This dissertation deals with pawning primarily from the perspective of the pawners. It utilises two samples from the ledgers of a municipal pawnshop in Borås in western Sweden, from 1922/23 and 1932/33. Its aim is to deal with the relation between the material and financial side of pawning as well as the causes behind pawning. One of the results of the study is that most pawn loans were very small, which means that pawning probably was connected to income insufficiency. It showed that weekly repeated pawning, which has been proposed in previous research as a common pattern, was nearly non-existent. Instead, most pawners were occasional customers at the pawnshop. It was shown that certain collateral (such as clothes and decorative objects) affected the length of the redemption time. This meant that pawners had the ability to redeem a pledge quickly – if they had a need for the item. However, at the same time, pawns could remain for a long time in the pawnshop, which indicates that repaying the loan was difficult for the pawner. Otherwise, they should have acted to minimise the interest they had to pay for the loan. For the pawner the payment of the loan likely meant foregoing much needed consumption in the present. According to this study, variability of income was a more important cause for pawning than the size of income. Pawn loans likely countered short-term variation in income or expenditures. However, it could not help against long-term unemployment. The study also investigated if pawning was affected by the life cycle, but found no clear relationship. The study showed that most of the customers at the pawnshop were male, which goes against most of the previous research. Another of the study’s result was that women’s pawning, but not men’s pawning, was connected to the presence of children in the household, and women had also more children than men did. Having many children had also an effect on women’s pawning, but not on men’s. The study considers that it seems like women pawned more due to family needs than men did.

Gamla krediter. Pantbelåningens utveckling i Sverige i relation till utvecklingen av andra kreditsystem, regleringar och välfärdsstatens uppkomst 1850-1950

De senaste tio åren har svenskarnas skuldsättning till följd av konsumtionskrediter tredubblats (Sveriges Konsumenter 2021). Samtidigt lägger kreditbolagen allt mer pengar på marknadsföring. Sedan 2010 har finanssektorns investeringar i marknadsföring ökat med cirka 423 procent enligt Kantar Sifo Reklammätningar (Resumé Insikt 2021). Konsumentverket (2021b:4) menar att marknadsföringen av krediter är ett problem och lyfter den som en potentiellt bidragande faktor till den ökade skuldsättningen. Företag som marknadsför krediter söker sig aktivt till konsumenter med ekonomiska problem (SOU 2018:1:205), dessutom är det vanligt att konsumenter som tidigare visat intresse för krediter nås av marknadsföring av samlingslån. Samlingslån är en lösning som erbjuds av ett flertal kreditinstitut som innebär att konsumenten kan samla ihop sina krediter till ett lån. Kreditinstituten lockar ofta med en lägre månadsränta, men en lägre månadsränta kan också innebära en längre återbetalningstid, vilket i slutändan leder till att den totala summan blir högre (Konsumentverket 2021b:23; Konsumenternas 2021). En redan skuldsatt konsument kan alltså lockas till ytterligare skuldsättning genom marknadsföring. Sociala medier är ett särskilt fördelaktigt verktyg för personifierad direktmarknadsföring eftersom de flesta sociala medieplattformar samlar in stora mängder information om sina användare (Fuchs 2017:195). Idag använder svenskarna sociala medier i mycket hög utsträckning; 84 procent av alla internetanvändare över åtta år använder sociala medier dagligen. Facebook, Instagram och Youtube är de plattformar som används allra mest (Internetstiftelsen 2021:182). Dessa plattformar får merparten av sina intäkter från annonsförsäljning (SOU 2018:1:58; SOU 2016:41:379). Detta innebär att en stor del av Sveriges befolkning exponeras för marknadsföring i sociala medier varje dag. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara hur yngre konsumenter påverkas av den marknadsföring av krediter och samlingslån som de exponeras för i sociala medier. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med konsumenter mellan 20 och 37 år. Studien visade att yngre konsumenters inställningar till krediter och samlingslån kan påverkas av marknadsföring i sociala medier, men inte i så pass hög grad att de faktiskt väljer att nyttja de produkter eller tjänster som marknadsförs. / <p>Slutseminariet hölls på distans via Zoom.</p>

Under de senaste åren har svenska hushållens skuldsättning till följd av konsumtionskrediter ökat med 300 procent (Bertoft, 2021). Enligt Konsumentverket kan en möjlig bakomliggande förklaring vara den parallellt ökade marknadsföringen av olika konsumtionskrediter samt att betalningslösningar blir allt mer integrerade i e-handel. Samtidigt har kreditbolagens och kreditförmedlingarnas marknadsföringsstrategier förändrats. Genom verktyg som till exempel algoritmstyrd marknadsföring, sociala medier och ‘influencer marketing’ och individuellt anpassad marknadsföring når företag idag ut till specifika nyckelpersoner vilket möjliggör en konkret och effektiv kundsegmentering (Bertoft, 2021).   En särskilt utmärkande och intresseväckande åldersgrupp vid undersökning av trenden av variabler som berör skuldsättning är unga vuxna. Under det senaste decenniet har det skett en minskning i antalet skuldsatta, men samtidigt har andelen fordringar ökat med 430 miljoner SEK. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa marknadsföringens och digitaliseringens roll i den ökade skuldsättningen hos unga. Undersökningen visar att det idag krävs fler insatser och verktyg för både berörda konsumenter och tillsynsutövande myndigheter. Digitalisering och ökad marknadsföring har en betydande roll i ökningen av skuldbeloppet bland unga, vilket delvis beror på att betalningslösningar för konsumtionslån har utvecklats och integrerats i handel men även utvecklingen i marknadsföringsstrategier vilket optimerar räckhåll och träffsäkerhet.