicerad symtombild, för att på bästa sätt kunna stödja patienten i symtomhanteringen.

Introduktion: Kolorektalcancer är en den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och anses även vara ett globalt hälsoproblem. Det är en sjukdom som innebär stora livsförändringar för patienterna. Patienterna kan uppvisa olika symtom beroende på var cancertumören är lokaliserad. Med hjälp av kirurgi och kemoterapi kan patienterna behandlas. Sjuksköterskan kan ge god omvårdnad i form av bra bemötande, individanpassad information samt andra specifika omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kolorektalcancer. Metod: En litteraturstudie där Polit och Becks (2012) niostegsmodell har använts. Sökning av artiklar genomfördes systematiskt med hjälp av databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarna som valdes ut och inkluderades i litteraturstudien granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar utifrån att de svarade på litteraturstudiens syfte och hade rätt inklusionskriterier. Efter tre urval återstod tio artiklar; sju kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Resultatet framställde kategorier som lyfter fram patienters upplevelser av att leva med kolorektalcancer. Kategorierna består av: känslomässiga reaktioner, behov av information och kommunikation, behov av stöd med underkategorierna socialt stöd och stöd av sjuksköterskan, fysiska effekter samt attityder till förändring. Slutsats: Patienterna som lever med kolorektalcancer hade både positiva och negativa upplevelser av sjukdomsförloppet. Information, kommunikation och stöd var viktiga faktorer som sjuksköterskan hade möjlighet att påverka för att främja patienternas hälsa. Med hjälp av egenvård och användning av copingstrategier kunde patienterna finna sig i att leva med kolorektalcancer.

Introduktion: Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Behandlingen går oftast ut på att kirurgiskt avlägsna tumören vilket kan leda till en kolostomi. Patienten kan även behandlas med cytostatika och strålbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med kolorektalcancer upplever hälsorelaterad livskvalitet efter en kolostomioperation utifrån Ferrans et al. (2005) modell. Metoden var en litteraturstudie inom området ”Hälsa och livskvalitet” på Karlstads Universitet, utförd utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. I databassökningen användes databaserna CINAHL och PubMed. För att artiklarna skulle vara med i litteraturstudien genomgick de tre urval, varav det sista var en kvalitetsgranskning. Tio artiklar besvarade syftet, varav tre hade kvalitativ design, fem kvantitativ och två mixad metod. Resultatet presenterades utifrån Ferrans et al. (2005) modell över hälsorelaterad livskvalitet, där upplevelserna kategoriseras i boxarna symtom, funktion, generellt hälsoperspektiv och övergripande livskvalitet. I resultatet redovisas hur symtomen smärta, sömnproblem och fatigue samt hur upplevelsen av förändrad kroppsbild påverkar den psykiska, fysiska och sociala funktionen och hur funktionspåverkan påverkar den generella hälsan och slutligen den övergripande livskvaliteten. Hälsorelaterad livskvalitet förbättrades vid avsaknad av symtom, en bra funktion och vid god generell hälsa. Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en stomi. Påverkan var som mest påtaglig de första månaderna efter operation. Upplevelse av försämrad hälsorelaterad livskvalitet drabbade i större utsträckning kvinnor.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Antalet personer som drabbas av kolorektalcancer ökar varje år och är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Det gör att efterfrågan av undersökningsmetoderna blir större för att man ska kunna ställa en korrekt diagnos och påbörja behandling. DT-kolon är en av undersökningsmetoderna och används ofta som en andrahandsmetod. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad DT-kolon har för betydelse vid utredningen av kolorektalcancer. Metod Studien är en systematisk litteraturstudie. Insamling av data har gjorts via databaserna PubMed och CINAHL där vetenskapliga artiklar som uppfyllt inklusionskriterierna och besvarat frågeställningen har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat DT-kolon kan påvisa både koloniska- och extrakoloniska fynd och är en särskilt fördelaktig metod vid lokalisering av extrakoloniska fynd. Vid den preoperativa bedömningen anses DT-kolon vara en betydelsefull metod vid exakt lokalisering av patologier i kolon och rektum och är ett bra komplement till koloskopiundersökningar. DT-kolon ses som en tillförlitlig metod och har en sensitivitet på 94–99.9 %. När CAD används som granskningsmetod vid DT-kolon så ökar sensitiviteten, speciellt vid detektion av patologier som är mindre än 10 mm. Slutsats DT-kolon är en betydelsefull undersökningsmetod vid utredning av kolorektalcancer och av andra patologier i buken, kolon och rektum. Undersökningsmetoden är tillförlitlig med hög sensitivitet och med CAD som granskningsmetod ökar sensitiviteten. En stark fördel är att man får med hela bukområdet vid bildtagning och kan därmed även lokalisera extrakoloniska fynd så som exempelvis metastaser. Man kan även se tarmväggens tjocklek och utvändig kontur av kolon och rektum. Nyckelord Kolorektalcancer, Datortomografi, Kolografi / ABSTRACT Background The number of people suffering from colorectal cancer increases every year and is the third most common cancer disease in Sweden. Therefore the demand increases for the examination methods in order to be able to make a correct diagnosis and start treatment. CT Colonography is one of the methods often used as a secondary method. Aim The purpose of this study is to examine what significance CT Colonography has in the investigation of colorectal cancer. Method This study is a systematic review. The collection of data were made from the databases PubMed and CINAHL. Studies which fulfil the inclusive criteria and answered the aim of this study were quality reviewed and analyized. Result CT Colonography can show colonic findings and is particularly useful to locate extracolonic findings. The method is important in the preoperative evaluation because of its exact localisation rate and is a good compliment to colonoscopy. CT Colonography is a reliable method with a sensitivity at 94–99.9 % which increases when CAD is used as a reading method, especially in the detection of pathology >10 mm. Conclusion CT Colonography is a valuable method in the investigation of colorectal cancer and other pathologies in the abdomen, colon and rectum. It’s a reliable method with a high sensitivity which increases with CAD as a reading method. A strong advantage of this method is that the whole abdomen is visible in the images so the localisation of extracolonic findings can be detected. Keywords Colorectal neoplasms, Computed Tomography, Colonograph

Bakgrund: Levermetastaskirurgi förbättrar överlevnaden och är den enda kurativabehandlingen vid kolorektala levermetastaser (CRLM). I Sverige är det ungefär var sjättepatient med CRLM som genomgår levermetastaskirurgi med en fem-årsöverlevnad på över50%. Yngre patienter behandlas dock i större utsträckning med operation jämfört med äldre. Syfte: Syftet med denna projektbaserade kvalitetssäkring är att utvärdera överlevnaden blandpatienter som remitterats från Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) och som genomgåttlevermetastaskirurgi för CRLM. Dessutom undersöks två grupper, en grupp med patienter somär äldre respektive yngre än 65 år, för att avgöra om ålder påverkar två-årsöverlevnaden efterlevermetastaskirurgi. Metod: Metoden grundar sig på en retrospektiv studiedesign och analys av journaldata.Journaler tillhörande 279 patienter som erhållit diagnosen levermetastaser på USÖ, under åren2014-2018, granskas. Tolv av dessa patienter genomgick levermetastaskirurgi för CRLM.Demografisk, preoperativ och postoperativ journaldata samlas in från dessa tolv patienter viaprogrammet Klinisk Portal. Resultat: Levermetastaskirurgi utfördes på 9,8% av samtliga patienter med CRLM. Tvåårsöverlevnadenför dessa patienter var 83,3% och ingen signifikant skillnad kunde påvisasmellan yngre och äldre patienter avseende överlevnaden. Slutsats: Två-årsöverlevnaden efter behandling i Örebro är likvärdig med tidigare rapporteradöverlevnad i Sverige. Studien visar även att det inte finns signifikant skillnad i överlevnadmellan yngre och äldre patienter efter levermetastaskirurgi samt att enbart ålder inte borde varaen begränsade faktor till behandling.

No description available.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Att kosthållning har en betydelse för utvecklandet av denna sjukdoms uppkomst har under lång tid studerats. Att undervisa och stödja patienter är en viktig del av sjuksköterskans yrke. I bakgrunden presenters de vanligaste kostkomponenternas betydelse för vår hälsa. Med tanke på det ansvar sjuksköterskor har utvecklades syftet som med denna litteraturstudie var att studera och kartlägga samband mellan kost och kolorektalcancer. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på åtta väl utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet stärkte tidigare forskning att kost har en inverkan för uppkomsten av kolorektalcancer. I denna litteraturstudie hittades samband för sjukdomen med fibrer, frukt och grönsaker, mejeriprodukter, kalcium och vitamin D, vatten och slutligen kött. / Colorectal cancer is the third most common cancer in Sweden. The impact of diet has long been studied regarding to the development of this disease. To educate and support patients are important parts of the nurse´s profession. The background presents the most common dietary components which is important for our health.Given the responsibility nurses have, the aim of this literature study was to investigate and identify a link between diet and colorectal cancer. The chosen method was a literature review based on eight well-selected scientific articles. The results strengthened previous research, that nutrition has an impact on the development of colorectal cancer. This literature review found a relationship between the disease and fiber, fruit and vegetables, dairy products, calcium, vitamin D, water, and at last meat.

Bakgrund: Att få en cancerdiagnos innebär ofta en kris för den som drabbas. Kolorektalcancer är den tredje vanligast cancersjukdomen i Sverige och den tredje vanligaste dödsorsaken där män och kvinnor drabbas likvärdigt. Eftersom allt fler blir sjuka i cancer ökar också behovet av kunskap och stöd i form av vård och omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att drabbas och leva med kolorektalcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. Resultatet bygger på 10 stycken kvalitativa artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Patienterna som drabbades av kolorektalcancer upplevde att känslorna pendlade mellan hopp och förtvivlan. Detta ledde till en känsla av förlorad kontroll över sitt liv. Information hade stor betydelse. Patienterna uttryckte ett behov av stöd från omgivningen i kampen mot sjukdomen. De upplevde också att det fanns olika strategier för hantering som var helt individuella och unika. Konklusion: Patienter som drabbas av kolorektalcancer ställs inför förändringar och starka känslor uppstår. De saknar kontroll över sina liv och är i behov av stöd. För att kunna hantera livet med kolorektalcancer behöver de använda sig av olika strategier. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om sjukdomen kolorektalcancer för att kunna möta patienters individuella behov.