41 |
Brottskonkurrens : två synvinklar på ett område inom den svårhanterliga konkurrensläranVessman, Ylva January 2008 (has links)
Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrättsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pågått parallellt med övrig straffrättslig utveckling, främst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna påverkar i hög grad hur brottsliga gärningar bedöms och straffas. Ändå finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning. Om domstolen vid bedömning av en viss händelse kommer fram till att flera brott har begåtts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den åtalade dömas till gemensamt straff för flera begångna brott och situationen är alltså sådan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott. Jareborg och Leijonhufvud är överens om grundproblemet med konkurrensläran, nämligen att den ledning rättstillämparen får i förarbeten och motivvutalanden är allt för liten. Riskerna de ser är också relativt lika och det är främst att konkurrensfrågor, på grund av ovan nämnda svårigheter, i allt för låg utsträckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojämn rättstillämpning och dålig förutsägbarhet därmed får anses stiga. Gällande terminologi och metod däremot skiljer sig deras åsikter åt och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall räknas till konkurrensläran eller inte. / The rules of competition constitues a part of the Swedish system of criminal law and the development of those rules have run parallel to the development of the system as a whole; principally since the introduction of The Swedish Penal Code in 1865. The rules of competition do have a great impact on the judgements and punishments of criminal actions; in spite of that not much is written about it in the doctrine nor regulated in law. If the court finds that more than one crime have been committed and that neither the law or the established practice gives any other solution, the person charged should be sentenced to one joint punishment for all his crimes. He has been sentenced in what is in Swedish called brottskonkurrens; competition of crimes’. The two Swedish professors of law Mr Nils Jareborg and Ms Madeleine Leijonhufvud agree that the fundamental problem with the rules of competiton is that the guidance that the judges get from the practice on issues of competition is too weak. Mr Jareborg and Ms Leijonhufvud also agree on the risks following this lack of guidance; These are mainly that the courts won’t deal with rules of competition and that, as a reasult of the above, unequal judgements may be the consequence. On the contrary, they are not in agreement on the terminology nor the methods of the rules of competition. The most obvious example of this disagreement is their opposite views on whether the rules of subsidiary should be seen as a part of the rules of competition or not.
|
42 |
Coopetition : Ett turismsamarbete mellan tre konkurrerande kommunerSandberg, Nils, Isaksson, Emma January 2008 (has links)
Konkurrens har varit den gällande synen under en lång tid för hur företag ska tänka och agera på en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger även lägre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning på lång sikt. Allt eftersom marknaden förändras har en blandning av dessa uppstått, det vill säga coopetition. Detta innebär att två eller flera aktörer samarbetar trots att de även är konkurrenter. Coopetition kan sägas ha alla de fördelar konkurrens och samarbete har, det vill säga att aktörerna både kan stärka varandra och inspirera varandra att utvecklas. Det övergripande syftet med uppsatsen är att förbättra förståelsen för hur mindre kommuner med liten befolkning som delvis konkurrerar med varandra kan samarbeta för att tillsammans utveckla turismen i regionen. Syftet har delats upp i tre delsyften där vi vill identifiera drivkrafter till coopetition för mindre kommuner med avseende på turism, samt se hur dessa samspelar på olika nivåer för att kunna skapa en ökad attraktivitet. Slutligen vill vi med studien även visa hur mindre kommuner kan hantera coopetition för att utvecklas.
|
43 |
Fri konkurrens ur ett kommunalpolitiskt perspektiv : en studie om vilka frihetsgrader kommunala elbolags entreprenader har vid fri konkurrensAndersson, Peter, Höök, Peter January 2004 (has links)
No description available.
|
44 |
Vägen till ett hållbart varumärke : En studie om skobranschens CSR-kommunikationBarck, Lina, Björnberg, Sofi, Brico, Marija January 2013 (has links)
Bakgrund Det har blivit allt viktigare för företag att särskilja sig på dagens konkurrensutsatta marknad och kraven från konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förväntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hållbart samhälle. Många företag väljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa värde för dem. Det har bidragit till att företag måste förändra sin bild av deras varumärkeskommunikation ut till kunderna. Syfte Syftet med uppsatsen är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlägga följande delsyften: Klargöra i vilken utsträckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna. Tydliggöra hur CSR påverkar ett varumärke. Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumärket. Metod Vi har i denna studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss självklar då vi ville komma närmare problemet samt få en djupare förståelse utifrån skobranschens perspektiv. Det empiriska materialet bygger på sju respondenter som föll oss naturligt att intervjua för att kunna klargöra problemetiken. Slutsatser Genom den här studien har vi identifierat att det finns en brist i CSR-kommunikation från företaget till kunden. Vi kan däremot urskilja att branschen aktivt arbetar med dessa frågor men att det idag är upp till kunden att ta reda på mer information. Den är bristen har bidragit till att kunden inte kan utföra ett medvetet val. Anledningen tros ligga i att branschen idag är rädda för att bli granskade och därför har gjort ett medvetet val att utesluta kommunikationen. Genom studien har det framkommit att CSR bidrar till mer positiva aspekter än att det skulle bidra till något negativt. Därav har vi funnit hur branschen kan applicera CSR som en del av varumärket.
|
45 |
Apoteksetablering i praktiken : Hur inträdesbarriärer och konkurrens genomsyrar den nya ApoteksmarknadenBergild, Carl, Hermansson, Hannes January 2013 (has links)
Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förändrats från ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat åtskilliga nya aktörer och antalet apotek på marknaden har växt stadigt. Vågen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillväxt, vilket resulterat i att många apotek upplevt svårigheter att nå lönsamhet. Med utgångspunkt i det turbulenta marknadsläget är studiens syfte att undersöka utifrån vilka villkor som apotek kan etableras på den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som ämnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgång. Teorin testas därefter mot tre, sedan omregleringen, nya aktörer genom en utforskande pilotstudie, följt av en förklarande fallstudie. De empiriska resultaten visar att marknadens främsta etableringshinder är kapitalkrav samt skalfördelar på utbudssidan, vilket delvis grundar sig i regleringen av apoteksmarknaden. Kombinationen av hård konkurrens och påfrestande regleringar ligger till grund för den dåliga lönsamheten och utmaningarna möts med differentiering av verksamheten. Kringverksamhet i form av friskvård och utbud som anpassas efter kundsegmentering ger aktörerna möjlighet att attrahera och konkurrera om kunder, trots sjunkande tillväxt inom en fragmenterad industri.
|
46 |
Konkurrensutsättningen av den svenska järnvägen och New Public Management : En problemrepresentationsanalys / Increased competition in the Swedish railway sector and New Public Management. : What is the problem represented to be?Olsson, Robin January 2013 (has links)
The aim of this study is to investigate the problematisation of the swedish railwaysector during the early 1990’s from a New public management-perspective. The method of approach is a ”What is the problem represented to be”-analysis as advocated by Carol Bacchi. By applying this method to the official investigation aimed at providing suggestions for increasing competition in the railway sector it has been shown that the process of deregulation has strong connections to the ideas and models suggested by the New public management-ideology of organisational theory.
|
47 |
Branschspecifika egenskapers påverkan på resursomvandlingen : en jämförelse mellan revisionsbyråer och arkitektbyråerFritzell, Cecilia, Cazacu, Filip January 2013 (has links)
Världen genomgår ett skifte mot ett mer tjänsteorienterat samhälle och det intellektuella kapitalets värdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets värdeskapande. Forskare inom området har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjänsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jämförelse mellan professionella tjänstebolag, varför denna studie kommer att göra en jämförelse mellan revisionsbyråer och arkitektbyråer.Syftet med studien är därför att förklara två olika professionella tjänsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig åt i förhållande till varandra på grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nämnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktär med både en jämförande- och tvärsnittsdesign. Datainsamligsmetoden var webbaserade enkäter som skickades ut till 499 arkitekt- och revisionsbyråers kontorschefer. Som stöd för utformningen av enkäten gjordes en pilotstudie på en verksam arkitekt för att testa relevansen och tydligheten i enkätens frågor och påståenden. Hypoteserna som formulerades byggde på samband, varför författarna valde att använda korrelationstest och multipel regressionstest vid hypotesprövning.Resultatet av studien är att det förekommer både likheter och skillnader mellan branscherna. Främst visar dock resultatet att tidigare påståenden som talar om att det finns generella mönster för professionella tjänsteföretag inte stämmer.Skälet till att undersöka resursomvandlingar och dess påverkan av branschspecifika egenskaper är för att förädlingen av en resurs till en annan, alltså en resursomvandling, tydliggör värdeskapande i ett företag. En insikt i ett bolags värdeskapande är således av strategisk relevans. Denna studie kan även med sin jämförande design motbevisa tidigare forsknings påstående om generella resursomvandlingar inom professionella tjänsteföretag.
|
48 |
Ledarens värderingar som CSR strategi : Hur fortlever värderingarna utan ledaren?Berri, Robar, Aden, Faduma January 2011 (has links)
CSR har växt fram i samband med att ansvarslöst företagande uppmärksammat och allmänhetens medvetenhet kring sociala frågor ökat. En del småföretag i textilindustrin har positionerat sig som etiska och miljövänliga. Ledarna i dessa småföretag har styrt företagen utifrån värderingar som är kopplade till deras personliga värderingar. Syftet med studien är att belysa hur små modeföretag som implementerat CSR i konkurrensstrategin hanterar problemen som uppstår vid ledarens avgång. För studien har en kvalitativ undersökning valts. I studien intervjuas grundarna för tre modeföretag; Dem Collective, Righteous Fashion samt Bergman Sweden AB. Slutsatsen är att småföretagen har en företagsfilosofi som grundar sig på mänskliga rättigheter och miljöetik. Företagsledarna för respektive företag är intresserade av att värderingarna ska fortleva i företaget. Företagen ställer krav på att den efterträdande ledaren engagerar sig i etiska frågor och arbeta proaktivt med CSR strategier, en ledarstil som matchar den transformativa ledaren. De anställda engageras, utbildas och delar företagets värderingar . Det är genom att engagera de anställda i företagets vision och värderingar som de kan sträva efter att upprätthålla företaget värderingar även i när ledaren inte är i kvar i företaget. / CSR has emerged in connection with the attention of irresponsible business enterprise and increased public awareness of social issues. Some small companies in the textile industry have positioned themselves as ethical and environmentally friendly. The leaders in these small companies have driven the company based on their own values. The purpose of this study is to illustrate how small fashion companies that implement CSR as a competitive strategy deal with the problems that arise due to the leaders’ resignation. For this study a qualitative study has been selected. The study includes interviews with founders of three fashion companies; Dem Collective, Righteous Fashion and Bergman’s Sweden AB. This study concludes that the small companies have a corporate philosophy based on human rights and environmental ethics. The leaders of each company are interested in keeping the values in the company even after leaving the company. The companies demand that the next leader is committed to ethical issues and works proactively with CSR strategies, a leadership style that matches the transformational leader. The employees are engaged, trained and share the company values. Engaging the employees in the company’s vision and values leads to the employees striving to maintain the company values even when the leader is not present in the company.
|
49 |
Konkurrens & stress : En kvalitativ studie om huruvida och på vilka sätt universitetsstudenter upplever fenomenet konkurrens som en stressorPetersson, Henrik, Areskoug, Joakim January 2012 (has links)
Syftet med följande studie är att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isåfall hur detta manifesteras i olika konkurrenspräglade situationer. För att ta reda på detta intervjuades 9 universitets-studenter någonstans i Sverige där de fick besvara 13 frågor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansåg sig kunna uppleva en viss form och nivå av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framträdande då det gäller att behöva tävla med sina medmänniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekräftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan på studenters mentala hälsa då man uppgav att man i konkurrenspräglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller självförakt.
|
50 |
Falu stadskärna : – Vad har konsumenterna för inställning till Falu stadskärna?Gustafsson, Jenny, Vikström, Johanna January 2007 (has links)
Vårat syfte är att undersöka vad konsumenterna har för inställning till Falu stadskärna?Vi har i vår uppsats använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa metoden har vi utfört en observation över Falu stadskärna och den låg sedan till grund för vår kvantitativa metod, det vill säga vår enkät. Enkäten har utförts i Falu stadskärna och 200 respondenter deltog enkätintervju. Vi har även intervjuat personer som är väl insatta i Faluns centrumhandel, dels 2 butiksägare och även Faluns centrumledare. Vi har även utfört en mailintervju med en kommunpolitiker i Falun.De tre modeller vi valt att använda på vårt material är Intressentmodellen, då den redovisar vad som påverkar Falu stadskärna. Porters Five Forces, använder vi för att den visar konkurrensen mot Falu stadskärna. Slutligen har vi använt Performance Importance Matrix, för att den visar på vilket sätt man kan åtgärda eventuella problem i stadskärnan. Vi har även tittat på olika teorier som beskriver attraktionsfaktorer i Falu stadskärna och teorier på varför externa köpcentrum expanderar. Vi har kommit fram till att konsumenterna i Falu stadskärna är mest missnöjda med parkeringssituationen, samt butiksutbudet i Falu stadskärna. Dessa områden anser vi vara de viktigaste områdena att lägga kraft på vid bemötande av konkurrens från till exempel Kupolen.
|
Page generated in 0.1123 seconds