The consumer society is developing at a rapid pace, which also applies to today’s digitalization. As a result, new payment methods, such as installments and invoices, have become readily available and many companies are profiting and therefore encouraging consumers to use them. The consumer society that results in increased costs for private individuals also contributes to a clear increase in consumer loans, which in turn leads to private financial indebtedness. This paper aims to examine and map which factors that influence the intention to use consumer loans. Through this knowledge regarding attitudes and intentions in users of installments and invoices the study aims to increase the possibility to contribute to understanding of private indebtedness linked to today's digitized consumer society. This research has been examined through a qualitative approach with the main methodology of semi-structured interviews. The empiric data has then been analyzed and discussed through a theoretical framework based on, among others, the Theory of Planned Behavior and Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, together with Theoretical Concepts of Decision Making. The outcome of this research study shows that young women aged 18-25 have a negative attitude towards consumer loans because of the image it gives the people but also because of the consequences, in the sense of private indebtedness, it can lead to. The study also shows that the seven factors that determine whether one chooses to use a consumer loan are its availability, unnoticed upcoming expenses, consequences of previous debts, habitual behavior, marketing of consumer loans, facilitation returns for internet purchases and lack of capital. / Konsumtionssamhället utvecklas i snabb takt vilket även gäller dagens digitalisering. Till följd av detta har nya betalningsmetoder, såsom kredit, delbetalning och fakturor, blivit lättillgängliga och många företag profiterar och uppmanar därför konsumenterna att använda dessa. Konsumtionssamhället som ger större kostnader för privatpersoner bidrar också till en tydlig ökning av konsumtionskrediter som i sin tur leder till privata ekonomiska skuldsättningar. Den här rapporten syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar intentionen att använda sig av konsumtionskrediter. Genom denna kunskap och kännedom om attityder och intentioner hos användare av delbetalningar och fakturor syftar studien att öka möjligheten att bidra till förståelsen av privat skuldsättning kopplat till dagens digitala konsumtionssamhälle. Denna frågeformulering har studerats med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Den empiriska datan har sedan analyserats och diskuterats utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på bland annat Theory of Planned Behavior och Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, tillsammans med teoretiska begrepp om beslutsfattande. Slutsatsen av denna forskningsstudie visar att unga kvinnor i 18–25 årsåldern har en negativ inställning till konsumtionskrediter på grund av den image det ger personerna men även på grund av de konsekvenser, i form av privat skuldsättning, det kan leda till. Studien visar även på att de sju faktorer som avgör att man väljer att använda sig av konsumtionskrediter är dess tillgänglighet, ouppmärksammade kommande utgifter, konsekvenser av tidigare skulder, vanebeteende, marknadsföring av konsumtionskrediter, underlätta returer vid internetköp samt brist på fritt kapital.

The behaviour of taking out unsecured loans to purchase goods or services is in danger of causing over-indebtedness, especially among young adults. The lending of consumer credits is closely associated with inadequate creditworthiness assessments as well as high interest rates, which implicates that borrowers with narrow margins are granted loans that they are later unable to repay. Consumer information in the form of loan terms and pre-purchase information is not sufficient to give the consumer an understanding of the long-term effects that a consumer credit may have on the personal finance. The aim of this study is to explore how the Swedish Consumer Agency can use cautionary tales to influence young adults’ (18–29 years) attitudes towards consumer credits. The research objective is to present a design proposal for a narrative, as part of a public communication campaign with the Swedish Consumer Agency as messenger. To develop an understanding of possible reasons why young adults take out consumer credits, as well as the consequences for those who cannot repay their loans, quantitative as well as qualitative data was collected from government publications and official statistics. Based on the findings from the data collection, a narrative for a campaign video was created in the format of a screenplay. The narrative's potential impact was then evaluated with the help of prospective users of the campaign video. The results from the user testing show that the narrative activated psychological processes in the participants which are associated with attitudinal impact. Thus, the results suggest that a cautionary tale, which explains potential causes and effects of over-indebtedness that is relatable to young adults, can influence young adults' attitudes towards consumer credits. / Att ta lån utan säkerhet för att köpa varor eller tjänster är ett beteende som särskilt bland unga vuxna riskerar att leda till överskuldsättning. Utlåning av konsumtionskrediter är nära förknippad med bristande kreditprövning så väl som höga räntekostnader, vilket medför att låntagare med små marginaler beviljas lån som de senare inte förmår att betala tillbaka. Konsumentinformation i form av lånevillkor och förköpsinformation är inte tillräckliga för att ge konsumenten en förståelse för vilka effekter konsumtionskrediter kan ha på privatekonomin långsiktigt. Syftet med denna studie är att utforska hur Konsumentverket kan använda varnande berättelser för att påverka unga vuxnas (18–29 år) attityder till konsumtionskrediter. Målet med studien är att utforma ett gestaltningsförslag till ett narrativ, som en del i en offentlig kommunikationskampanj med Konsumentverket som avsändare. För att utveckla en förståelse för varför unga vuxna tar konsumtionskrediter, liksom vilka konsekvenserna blir för dem som inte kan betala sina skulder, samlades kvantitativa så väl som kvalitativa data från statspublikationer och officiell statistik. Med utgångspunkt i fynden från datainsamlingen utformades ett narrativ till en kampanjfilm, gestaltat som ett filmmanus. Narrativets potential till attitydpåverkan utvärderades därefter med hjälp av presumtiva användare av kampanjfilmen. Resultaten från användartesterna visar att narrativet aktiverade psykologiska processer hos testdeltagarna som är associerade med attitydpåverkan. Resultaten föreslår således att en varnande berättelse som redogör för möjliga orsaker till och konsekvenser av överskuldsättning som unga vuxna kan relatera till, kan påverka unga vuxnas attityder till konsumtionskrediter.