I uppsatsen har jag genom intervjuer med fyra konsthandläggare från fyra olika landsting undersökt konsthandläggarnas syn på konst i väntrum, hur arbetet med konstplacering går till samt hur konsten väljs ut, och vilka möjligheter och begränsningar väntrummet har som konstmiljö. I bakgrundsavsnittet ger jag en historisk tillbakablick på hur och varför staten började köpa in konst för placering i offentliga miljöer. Under mina eftersökningar har jag inte hittat mycket skriftligt material om ämnet vilket har gjort att de muntliga intervjuerna har varit den största källan till information. Konsthandläggarnas syn på konst i väntrum ligger relativt nära varandra och det som i stort sett skiljer dem åt är nyckelord för vad konsten tillför miljön estetiskt och intellektuellt. Även arbetsprocesserna ser likartade ut. Det om särskiljer deltagarna är de ekonomiska resurserna och antalet medarbetare. Alla arbetar utifrån ett brukarperspektiv där de menar att miljö och konst bör samspela.. Väntrummet som konstmiljö har enligt konsthandläggarna olika typer av begränsningar och möjligheter. Ingen av dem anser att det är lämpligt att placera konstverk med våldamma motiv eller med temat döden, men det råder delade meningar om hur starka känslor konsten får väcka.

Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spännvidd genom en fallstudie av två verk. Det ena verket har tillkommit genom en tävling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och kommuner. Det andra verket är ett privatfinansierat gatukonstverk som upplåtits utan tillstånd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de båda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive städerna Stockholm och Söderköping förhållit sig till verken.

Uppsatsen inleds med en händelse sommaren 2017. Sedan beskriver jag mina tankar inför min soloutställning. Jag behandlar mina tvivel inför mitt projekt till soloutställning. Sedan görs en genomgång av teorier, konstnärer som relaterar till min process. Jag kommer in här på olika metoder jag gör under min process. Efter det så gör jag en diskussion i relation till ensamhet och min process. Avslutningsvis så gör jag en kort sammanfattning.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att lyfta fram olika faktorer som kan inverka på varför digitala verktyg inte har ett större utrymme på bildlektioner, framförallt i form av bildframställning. I detta arbete har åtta artiklar sammanställts över både svensk och internationell forskning om vilka olika faktorer som påverkar att digital implementering i bildämnet inte har fått ett större genomslag. Fokus har främst varit på högstadiet och en svensk kontext men den internationella forskningen visar att liknande problem även kan finnas på andra håll i världen som de utvärderingar och studier som gjorts i Sverige pekar på. I Sverige finns styrdokument och läroplaner som framhåller vikten av att arbeta digitalt men det krävs mer än ord på papper för att ett ämnesinnehåll ska kunna genomgå stora förändringar. Kunskapsöversikten visar att olika faktorer så som ämneskonception och synen på skapandet av konst spelar en viktig roll i att processen för att ändra bildämnets innehåll kan gå trögt.  Även olika ramfaktorer och att det inte verkar stå helt klart för de inblandade hur ansvarsfördelningen ser ut gör att implementeringen går långsammare än det kunnat göra.  För lärarna så innebär det även nya didaktiska utmaningar att arbeta med digitala verktyg vilket också kan leda till ett motstånd som gör att det digitala inte inbäddas i bildämnet på ett väl integrerat sätt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.