No description available.

The purpose of this study was to investigate what competence social workers have, don´t have and ask for in the work with unaccompanied children, how a lack of competence and guidelines has been compensated in the practical work and how the social workers view the future work with unaccompanied children. This has been done through eight semi-structured interviews with social workers who work with unaccompanied children. The result has been analyzed with help of the theoretical perspective globalization connected to social work and showed that none of the social workers felt not having the competence to work with the children. However, everyone mention one or more areas where they ask for competence development. The study showed that lack of education has been compensated through practical experiences, knowledge exchange with others and that guidelines now have been formed. The social workers thought that the amount of unaccompanied children will keep rising and to handle this there is a need for more resources but also competence development. The social work education is a general education and it is hard to get knowledge in all areas. Our study shows a need of the possibility of immersed knowledge after the education, but possibly even during the studies.

Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jämföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berättelser jämförde jag sedan med senaste årets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejämföra på olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnämnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionära egenskaper. Studiens resultat visar att de personliga egenskaperna var överlägsetdominerande i omfång både i chefernas berättelser och annonsernas texter. Men jag kunde finna enskillnad mellan vilka ord som användes av chefer respektive annonser för att beskriva personligaegenskaper som kompetens. Cheferna lag mer vikt på relationsskapande egenskaper medanplatsannonsernas texter lyfte fram de ledande egenskaperna. Näst viktigaste kompetensen, enligtmitt datamaterial, var erfarenheter. Annonsernas texter underströk chefserfarenhet som mestbetydande medan cheferna betonade erfarenhet inom den egna verksamheten som viktigast. Både ihur chefer beskriver kunskapsområden och innehållet i annonserna visade att kunskap omadministrativa arbetsuppgifter även behövs som chef. I annonserna fick dessa arbetsuppgifter enmer central roll än hos cheferna som menade att det administrativa arbetet visserligen tog myckettid men att det inte var en huvudkompetens. Minst vanlig var uppfattningen om utbildning somkompetens hos cheferna. När jag frågade sa cheferna att det var viktigt men att nog andra personligaegenskaper var viktigare. I annonserna betonades utbildning inom kulturområdet och pedagogiksom betydelsefull kompetens för att få ett chefsjobb inom kulturskolan.

Skolan har genomgått ett flertal förändringar under 2000-talet och en av dessa är regering-ens krav på en grundkompetens som de utbildade lärarna, samt de som utbildar sig till lära-re, ska ha. Syftet med denna studie var att undersöka hur utbildade och yrkesverksamma lärare uppfattar detta krav, vilka kompetenser som anses vara viktiga att ha inom läraryrket och om de ansåg att regeringens krav på en grundkompetens var relevant för dem. För att få svar på dessa frågor intervjuades fem utbildade och yrkesverksamma lärare. Resultaten visar att grundkompetensen överensstämmer med de kompetenser informanterna redan be-sitter. Förutom grundkompetensen anser informanterna att det är viktigt att ha pedagogisk kompetens, kompetens i mångfald och digital kompetens. Informanterna anser att delkom-petenserna är relevanta men att det kan bli svårt att bedöma detta kriterium då det saknas tydliga riktlinjer i propositionen En förnyad lärarutbildning.

No description available.

Studien ämnar undersöka om det finns ett eventuellt upplevt samband mellan kompetensutveckling, motivation och prestation hos anställda i tre olika avdelningsgrupper och hur detta i så fall yttrar sig. Syftet med denna rapport är att studera, beskriva, förstå samt analysera det eventuella upplevda sambandet mellan kompetens, motivation och prestation på tre olika avdelningar bland fabriksarbetare. Nio respondenter, ur tre olika befattningar har deltagit i denna kvalitativa undersökning genom semistrukturerade djupintervjuer ur ett hermeneutiskt perspektiv då forskarna har en känd förförståelse samt vill kunna analysera respondenternas svar för att hitta likheter efter teman. Genom transkriberingar har ett resultat funnits där bland annat produktionsutvecklare besitter en högre kompetens än resterande avdelningar och där maskinskötare och packtekniker är i ett stort behov av mer kompetensutveckling. I analysen framkom att bland maskinskötare upplevs en svag koppling mellan kompetens, motivation och prestation. Produktionsutvecklare framstår som de som upplever mest samband mellan kompetens, motivation och prestation. Hos packtekniker kan man se en oklar koppling mellan upplevd kompetens, motivation och prestation. Genom att tyda respondenternas attityder kan vi urskilja klara skillnader och samband avdelningarna emellan. Maskinskötarna uppfattar sina arbetsuppgifter som svårare, drar vi slutsatsen att deras prestation blir lidande. Gällande packtekniker och särskilt produktionsuppföljare antar vi det motsatta, alltså att deras högre grad av motivation, kompetens och insikt med sitt eget arbete, resulterar i en högre prestation.

Den forskning som finns om rekrytering idag har fått kritik för att vara onyanserad och inte ge en tydlig förståelse av processen. Forskning behöver fokusera på den komplexitet som rekryteringsprocessen innebär. Det finns även en brist på akademisk pedagogisk forskning inom rekrytering. Vi har därför valt att göra en studie inom detta område. Anställningsintervjun är ett av de vanligaste tillvägagångssätten för att bedöma i en rekrytering. Denna uppsats fokuserar därför på de bedömningar av kompetens som sker i en anställningsintervju. Syftet är att undersöka rekryteringsprocessen på en statlig myndighet för att se hur rekryterare på organisationen gör för att bedöma arbetssökandes kompetens i anställningsintervjun. De frågor vi vill få svar på är vilka kompetenser som bedöms samt hur dessa bedöms i intervjusituationen. Vi vill även se vilka faktorer som kan påverka den bedömningen. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en intervjustudie med åtta rekryterare vid myndigheten. Resultatet visar att rekryterarna främst bedömer personlig lämplighet i anställningsintervjun och att de kontrollerar att det som står i ansökningshandlingarna stämmer med verkligheten. Det framkom även att informanterna bedömer de arbetssökande mycket på den känsla som uppstår under intervjun. Detta beror delvis på att det är en blivande kollega som ska anställas samt att det är ytterst viktigt att personen som de anställer ska passa in i gruppen. De tycker även att det är viktigt att reflektera över sina föreställningar och förväntningar eftersom detta annars omedvetet kan styra de val som görs i bedömningen. Det är viktigt att vara medveten om detta för att kunna göra en rättvis bedömning.

Sammanfattning Enligt de politiska dokument som förskollärare har att förhålla sig till idag så ökar kraven på den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sätt att möta dessa krav är att ge förskollärare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter så som föreläsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta är viktigt då man för att kunna möta kraven i läroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna säkerställa att alla barn får samma möjligheter och för att öka statusen på förskolläraryrket är det viktigt att förskollärare får de möjligheter som krävs för kompetensutveckling. För att besvara våra frågeställningar valde vi att utföra datorstödda intervjuer med elva förskollärare för att på så sätt få ta del av deras uppfattningar av möjligheter, hinder och ansvar för kompetensutveckling. Vi har i vår undersökning sett att förskollärarnas uppfattning är att möjligheten till kompetensutveckling är god. De ser dock ekonomi och i viss mån tid som hinder för kompetensutveckling. Ansvaret för kompetensutvecklingen ligger hos förskolechefen men de uppfattar även att de själva har ett ansvar för att kompetensutveckling ska äga rum.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är. Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer. Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan. IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar. Vad gäll-er jämförelsen mellan rektorernas tolkningar och vad de nationella måldokumenten, övriga politiska dokument och olika IT-projekt säger så finns det både överensstämmande tolkningar samt icke överensstämmande tolkningar. För att få en mer enhetlig uppfattning kring vad begreppet innebär krävs det mer förtydligande måldokument.

<p>IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.</p><p>Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.</p><p>Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.</p><p>IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar. Vad gäll-er jämförelsen mellan rektorernas tolkningar och vad de nationella måldokumenten, övriga politiska dokument och olika IT-projekt säger så finns det både överensstämmande tolkningar samt icke överensstämmande tolkningar. För att få en mer enhetlig uppfattning kring vad begreppet innebär krävs det mer förtydligande måldokument.</p>