I förskolans läroplan står det att verksamheten ska utveckla hos barnen ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik. Inom forskning används begreppet kritisk digital literacy för att definiera förmågan att kunna kritiskt granska digital teknik och media. Forskning om detta inom en svensk förskolekontext är dock begränsad. Syftet med studien är därför att generera kunskap om hur förskollärare uppfattar kritisk digital literacy och hur detta påverkar hur de utformar och utför sitt pedagogiska arbete rörande det. Detta genom att använda konstruktivistisk grundad teori som metodologi och intervjuer med förskollärare. Den grundade teorin Kritiskt reflektionsarbete inom ett avgränsat digitalt landskap har konstruerats. Den visar att förskollärarna uppfattar kritisk digital literacy som att kritiskt reflektionsarbeta (kritiskt innehålls- och teknikgranska). Faktorer som påverkar deras uppfattningar är en reflektionsstyrning (följa direktiv samt kollegialt samarbeta). Detta formar ett avgränsat digitala landskap och utifrån det utför de en förskoleundervisning i källkritik, nätetik och teknikgranskning. De arbetar med barnen källkritiskt genom att 1) internetsöka, 2) bild- och filmmanipulera samt arbetar de med 3) nätetik genom dokumentation och produktion och en 4) generell kritisk teknikgranskning. En slutsats som dras är att det pedagogiska arbetet rör sig inom en risk- och möjlighetsdiskurs. Exempelvis tar en del förskollärare till olika strategier för att ”våga” involvera barnen i internetsökningar.

Tidigare studier inom forskningsfältet kompetensutvecklingsforskning efterfrågar mer kunskap om de processer som kan stärka professionellt lärande i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av just de processer de är med om i samband med kompetensutveckling i förskolan och utveckla kunskap om kompetensutvecklingsstrategier. I detta sammanhang handlar det om sådana strategier som kan utgöra villkor och förutsättningar för ett stärkt professionellt lärande. Därmed kan studien utgöra ett bidrag i utvecklingen av kunskap om vilka typer av kompetensutvecklingsstrategier (villkor och förutsättningar) som krävs för utvecklingen av professionellt lärande bland verksamma pedagoger i förskolan. Studiens empiriska material utgörs av tre fokusgruppsintervjuer med totalt nio informanter; tre barnskötare, fem förskollärare och en rektor, i fyra förskolor i två olika förskoleenheter. Konstruktivistisk grundad teori används för att generera ny teoretisk förståelse om ett fenomen. I det här fallet, vad de verksamma själva menar hjälper dem att stärka sitt professionella lärande. Resultatet visar att när förskolans yrkesverksamma resonerar om sina erfarenheter av kompetensutvecklingsstrategier och vilka förutsättningar som krävs för deras professionella lärande hänvisar de till olika aspekter av förskolans inre organisation. Studiens resultat kan sammanfattas med ett påstående; Förutsättningarna för gynnsam kompetensutveckling utgörs av en fungerande organisation med avseende på kompetensutvecklingens form och innehåll, organisationen av tid, organisation av lärande praktiker, samt organisation av förutsättningarna för professionella relationer. Sammantaget kan en sådan organisation ge förutsättningar för ett professionellt lärande. När alla eller flera av de här aspekterna av organisation uppfylls ges alltså förutsättningar för förskolepedagogerna att stärka sitt professionella lärande. En konsekvens av detta resultat är att ansvariga som planerar för kompetensutveckling behöver lägga stor vikt vid planeringen av organisatoriska aspekter, det vill säga det konkreta ”hur:et” i tid, rum, relationer, och inte bara tänka på innehållet i kompetensutvecklingen. Det vill säga, organisationen av processen från en kunskap till dess implementering i det praktiska arbetet. / Previous studies in the field of professional development research demand more knowledge about the processes that can strengthen professional learning in preschool. The purpose of the present study is to examine professionals' experiences of precisely the processes they are involved in in connection with professional development in preschool and to develop knowledge about professional development strategies. In this context, these are strategies that can constitute conditions and prerequisites for strengthened professional learning. Thus, the study can be a contribution to the development of knowledge about the types of professional development strategies (conditions and prerequisites) required for the development of professional learning among active educators in preschool. The empirical material of the study consists of three focus group interviews with a total of nine informants; three babysitters, five preschool teachers and one principal, in four preschools in two different preschool units. Constructivist theory is used to generate new theoretical understanding of a phenomenon. In this case, what the practitioners themselves mean helps them to strengthen their professional learning. The results show that when the preschool's professionals reason about their experiences of professional development strategies and what prerequisites are required for their professional learning, they refer to different aspects of the preschool's internal organization. The results of the study can be summarized with a statement; The prerequisites for favorable competence development consist of a functioning organization with regard to the form and content of professional development, the organization of time, the organization of learning practices, and the organization of the conditions for professional relationships. All in all, such an organization can provide the conditions for professional learning. When all or more of these aspects of organization are met, conditions are thus provided for preschool educators to strengthen their professional learning. One consequence of this result is that those responsible for planning for competence development need to attach great importance to the planning of organizational aspects, ie the concrete "how" in time, space, relationships, and not just think about the content of professional development. That is, the organization of the process from a knowledge to its implementation in the practical work.

Problemformulering: Hybridarbete, att kombinera arbete på arbetsplatsen med distansarbete, har blivit det vanligaste arbetssättet bland kontorsanställda efter pandemin, men som omfattande fenomen är det outforskat hur hybridarbete kan utformas för att främja medarbetarnas hälsa. Syfte: Att utforska, förstå och förklara hur en organisation med hybrida arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande kontorsarbete. Metod: Konstruktivistisk grundad teori har använts för urval och analys av organisationsdokument samt semistrukturerade individuella intervjuer med åtta medarbetare, två chefer och en HR-partner. Huvudresultat: Studien har resulterat i en ny teoretisk modell som visar att organisationer med hybrida arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande kontorsarbete genom individuellt utformade arbetssätt i ständig förändring. Förutsättningar skapas genom organisatorisk tydlighet och tillitsbaserad organisationskultur, säkerställda praktiska och sociala förutsättningar, hybridanpassat ledarskap, samt främjande av medarbetarnas autonomi, flexibilitet och självledarskap. Slutsats: Organisationers och medarbetares behov och förutsättningar är i ständig förändring. För att klara dessa förändringar behöver hybridarbetet individanpassas och medarbetarnas självledarskap och autonomi stärkas. I en ny teoretisk modell med tillhörande checklista tydliggörs de förutsättningar som organisationer behöver bidra med för att möjliggöra ett hälsofrämjande och hållbart hybridarbete. Checklistan gör resultaten tillgängliga och implementerbara och bidrar därmed till det praktiska arbetsmiljöarbetet i organisationer med hybridarbetssätt. / Purpose: To explore, understand and explain how an organization with hybrid working methods can create conditions for sustainable and health-promoting office work. Methods: Constructivist Grounded Theory was used for sampling and analysis of data from organizational documents and semi-structured interviews, conducted with eight employees, two managers and one HR-partner. Main results: A new theoretical model showing that organizations with hybrid working methods can create conditions for sustainable and health-promoting office work through individually designed working methods in constant change. Conditions are created through organizational clarity and a health-promoting hybrid culture, ensuring practical and social conditions, hybrid-adapted leadership, promotion of employee autonomy, flexibility and self-leadership. Conclusions: The needs and conditions of organizations and employees are constantly changing. To cope with these changes, the hybrid work needs to be individually adapted and the employees' autonomy and self-leadership strengthened. Organizations with hybrid working methods need to contribute with conditions which are presented in a new theoretical model and associated checklist. The checklist makes the results implementable in organizations, and thus contributes to the practical work environment management in organizations with hybrid working methods.

Skiljer sig arbetsupplevelserna för socionomer beroende på om de arbetar inom socialtjänsten i storstäderna eller ute på landsbygden? Det var frågor som denna som inledde uppsatsskrivandet. Detta mynnade slutligen ut i syftet att undersöka socionomers beskrivningar av sina klienter och om dessa har någon koppling till organisationens struktur. De socionomer vars berättelser studerats har arbetat med myndighetsutövning i kommunal socialtjänst. Två ämnen var av särskilt intresse för min studie; skillnader och likheter i socionomernas berättelser kopplat till större och mindre kommuner, sett till kommunernas folkmängd, samt om socionomerna uttryckte huruvida de kunde arbeta holistiskt med sina klienter.  Studien utfördes med hjälp av åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i sex olika kommuner med varierande kommunstorlek. Materialet analyserades sedan utifrån konstruktivistiskt grundad teori med inspiration av en socialpsykologisk teori om trygga sociala band. Utifrån analysen av resultatet genererades begreppet jaget som verktyg. Studien visar att jaget som verktyg användes i större utsträckning av socionomer i de kommuner som var mindre till storleken jämfört med socionomer som arbetade inom socialtjänster i större kommuner. Nyinstitutionell teori användes för en vidare analys av resultatet och dess innebörd för socialt arbete. Studien visar att det finns ett glapp mellan vad socionomer lärt sig via sin utbildning och vad för typ av arbete de förväntas utföra i kommunal socialtjänst. / Is there a difference in work experience for social workers if they work for the social services in the city or in the countryside? Problems such as these seeded the idea behind the thesis, and was narrowed down to the following research question; to study social workers description of how they work with their clients and if there were any differences in their descriptions depending on organizational structure. The social workers interviewed throughout this thesis were employed within the municipalities social service and worked with decision making concerning social be nefits. Two aspects were of particular interest; differences and similarities of the social workers descriptions related to population size of the municipalities and if the social workers expressed that they could work in a holistic manner with their clients.  This study was conducted with the help of eight semistructured qualitative interviews in six municipalities of varying sizes. The material was later analyzed with the help of constructive grounded theory with inspiration taken from social psychological theories about safe social bonds. The result of the analysis was generating the term the self as a tool and the study showed that the generated term was more prevalent in the descriptions from social workers that were employed in smaller municipalities compared to the social services in larger municipalities. Institutional theory was used to further analyze the results and their implicaitons for social work. The study showed that there is some discrepancy between what social workers are taught during their education and what they are expected to do when employed by the municipality social services.