<p>Det finns ett problem med att filbaserade databaser inte klarar av att hantera konsistens i form av de beroenden som existerar i databasen. Här har detta problem undersökts utifrån de uppdateringar som sker när indata och datadefinitioner på nytt, efter eventuell uppdatering, genereras in i databasen.</p><p>Olika typer av beroenden har identifierats i databasen och testexempel har valts ut bland befintliga datadefinitioner och indatafiler i det system som används som exempelsystem. Möjligheten att använda en wrapper för att hantera konsistensen har undersökts och denna wrapper har placerats in i arkitekturen för exempelsystemet. Tester har genomförts för främmande nycklar och funktionaliteten add, lägga till ny data. Vid tester kan konstateras att de flesta främmande nycklar antingen identifieras av programmet eller de kan identifieras via ytterligare implementation.</p>

Cement manufacture accounts for 3-5 percent of total global carbon emissions. There is a growing interest in reducing the environmental impact and conserve limited natural resources. In cement production, clinker productions consume 87.5 percent of the total energy consumed in the cement manufacture.Cementa has since many years, focused on reducing the environmental impact of cement production. The work has involved the entire production process from selection of alternative fuels to the development of cement with less clinker content. During 2013/2014, two new types of cement (Bascement and CEM II / B) will be introduced to the Swedish market. Cementa is also working to reduce cement use in concrete and this thesis is a part in this work. By developing better concrete proportioning tool based on a better understanding of the influence of the concrete constituents on the fresh concrete properties, cement consumption is reduced. The following report deals with new types of cement with less clinker content, where the clinker partially is replaced by fly ash, slag and limestone. As a reference, the study takes today's construction cement from Slite and Skövde. The study aims to find out how today´s construction cement and the new cement types differ in their rheological properties. Experiments have been conducted on mortar and concrete with different plasticizers and air-entraining agents. The study also addresses air-entrainment demand and open time of fresh concrete with new cement types. The results show that the new cement types, Bascement and CEM II/B, have better rheological properties than their references Slite and Skövde cement. Regarding the demand for air-entraining agent’s, Bascement show significantly greater demand than Slite cement, while the difference in air-entraining demand between Slite cement, Skövde cement and CEM II / B is very small.Furthermore, the results show that concrete with Bascement constitutes larger 28-day strength than the concrete with Slite cement, while the concrete strength with CEM II/B is similar to its reference cement Skövde. Since the strength development properties are dealt with in previous studies, these test series are limited to 28-days strength testing only.

Det finns ett problem med att filbaserade databaser inte klarar av att hantera konsistens i form av de beroenden som existerar i databasen. Här har detta problem undersökts utifrån de uppdateringar som sker när indata och datadefinitioner på nytt, efter eventuell uppdatering, genereras in i databasen. Olika typer av beroenden har identifierats i databasen och testexempel har valts ut bland befintliga datadefinitioner och indatafiler i det system som används som exempelsystem. Möjligheten att använda en wrapper för att hantera konsistensen har undersökts och denna wrapper har placerats in i arkitekturen för exempelsystemet. Tester har genomförts för främmande nycklar och funktionaliteten add, lägga till ny data. Vid tester kan konstateras att de flesta främmande nycklar antingen identifieras av programmet eller de kan identifieras via ytterligare implementation.

No description available.

Baskartan innehåller högdetaljerad geografisk information som ligger till grund för olika verksamhets-delar i en kommun. Ajourhållning av baskartan innebär en noggrann och krävande process för att säkerställa dess innehåll. Kvalitetskraven på innehållet varierar utifrån syfte och ändamål samt styrs av olika standarder och riktlinjer. Ett avtal som kommunerna tillsammans med Lantmäteriet kan ingå är, Ajourhållningen av adress- och byggnadsinformation samt information om övrig topografi (ABT-avtal). Avtalet innehåller dataspecifikationer som beskriver bl.a. riktlinjer kring insamling av specifika geodata, dataformat och datakvalitet. I avtalet ingår att leverans av kvalitetssäkrade byggnadsgeometrier ska ske. Avtalets syfte är att kommunerna tillsammans med Lantmäteriet uppnår en hållbar och kvalitativ process kring geografiska data. Syftet med studien var att utveckla, testa och utvärdera en metod i Topocad för att kvalitetssäkra byggnadsgeometrier med avseende på logisk konsistens, enligt ramen för ABT-avtal. Detta för att skapa ett underlag som kan användas för arbetsrutiner vid handhavande av byggnadsgeometrier. Studieområde är Hagfors, en mindre tätort i norra Värmland.  I studien presenteras en specifik metod för kvalitetsprocessen i programvaran Topocad med stöd av den kvalitetskontroll som utförs av Lantmäteriets i programvaran FME. Kvalitetsprocessen omfattar kontroll av logisk konsistens och skapande av byggnadsytor. Målet med arbetet är att testa och utvärdera Topocads kapacitet att klassificera och korrigera topologiska fel i polylinjer samt skapande av polygoner. Därför i arbetet har klassificering och korrigering testats och utvärderats för ett urval av felaktiga byggnadsgeometrier genom inbyggda funktioner i Topocad. Därtill har även skapande av polygoner utförts genom en automatiserad funktion utifrån de korrigerade byggnadsgeometrierna. I resultatet framgår att klassificeringen av topologiska fel i Topocad är till viss del icke tillförlitlig. Detta eftersom en specifik typ av polylinjer med lösa noder inte kan klassificeras. Därtill framgår även att det är möjligt att korrigera och kvalitetssäkra de övriga polylinjerna med lösa noder som Topocad klarar att klassificera med hjälp av lämpliga toleransparametrar. Dessutom visar resultatet att det är genomförbart att skapa polygoner av de klassificerade och korrigerade polylinjerna. Samtidigt är polygonernas tillförligtighet och kvalitet helt beroende av de tillämpade toleransparametrarna samt de uppställda kvalitetskraven.     Slutsatsen är att det inte är möjligt att utveckla en metod för hela kvalitetsprocessen som kvalitetssäkrar byggnadsgeometrier i Topocad enligt ABT-avtalet. Detta eftersom vissa delar av kvalitetsprocessen är otillförlitliga eller ej genomförbara. / The basemap contains highly detailed geographical information that is the foundation for several functions in the municipalities in Sweden. The upkeep of the basemap involves a specific and ever-evolving process to ensure the quality of its content. The quality requirements for the basemap content vary according to the purpose and are moderated by different standards and guidelines. The Maintenance of Address and Building Information and Information of Other Topography, ABT-agreement (ABT-avtal). This voluntary agreement presents guidelines and encloses data specifications on the gathering of specific geodata, data formats, and the logical consistency of the delivery. One specific part of the agreement includes the delivery of quality-assured building geometries. The agreement offers municipalities and The Department of Land Surveying (Lantmäteriet) in Sweden to enter collectively to construct a sustainable and qualitative process around the geographical information. The purpose of this study was, therefore, to develop and evaluate a quality process for the quality assurance of the building geometries regarding their logical consistency, according to the ABT agreement. This quality process can lead to creating a foundation for correctly handling the building geometries. Therefore, The Department of Land Surveying has contributed with its own quality control process to help the municipalities achieve a higher data quality. The quality control process was created in Feature Manipulation Engine (FME) program. The study area was a small urban area in the town Hagfors, situated in the north eastern part of the county of Värmland, Sweden. The study presents a specific method for the quality process in the software Topocad with the support of The Department of Land Surveying own quality control process. The method content is divided into two different parts that manage with the logical consistency in the polylines and the creation of polygons from the building geometries. The method was to test and evaluate Topocads capacity to classify and correct topological errors in the polylines, but also the creation of polygons. Classification and correction were performed for a selection of incorrect building geometries through program-built functions. In addition, the creation of polygons was also performed for the corrected building geometries through an automated function in Topocad. The result shows that the classification of topological errors in Topocad is, to a certain degree, unreliable. This because Topocad cannot classify a specific type of polylines with loose nodes. Furthermore, it also appears that it is possible to correct the other polylines with loose nodes that Topocad can manage to classify and thereby assure their quality. Moreover, the result shows that it is achievable to create polygons of the classified and corrected polylines in Topocad. At the same time, the reliability of the polygons is entirely dependent on the cluster tolerance applied in the method and the quality requirements established for the results. The study concludes that it is not possible to develop a method for the whole quality process that assure the quality of the building geometries in Topocad, according to the ABT-agreement. This because some parts of the quality process are unreliable or unachievable.

The aim of this master thesis was to measure the terminological consistency when indexing fiction. The study included ten participants, five librarians and five patrons who indexed two novels in three steps. Besides calculating the terminological consistency a typified index based on the term frequency was created.Subject heading list Att indexera skönlitteratur was used as a controlled vocabulary and to calculate the consistency the asymmetrical formula was used.The result showed that the study produced relatively high consistency values compared to other studies. The subject heading list increased the consistency value for all of the participants, for the patrons the increase was substantial. The librarians produced higher consistency values compared to the patrons in almost every step and they had in percentage lower amount of terms used only once. / Program: Bibliotekarie

<p>Detta arbete har utförts i samarbete med företaget <em>Compute</em> och fokuserar på att utveckla navigationsstöd för webbportaler med bokningssystem. Arbetet har delats upp i tre specifika mål: (1) integrera <em>Information Foraging Theory</em> (IFT) och <em>Graphical User Interface principles</em> (GUI-principer) genom att applicera dessa vid utvecklng av navigation för webbportaler med bokningssystem (2) konkretisera hur navigering kan förbättras på en webbportal med bokningssystem, utifrån ovanstående teroier och (3) arbetet skall resultera i en lista med rekommendationer som kan tillämpas vid utveckling av navigation. För att kunna  integrera IFT och GUI-principer har dessa i kombination med en teroertisk studie tillämpats vid prototyping. Prototyperna användes som verktyg för att konkretisera hur navigationen kunde förbättras på portalen. Prototyperna utvärderades och resulterade i en lista med rekommendationer. Resultaten från utvärderingen påvisade att en integrering av GUI-principer och IFT kan förbättra nvigationsförhållanden på en webbportal. Arbetes främsta bidrag är listan med rekommendationer som skall kunna tillämpas vid navigationsutveckling.</p><p> </p>

Detta arbete har utförts i samarbete med företaget Compute och fokuserar på att utveckla navigationsstöd för webbportaler med bokningssystem. Arbetet har delats upp i tre specifika mål: (1) integrera Information Foraging Theory (IFT) och Graphical User Interface principles (GUI-principer) genom att applicera dessa vid utvecklng av navigation för webbportaler med bokningssystem (2) konkretisera hur navigering kan förbättras på en webbportal med bokningssystem, utifrån ovanstående teroier och (3) arbetet skall resultera i en lista med rekommendationer som kan tillämpas vid utveckling av navigation. För att kunna  integrera IFT och GUI-principer har dessa i kombination med en teroertisk studie tillämpats vid prototyping. Prototyperna användes som verktyg för att konkretisera hur navigationen kunde förbättras på portalen. Prototyperna utvärderades och resulterade i en lista med rekommendationer. Resultaten från utvärderingen påvisade att en integrering av GUI-principer och IFT kan förbättra nvigationsförhållanden på en webbportal. Arbetes främsta bidrag är listan med rekommendationer som skall kunna tillämpas vid navigationsutveckling.

We study the local list number of graphs introduced by Lennerstad and Eriksson. A labelling of a graph on n vertices is a bijection from vertex set to the set {1,…, n}. Given such a labelling c a vertex u is distance consistent if for all vertices v and w |c(u)-c(v)|=|c(u)-c(w)|+1 implies d(u,w)≤ d(u,v). A graph G is k-distance consistent if there is a labelling with k distance-consistent vertices. The local list number of a graph G is the largest k such that G is  k-distance consistent. We determine the local list number of cycles, complete bipartite graphs and some trees as well as prove bounds for some families of trees. We show that the local list number of even cycles is two, and of odd cycles is three. We also show that, if  k, l≥ 3 , the complete bipartite graph  Kk,l has local list number one, the star graph Sn=K1,n has local list number 3, and K2,k  has local list number 2. Finally, we show that for each n≥3 and each k such that 3≤k≤n there is a tree with local list number k. / Vi studerar det lokala listtalet introducerat av Lennerstad och Eriksson. En märkning av en graf på n hörn är en bijektion från hörnmängden till mängden {1, . . . , n}. Givet en sådan märkning c är ett hörn u avståndskonsistent om för alla hörn v och w |c(u) − c(v)| = |c(u) − c(w)| = 1 implicerar d(u, w) ≤d(u, v). En graf G är k-avståndskonsistent om det nns en märkning med k avståndskonsistenta hörn. Det lokala listtalet av en graf G är det största k sådan att G är k -avståndskonsistent. Vi bestämmer den lokala listtalet av cykler, kompletta bipartita grafer och vissa träd och visar som gränser för några familjer av träd. Vi visar att det lokla listtalet av jämna cykler är två, och av udda cykler är tre. Vi visar också att, om k, l ≥ 3, den kompletta bipartita grafen Kk,l har lokalt listtal ett, stjärngrafen Sn = K1,n har lokalt listtal 3, och K2,k har lokalt listtal 2. Slutligen, visar vi att för varje n≥3 och varje k sådant att 3 ≤ k≤n finns ett träd med lokalt listtal k.

Weather forecasting has improved greatly since the middle of the 20th century, thanks to better forecasting models, an evolved weather observing system, and improved ways of assimilating the observation data. However, these large systematical improvements make it difficult to use the weather data for climatological studies. Furthermore, observations are scarce, and they cannot be made everywhere. One way to solve this problem is to produce reanalyses, where a fixed version of a numerical weather prediction (NWP) model is used to produce gridded analysis and forecast data with detailed descriptions of the weather by assimilating observation data for a determined time period. One of the newest regional reanalyses is UERRA (Uncertainties in Ensembles of Regional Re-Analyses), which spans over the time period 1961-2015 and covers the whole Europe. By using a fixed NWP model, the only two factors that might influence the temporal quality of a regional reanalysis dataset are the varying number and quality of weather observations, and the quality of the global driving model which gives information about boundaries and large-scale features. In this report, data from one of the UERRA products has been used with the aim to investigate the temporal consistency of the 30-hour forecast skill regarding three parameters; temperature at 2 meters height (t2m), wind speed at 100 meters height (ws100) and 500 hPa geopotential (Φ500). The work has been focused on only land points over Europe during winters and summers, as this enables to investigate the model behaviour at the lowest and highest temperatures. The 30-hour forecast skill was estimated throughout the time period from how well it performed compared to the 6-hour forecast. Temporal inconsistencies were found throughout the reanalysis, with the largest temporal differences being present for Φ500, followed by ws100. UERRA shifts its global driving model in 1979 from ERA-40 (ECMWF Re-Analysis 40) to ERA-Interim (ECMWF Interim Re-Analysis), which ends up as a significant improvement of forecast skill for all investigated parameters. Furthermore, ws100 also shows a significant skill improvement in wintertime from 1979 onwards, while Φ500 shows a systematical improvement for both seasons. In general, the forecast skill is lower in wintertime than in summertime, which might be a result from higher natural variability of the weather in winters. A quick study of forecast data from ERA-Interim shows that the same improving trend in Φ500 can be seen also in that dataset, while the two model drifts differ completely. It was concluded that the addressed issues with temporal inconsistency should be communicated to end users utilizing the UERRA datasets, as knowledge about this can be greatly beneficial when studying climatological trends and patterns and when using the model to reforecast weather events. / Väderprognostisering har utvecklats betydligt sedan mitten på 1900-talet, tack vare bättre prognosmodeller, fler väderobservationer och förbättrade sätt att samla in och nyttja observationerna. Den snabba utvecklingen gör det dock svårt att på ett tillförlitligt sätt kunna jämföra väderdata från olika tidsperioder med varandra, då det är svårt att säkerställa kvaliteten på observationer från flera decennier tillbaka. Ett sätt att lösa det här problemet är att framställa så kallade återanalyser, vilka använder en enskild väderprognosmodell för att uppskatta vädret historiskt i varje punkt i ett förutbestämt rutnät, som sträcker sig över en enskild kontinent eller hela Jorden. En av de nyaste återanalyserna är UERRA, vilket är en regional återanalys över Europa som sträcker sig över tidsperioden 1961–2015. Då en och samma modell används för att beräkna vädret över hela perioden så påverkas inte kvaliteten på datat av den historiska utvecklingen av prognosmodeller. De enda två faktorerna som kan påverka datakvaliteten är den varierande tillgängligheten till väderobservationer, samt kvaliteten på den globala modellen vilken ger information om vädret utanför Europa. För att undersöka om det finns tidsmässiga skillnader i hur konsistent eller inkonsistent kvaliteten på UERRA-återanalysen är, har väderdatat från denna analyserats med avseende på temperatur, vindstyrka och lufttryckshöjd. Arbetet har fokuserats på enbart landpunkter över Europa för sommar och vinter, då detta möjliggör att kunna se hur bra modellen presterar vid de allra lägsta och högsta temperaturerna. Datat har utvärderats genom att undersöka hur tillförlitlig en prognos för 30 timmar framåt är jämfört med en prognos för 6 timmar framåt. Resultaten visar att kvaliteten på återanalysdatat i UERRA inte är konsistent genom hela tidsperioden, där de största skillnaderna hittades för lufttryckshöjden följt av vindstyrkan. För alla tre parametrar hittades betydande kvalitetsskillnader från vilken typ av global modell som används för att ge väderinformation utanför Europa, då UERRA byter global modell under år 1979. För lufttryckshöjden sågs även att datakvaliteten ökar konsekvent även efter 1979 och framåt, vilket därmed är ett resultat från den ökande mängden väderobservationer. Generellt sågs en högre prognoskvalitet sommartid än vintertid, vilket tros vara ett resultat från att vädret varierar mycket mer vintertid vilket därmed bör göra det mer svårprognostiserat. Dessa skillnader i datakvaliteten bör tydliggöras för alla användare av UERRA-återanalysen, då det är viktigt att ha kännedom om detta före eventuella slutsatser dras från återanalysdatat om hur vädret har varit historiskt sett.