<p>Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt. De resultat som framkom visar att metoden uppfattas som teoridriven med tydliga arbetstekniker och som funktionell på olika systemnivåer och sammanhang vilket ansågs vara en fördel. Metoden uppfattas bygga på likheter mänskliga system emellan för att i nästa steg kunna urskilja, utvärdera och integrera olikheter. De svagheter som identifierats handlar om motstånd inför nya sätt att kommunicera och bemöta andra människor på. Resultaten diskuterades utifrån andra konfliktteorier där likheter som kommunikationsstrukturer, att bygga broar mellan parter samt principen rörande subgrupper urskiljdes.</p>

Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt. De resultat som framkom visar att metoden uppfattas som teoridriven med tydliga arbetstekniker och som funktionell på olika systemnivåer och sammanhang vilket ansågs vara en fördel. Metoden uppfattas bygga på likheter mänskliga system emellan för att i nästa steg kunna urskilja, utvärdera och integrera olikheter. De svagheter som identifierats handlar om motstånd inför nya sätt att kommunicera och bemöta andra människor på. Resultaten diskuterades utifrån andra konfliktteorier där likheter som kommunikationsstrukturer, att bygga broar mellan parter samt principen rörande subgrupper urskiljdes.

Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnå mitt syfte om att få en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femåriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda på hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller på annat vis bearbeta barns konflikter, är till stor fördel att utgå från barnens egna tankar. Vem vet bättre hur barn brukar lösa konflikter än de själva? Men, trots att barn har många finurliga sätt att lösa konflikter på, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gärna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer. Anledningen till att jag valde just konflikthantering som forskningsfråga är mängden av destruktiva konflikter och den stora delen obearbetade konflikter jag kommit att bevittna ute i olika förskolor. Problemet i konfliktsituationerna jag bevittnade var ofta min oförmåga att hantera dem. Under arbetet med examensarbetet strävade jag därför efter att öka mina kunskaper om konflikthantering så att jag sedan skulle kunna leda barngrupper i en fredlig miljö.

Skolan befinner sig i en förändringsprocess där lärares auktoritet inte längre är självklar, istället söker lärare efter nya sätt att hålla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid då konflikter tillåts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lärares vardag. Syftet med denna undersökning är att se på hur lärare hanterar konflikter mellan elever på lågstadiet och mellanstadiet. Dessutom är syftet att undersöka vilka faktorer hos lärarna som påverkar hur de hanterar konflikter. Frågeställningen handlar om hur lärare hanterar konflikter och hur de förstår vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förståelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering. Slutligen undersöks andra faktorer som påverkar hur lärarna hanterar konflikter. Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer med sju klasslärare på låg- och mellanstadiet. Lärarna uppmanas att berätta om elevkonflikter som upplevts som svåra. Dessutom ställs frågor om det pyskosociala klimatet i lärarens klass, denna information används för att analysera lärares attityder inom olika områden. Analysen, som har både kvalitativa och kvantitativa inslag, ger en översikt som beskriver relationen mellan konflikthanteringen och konflikterna i jämförelse med en idealmodell. Utifrån lärarnas uttalande undersöks lärarnas kunskap och förmågor, vilket därefter jämförs med konflikthanteringen. Resultaten indikerar att flera faktorer gällande lärares kunskap, förmågor och attityder har inverkan på hur de hanterar konflikter.