The smartphone has changed the act of photography by enabling users to whenever and wherever take a photo. Most people are nowadays walking around with thousands of pictures in their phone- pictures that they almost never look at. Photos are keys to our memories, our identity, which is why they are important. Nevertheless, the amount has made it an overwhelming task so sort them and photos are getting lost in the mass. The photos instead get stored away on cloud servers, which is limitless. There they both become forgotten but can also potentially cause unnecessary CO2 emissions, since it takes a lot of electricity to run the datacenters where they are stored. How could we through a new way of handling and interacting with our digital photos increase their emotional value in a way that at the same time makes us aware of our digital consumption? To tackle this problem a survey and series of interviews was conducted. Both with potential users, as well as experts within psychology, technology, photo and sustainability in regarding to digitalization. The most significant finding was that the high number of photos is partially caused by the fact that today photos are taken for many different reasons. Some are taken to be kept as a memory while some are only valuable in the moment, such as a photo of a shopping list.  The end result of this project is called Pixels and is an alternative to how the ordinary camera and photo album in a phone could function. The concept lets the user together with A.I, already when the photo is taken, separate different types of photos from each other. The user is given the possibility to save and curate important memories, increasing their emotional value, as well as ease the process of getting rid of unnecessary photos causing stress and avoidable CO2 emissions. / Smartphonen har förändrat hur vi fotograferar genom att möjliggöra att när och vart som helst ta ett foto. Detta har lett till att de flesta människor idag går omkring med tusentals bilder i sin telefon - bilder som de nästan aldrig kollar på. Foton är representationer och nycklar till våra minnen, vår identitet, vilket gör dem ovärderliga. Dock har mängden bilder gjort det till en näst intill överväldigande uppgift att hantera dem. För att få plats med alla bilder laddas de istället upp till molntjänster där de potentiellt orsakar onödigt koldioxidutsläpp, då energiåtgången är hög för att driva datacentren där de är lagrade. Hur kan vi genom ett nytt sätt att hantera och interagera med våra digitala foton öka deras känslomässiga värde på ett sätt som samtidigt gör oss medvetna om vår digitala konsumtion? För att få insikt i detta problem genomfördes en enkät samt en serie intervjuer. Både med potentiella användare såväl som experter inom psykologi, teknik, foto och hållbarhet i relation till digitalisering. En viktig upptäckt var att det stora antalet foton delvis orsakas av att foton idag tas av många olika skäl. Några för att behålla som ett minne medan andra bara är värdefulla under en kort period, till exempel ett foto av en inköpslista. Slutresultatet av detta projekt kallas Pixels och är ett alternativt förslag på hur den ordinarie kameran samt albumet i en telefon skulle kunna fungera. Konceptet möjliggör för användaren att tillsammans med A.I, redan vid tillfället då fotot tas, skilja olika typer av foton från varandra. Användaren ges möjligheten att spara och kurera viktiga minnen, för att öka dess emotionella värde, samt förenkla processen av att ta bort överflödiga foton som orsakar stress och onödigt CO2-utsläpp.

Context. During the usage of a product, evaluating its performance quality is a crucial procedure. Web servers are one of the most used technological products in today’s modern world[1]. Thus, in this thesis we will evaluate and compare the performances of two web servers. The servers that are tested in the experiment are a raspberry pi 3B and a personal HP laptop. Objectives. The main objective of the study is to evaluate the performance of a raspberry pi 3B as a web server. In order to give a clearer image of how the raspberry pi performs, the laptop will also be evaluated and its performance will be used as a contrast during the study. Realization. To fulfill our objective, an experiment was conducted with the help of a performance testing tool called apache bench. To provide comprehensive performance results, the served content and the server software were altered throughout the experiment. The number of simulated users sending the requests were also altered. Results. The results were gathered by sending more than 1000 HTTP-requests to the two servers that served static and dynamic websites. The number of served requests per second and the CPU consumption of the servers were the recorded results. The raspberry pi exhibited response times as high as 1164 requests per second and CPU consumption that varied between ≈6% and ≈40%. In comparison to the laptop, on one occasion it exhibited a better processor utilization serving HTTPrequests of one user. Conclusions. Regardless of the used server software, although the laptop was slightly performing better, the raspberry pi had a closer response time in comparison to the laptop when both of them were serving a static website. On the contrary, when both were serving dynamic content the raspberry pi had a very low response time in the comparison. Out of the two used server software, nginx gave it a better CPU consumption in contrast to the laptop that had a better processor. That is irrespective of the served content type.

This bachelor thesis in applied mathematics and industrial engineering aims to determine if and how weather affects the consumption of goods at small grocery stores. To study this, we conducted a regression analysis based on sales data from an ICA Nära. We have collected one year’s weather- and sales data and used mathematical statistics to determine how weather affects the sales for different product groups. Our belief is that weather does affect the consumption. Several large actors in the industry have some sort of consumption of goods forecast. None of these takes weather into account when creating their sale forecast. Hopefully, this thesis will provide information aiding companies in deciding whether or not to use weather forecasts as a prediction parameter.  The results indicate a large effect on sales for some groups of products. The regression reveals how much the sale of a group increase along with an increase of one unit of the different measured weather factors. There is, most likely, not a perfect linear relation between our response variable and the explanatory variables. Therefore, one must interpret the results carefully. In addition, we discuss how a possible implementation affects the supply chain of a large grocery store company and the importance of flexibility in one’s supply chain. / Detta kandidatexamensarbete i tillämpad matematik och industriell ekonomi syftar till att undersöka korrelationen mellan väderlek och försäljning av vissa sorters varor i en mindre matbutik. Genom att genomföra en regressionsanalys baserat på säljdata från en ICA Nära och väderdata från SMHI kan vi undersöka sambandet. Förhoppningsvis ger arbetet ett tydligare beslutsunderlag gällande huruvida företag bör implementera väderleksprognoser i sina varuåtgångsprognoser. Varuåtgångsprognoser är något flera stora aktörer på marknaden använder sig av, ingen av dessa tar väderprognoser i beaktning. Vi har antagit att väderlek påverkar försäljningen av varor. Resultaten påvisar en stark relation mellan väder och försäljning för vissa varugrupper. Emellertid måste resultatet tolkas på rätt sätt, det visar en ökning i försäljning av en grupp varor då väderparametern ökar med en enhet. Detta skulle beskriva verkligheten perfekt förutsatt att det existerar ett linjärt samband mellan vädret och försäljningen, vilket det förmodligen inte gör. Följaktligen ska resultaten tolkas aktsamt.  Utöver genomförda regressionsanalys har ”supply chain” diskuterats. Matvaruföretags ”supply chains” påverkas om de förändrar sin prognostisering av varuåtgång. Den främsta effekten är att det sätter krav på hur nära inpå en butik kan beställa innan de får leveransen. Således blir ”supply chain flexibility” en viktig aspekt för att företaget ska ha möjlighet att implementera förändringar.

There is a growing economy of services that leverage networked solutions to enable peers to rent, re-sell, lend, trade or share assets among each other. We see a few widely successful examples of this, but there are many more that are not taking off. This thesis aims to identify barriers that hinder transactions from taking place in the sharing economy. The technological nature of these services allows HCI design to be a tool to mitigate these barriers. The literature review, a set of interviews and a workshop form data for the formation and analysis of the barriers. By categorizing the services as sharing, collaborative or on-demand economy services the barriers and the different motivations for using the services are explored. The associated values with the motivations for using the different service types are considered in a novel strategy to mitigate hard to reach barriers. The results from this thesis will be material for the proposed implementation of a local marketplace for sharing economy services. This implementation will be done in a proposed VINNOVA supported project in Stockholm, Sweden. The knowledge about the barriers and the strategies to mitigate them will hopefully be of value to other developments in the sharing economy. By designing with the barriers in mind the user experience will hopefully improve and lead to more transactions taking place. / Det finns en växande ekonomi av tjänster som utnyttjar nätverkslösningar som vill möjliggöra det för användare att hyra, återsälja, låna eller dela tillgångar mellan sig. Vi kan idag se ett fåtal väldigt framgångsrika exempel på detta, men det finns många fler som inte lyckas etablera sig. Denna avhandling fokuserar på att identifiera barriärer som hindrar transaktioner att ske inom delande-ekonomin. Den teknologiska kopplingen hos dessa tjänster tillåter MDI-design att vara ett viktigt verktyg för att motverka barriärerna. Litteraturstudien, ett antal intervjuer och en workshop ligger till grund för data till definierandet och analysen av dessa barriärer. Genom att kategorisera tjänster som delande-, kollaborativa- eller on-demand-ekonomitjänster kan motivation för användande och dess barriärer utforskas. Värden som kan associeras till motivationen för användandet av de olika tjänsterna används i en ny typ av strategi för att motverka de annars svårtillgängliga barriärerna. Resultatet från denna avhandling blir underlag för en implementation av en lokal marknadsplats för delande-ekonomitjänster. Denna implementation är en del i ett föreslaget projekt med stöd från VINNOVA i Stockholm, Sverige. Kunskap om barriärerna och strategier för att övervinna dom kan förhoppningsvis vara till värde för andra utvecklingsområden inom delande-ekonomi. Genom att designa med barriärerna i åtanke kan användarupplevelsen förbättras och leda till att fler transaktioner äger rum.