The aim of this paper is to examine the experience of two Swedish women who survived the tsunami catastrophe in Thailand 2004. Through their biographies, Sävstam and Ernsth-Ohlsson have revealed their experiences, before, during and after the tsunami catastrophe. Coping theory is used to explain how they cope with the consequences of the tsunami catastrophe, and how culture affects the coping process. Pargament´s (1997) theories in coping are used to examine this paper. Pargament argues that the coping process is influenced by the culture context of the individual. I used a qualitative approach with a theory ruled analysis of the biographies. The analysis shows that several coping strategies are used. The results showed that the culture context has both positive and negative influences in the coping process for Sävstam and Ernsth-Ohlsson. The social support, that is included in the orientation systems, emerges as an important contribution to Sävstam and Ernsth-Ohlsson coping processes. Analysis of the result indicates that coping strategies and the influence of the cultural context are individually based. / Syftet med den här uppsatsen har varit att ur religionspsykologiskt copingperspektiv studera den kulturella kontexten i copingprocessen hos överlevare av tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Den teoretiska utgångspunkten har varit Pargaments (1997) religionspsykologiska copingteori. Pargament menar att religion kan användas som resurs i krissituationer. När människor möter kriser visar det sig, enligt Pargament, att de har en reservoar av religiösa tillgångar som de inte alltid är medvetna om. Pargament menar vidare att copingprocessen äger rum i och påverkas av den kulturella kontexten. Den kulturella kontexten menar Pargament är institutioner, lagar, kunskap, tradition, sed, moral, och livsstil. Uppsatsens material är hämtad från två svenska kvinnors upplevelser av tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Sävstam och Ernsth-Ohlsson berättelse handlar om katastrofen och tiden efter den. Materialet har undersökts med en teoretiskt styrd analys. I undersökning har berättelserna presenterats var för sig. Resultatet har analyserats med hjälp av begrepp utifrån copingteorin; stressorer, signifikansen, orienteringssystem och den kulturella kontexten. Frågeställningarna som besvarades i uppsatsen handlade om vilka copingstrategier som identifierades hos överlevare av tsunamikatastrofen i Thailand 2004 och hur den kulturella kontexten påverkar copingprocessen. Analysen visar att flera olika copingstrategier har använts. Den kulturella kontexten har påverkat copingprocessen både på ett positiv och negativt sätt. Analysen visar på det sätt som, copingstrategier och den kulturella kontexten påverkar copingprocessen är individuellt. Det sociala stödet som ingår i orienteringssystemet, framkommer som ett viktigt bidrag till en effektiv coping. Kyrkan som traditionsbärande och därmed bidragande till den kulturella kontexten används oberoende av trosuppfattningar.

Vårdandet har till uppgift att lindra lidandet och främja hälsa hos patienten. Det sker genom en relation mellan vårdare och patient, en relation som bygger på att mötas. Detta möte kan ses som en vårdande handling om mötet är äkta och verkligt, ett genuint möte. Det visar sig att det genuina mötet inom den psykiatriska kontexten inte är närmare undersökt. Trots det visar bifynd i annan forskning att det genuina mötet är av vikt för patientens upplevelse av att lindra lidandet. Tyvärr visar det sig också att patienter upplever att de inte har blivit mötta i ett äkta och genuint möte. Syftet är att beskriva det genuina mötet som det erfars av sjuksköterskor i den psykiatriska slutenvården. Vi har använt reflekterande livsvärldsansats, där sökande efter innebörder har skett. Resultatet visar sig som innebördstemana; Frigörande av tid, Strävan efter att skapa utrymme för avskildhet, Närvaro som berör, En äkta vilja att närma sig den andre, Inse sina begränsningar, Skapande av förtroende, Våga stanna kvar i mötet samt En vilja att mötas ger lärdom. Det visar sig att en inbjudan finns närvarande i det genuina mötet samt att sjuksköterskan verkligen måste vilja mötas, om det skall ske. Samtidigt som sjuksköterskans kunskaper ständigt växer för varje möte som sker, om hur det genuina mötet gestaltar sig. Lärdomar dras både från de möten som blev genuina och de som inte upplevdes bli det. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård

Kunskap är som mest användbar när den har inflytande och delas med andra varför medarbetarna inom en organisation bör ha möjlighet att lära av varandra. Då en individ delar eller sprider sin kunskap och erfarenhet till någon annan benämns det som kunskapsöverföring. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kunskapsöverföring mellan utvecklare möjliggörs när en organisation inom mjukvaruindustrin använder Scrum som arbetsmetod. Studien avser även undersöka huruvida metoden på något sätt hindrar kunskapsöverföring. För att besvara syftet ställs följande huvudfråga: Hur möjliggör Scrum kunskapsöverföring mellan utvecklare? vilken består av tre delfrågor: (i) Var sker kunskapsöverföring i Scrum? (ii) Vilken typ av kunskap sprids i Scrum? (iii) Vad kan hindra kunskapsöverföringen då Scrum används som arbetsmetod? Med utgångspunkt i teorier om kunskap, kunskapsöverföring och kontexten för kunskapsöverföring samt den teoretiska beskrivningen av Scrum utformades en analysmodell som visar Scrums förväntade stöd för kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består av observationer och intervjuer vilka genomfördes under en tio veckor lång praktik på ett mjukvaruföretag som nyligen tillämpat Scrum som arbetsmetod. På fallföretaget har Scrum anpassats till verksamhetens behov med hjälp av tre scrumteam, till skillnad från teorin som beskriver Scrum utifrån endast ett scrumteam. Av resultatet framgår att två av Scrums ceremonier samt co-location utgör ett direkt stöd för kunskapsöverföring och tre av ceremonierna utgör ett indirekt stöd. En av ceremonierna utgör både ett direkt och indirekt stöd. Vidare visar studien att flera scrumteam kan hindra kunskapsöverföring mellan utvecklare i olika scrumteam. Sammanfattningsvis indikerar studien att Scrum till viss del bidrar med en kontext som möjliggör för viss typ av kunskapsöverföring. / Knowledge is most useful when it has influence and is shared with others. Therefore, employees of an organization should have the opportunity to learn from each other. When an individual share his or her knowledge to another, this is termed knowledge transfer. The purpose of this study is to investigate whether and how knowledge transfer between software developers is made possible when an organization in the software industry is using Scrum as a working method. The study also intends to examine whether the method in any way prevents knowledge transfer. In order to answer the purpose the following main questions were addressed: How does Scrum enable knowledge transfer between developers? This question further consists of three parts: (i) Where does knowledge transfer take place? (ii) What type of knowledge is transferred in Scrum? (iii) What can prevent the knowledge transfer when Scrum is used as a working method? Based on theories of knowledge, knowledge transfer, the context for knowledge transfer, and the theoretical description of Scrum, a specific framework was designed. The framework shows the expected support for knowledge transfer by Scrum. The collected empirical data consists of observations and interviews, which were conducted during a ten-week case study at a software company that recently implemented Scrum as a working method. The company has adapted Scrum to business needs with the help of three scrum teams, as opposed to the theory that describes Scrum based on only one scrum team. The results show that two of Scrum ceremonies and co-location constitutes direct support for knowledge transfer, and three ceremonies constitute an indirect support. One ceremony constitutes both direct and indirect support. The study also shows that several scrum teams can prevent knowledge transfer between developers in different scrum teams. In conclusion, the study indicates that Scrum partly contributes a context that allows for certain types of knowledge transfer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andra generationens invandrare uppfattar deras identitet i det svenska samhället och hur omgivning och språket kan tänkas påverka denna uppfattning. Studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign där data har samlats in med hjälp av fyra individuella intervjuer. Teorier om den tredje identiteten, och språket och det sociala samt tidigare forskning inom ämnet används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar på att identiteten hos andra generationens invandrare är flexibel och påverkas av olika faktorer så som kontexten, exponering till kulturen, föräldrarnas egna attityder och engagemang till att upprätthålla det kulturella. Närhet och gemenskap till släkten visar på en positiv effekt på identiteten, även omgivningen och hur andra betraktar en och tillskriver ens egenskaper påverkar ens självidentitet. Språk och kunskaper i modersmålet visade sig ha både en positiv effekt på den etniska identiteten men tycks även ha en negativ effekt på den.