<p>Konkurrens har varit den gällande synen under en lång tid för hur företag ska tänka och agera på en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger även lägre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning på lång sikt. Allt eftersom marknaden förändras har en blandning av dessa uppstått, det vill säga coopetition. Detta innebär att två eller flera aktörer samarbetar trots att de även är konkurrenter. Coopetition kan sägas ha alla de fördelar konkurrens och samarbete har, det vill säga att aktörerna både kan stärka varandra och inspirera varandra att utvecklas.</p><p> </p><p><em>Det övergripande syftet med uppsatsen är att förbättra förståelsen för hur mindre kommuner med liten befolkning som delvis konkurrerar med varandra kan samarbeta för att tillsammans utveckla turismen i regionen. </em>Syftet har delats upp i tre delsyften där vi vill identifiera drivkrafter till coopetition för mindre kommuner med avseende på turism, samt se hur dessa samspelar på olika nivåer för att kunna skapa en ökad attraktivitet. Slutligen vill vi med studien även visa hur mindre kommuner kan hantera coopetition för att utvecklas.</p>

<p>This study examines work relations on a real estate agency. My interest is to examine how real estate agents apprehend their work relations, and how a recession can affect these relations. Previous research shows that the occurrence of competition in groups decreases the motivation to cooperate. A different research illustrates that reward interdependence is important to performance, and that task interdependence drives observed cooperative behavior. The study contained six interviews with real estate agents working on commission. The result of the present study shows that the employees are in general happy with both cooperation and the occurrence of competition. The reason to the occurrence of competition in the group is the reward system, which the employees would want to contain a fixed part in order to feel secure. Further, the results show that the employees would like their boss to distribute more feedback, and that the recession has affected the work relations in several ways. Now, the employees communicate and cooperate more, while the competition is more remarkable. The spirit among employees has been more strained as a result of low sale. The conclusion is that the real estate agents overall find their work relations satisfying, and that the present reward system is to prefer if they want to preserve these relations.</p>

<p>Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrättsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pågått parallellt med övrig straffrättslig utveckling, främst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna påverkar i hög grad hur brottsliga gärningar bedöms och straffas. Ändå finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning.</p><p>Om domstolen vid bedömning av en viss händelse kommer fram till att flera brott har begåtts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den åtalade dömas till gemensamt straff för flera begångna brott och situationen är alltså sådan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott.</p><p>Jareborg och Leijonhufvud är överens om grundproblemet med konkurrensläran, nämligen att den ledning rättstillämparen får i förarbeten och motivvutalanden är allt för liten. Riskerna de ser är också relativt lika och det är främst att konkurrensfrågor, på grund av ovan nämnda svårigheter, i allt för låg utsträckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojämn rättstillämpning och dålig förutsägbarhet därmed får anses stiga. Gällande terminologi och metod däremot skiljer sig deras åsikter åt och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall räknas till konkurrensläran eller inte.</p> / <p>The rules of competition constitues a part of the Swedish system of criminal law and the development of those rules have run parallel to the development of the system as a whole; principally since the introduction of The Swedish Penal Code in 1865. The rules of competition do have a great impact on the judgements and punishments of criminal actions; in spite of that not much is written about it in the doctrine nor regulated in law.</p><p>If the court finds that more than one crime have been committed and that neither the law or the established practice gives any other solution, the person charged should be sentenced to one joint punishment for all his crimes. He has been sentenced in what is in Swedish called brottskonkurrens; competition of crimes’.</p><p>The two Swedish professors of law Mr Nils Jareborg and Ms Madeleine Leijonhufvud agree that the fundamental problem with the rules of competiton is that the guidance that the judges get from the practice on issues of competition is too weak. Mr Jareborg and Ms Leijonhufvud also agree on the risks following this lack of guidance; These are mainly that the courts won’t deal with rules of competition and that, as a reasult of the above, unequal judgements may be the consequence. On the contrary, they are not in agreement on the terminology nor the methods of the rules of competition. The most obvious example of this disagreement is their opposite views on whether the rules of subsidiary should be seen as a part of the rules of competition or not.</p>

No description available.

<p><strong>Problem</strong>: Vad är det som hindrar och/eller främjar samarbeten mellan konkurrerande företag?</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag väljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de även konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" främjas eller begränsas (och då påvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden).</p><p><strong>Teori</strong>: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.</p><p><strong>Metod</strong>: Uppsatsen är författad utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssätt (utifrån ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.</p><p><strong>Resultat</strong>: Studien påvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De främsta stöden som främjar samarbeten är kompletterande ansvarsområden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten är bristande förtroende, begränsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal.</p>

<p>Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer har</p><p>varit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nya</p><p>utländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till att</p><p>de stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sina</p><p>positioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhet</p><p>och utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nya</p><p>konkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång.</p>

<p>Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt</p><p>handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten.</p><p>Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning</p><p>och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på</p><p>den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med</p><p>utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets</p><p>införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på</p><p>stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där</p><p>stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i</p><p>andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor</p><p>sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta.</p>

Problem: Vad är det som hindrar och/eller främjar samarbeten mellan konkurrerande företag? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag väljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de även konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" främjas eller begränsas (och då påvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden). Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition. Metod: Uppsatsen är författad utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssätt (utifrån ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen. Resultat: Studien påvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De främsta stöden som främjar samarbeten är kompletterande ansvarsområden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten är bristande förtroende, begränsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal.

This study examines work relations on a real estate agency. My interest is to examine how real estate agents apprehend their work relations, and how a recession can affect these relations. Previous research shows that the occurrence of competition in groups decreases the motivation to cooperate. A different research illustrates that reward interdependence is important to performance, and that task interdependence drives observed cooperative behavior. The study contained six interviews with real estate agents working on commission. The result of the present study shows that the employees are in general happy with both cooperation and the occurrence of competition. The reason to the occurrence of competition in the group is the reward system, which the employees would want to contain a fixed part in order to feel secure. Further, the results show that the employees would like their boss to distribute more feedback, and that the recession has affected the work relations in several ways. Now, the employees communicate and cooperate more, while the competition is more remarkable. The spirit among employees has been more strained as a result of low sale. The conclusion is that the real estate agents overall find their work relations satisfying, and that the present reward system is to prefer if they want to preserve these relations.

The Swedish telecommunication market was prior to the official deregulation 1975 characterized by Telia’s former monopoly position. This thesis studies how the deregulation of the market, and the thereby increasing competition, has affected Telia and how it has influenced Telia’s marketing strategies. The theoretical framework, from which the conclusions will be made, is a combination of the theory about strategic learning behaviours by Slater et al, and Grönroos’ theory about a marketing continuum. The empirical work material is the result from two interviews with former key figures at Telia, and a briefing of Telia’s annual report between the years 1993 and 2006. Research findings indicate that Telia has gone from being product oriented with a strong technical focus, to becoming gradually more market oriented with competition orientation but foremost customer orientation as their most distinguished learning behaviours. An apparent move from transaction marketing to relationship marketing can furthermore be made out.