Effektivare transporter i stadskärnorna är något som citylogistik har som huvudsyfte då det är många godstransporter inne i städerna som bidrar till trängsel. Ett förslag för förbättrad citylogistik är att flera distribuerande företag skickar sitt gods till en omlastningscentral där godset sorteras och lastas om innan leverans in till city. Genom att flera företag använder sig av en omlastningscentral minskar behovet av fordon då fyllnadsgraden, som ofta är låg vid transport inne i city, ökar vid samlastning av varor och fordonsbehovet minskar. Syftet är att utföra en kostnads- och nyttoanalys, cost-benefit analysis, detta för att kunna undersöka vilka effekter det finns av att införa samdistribution av varor inne i city men även att föra en diskussion kring vad denna typ av distribution kan leda till för de medverkande företagen och dess logistikkedja. Det kommer även en diskussion kring hur kostnads- och nyttoanalys kan användas för att fungera i andra städer, då stor del av data till detta arbete kommer från tidigare rapporter om samdistribution i Linköping city. I en kostnads- och nyttoanalys vägs kostnaderna och nyttorna mot varandra för att på så sätt se vilken av dessa som väger tyngst. Om nyttorna väger tyngre än kostnaderna så kommer projektet som är tänkt att genomföras att gynna samhället och det är då av intresse för de flesta parter att genomföra förändringen eller projektet. Rapporten ger en tydlig bild av vilka de stora kostnaderna samt nyttorna är med att genomföra samdistribution i city och vad detta kan leda till längre bak i logistikkedjan för de distribuerande företagen.

”Mark som är eller kan bli olämplig, avseende de boendes hälsa och säkerhet eller om risken föröversvämning, erosion och olyckor är stor, ska ingen bebyggelse planeras eller uppföras. Enmedveten planering för en framtida klimatförändring utvecklar stadens anpassningsförmåga, gör den mindre sårbar och gör att man kan skapa ett mer robust samhälle” (Halmstads översiktsplan 2030) Som klimatet nu förändras, kommer Halmstad inom en snar framtid att få räkna med temperaturhöjningar, ökad nederbörd och stigande havsnivåer. För en stor och kustnära kommun som Halmstad krävs det att kommunen anpassar sig inför dessa utmaningar och vidtar nödvändiga åtgärder i god tid. Konsekvenserna kan bli stora om anpassning inte sker för ett förändrat framtida klimat. Halmstad kommun har två områden i staden som kräver vidare analys, dessa är Tullkammarkajen och Söder. Tullkammarkajen är ett planerat bostadsområde som ska börja bebyggas 2020 och området Söder är till stor del redan bebyggt. Båda områdena är belägna direkt intill Nissan, som översvämmas vid vattenstånd på cirka +2,0 m ö h. Idag kan staden räkna med extremnivåer på +2,5 m ö h och vid stormen Gorm (2015) rådde ett vattenstånd på +2,37 m ö h. Prognoser från bl.a. SMHI tyder på att havsnivån kommer öka en meter fram till år 2100. Samtidigt minskar återkomsttiderna för vattenstånd på +2,5 m öh från cirka 50 år till endast 2 år fram till år 2100. Medeltemperaturen i Halmstad kommer öka under detta århundrade från 6-8°C till 10-14°C. Antalet varma dagar ökar från 10-15 till 50-55 dagar per år och värmeböljorna under sommaren kommer bli mycket längre, med torka, vattenbrist och i värsta fall dödsfall till följd. Syftet med rapporten har varit att ta fram åtgärdsalternativ för att minska risken för översvämningar och värmeböljor i staden. Samhällets resurser är begränsade, vilket medför att det behövs en så kostnadseffektiv anpassning som är möjligt. Kommunen har idag liten kunskap om de mest lönsammaste alternativen för att minska påverkan från översvämningar och värmeböljor, varför rapporten utreder den frågan. Metod har varit en översvämningssimulering, 14 intervjuer, en litteraturstudie och en samhällsekonomisk bedömning genom en kostnads-nyttoanalys. Fyra olika åtgärdsalternativ, som minskar risken för översvämningar och värmeböljor, redovisas i rapporten och utreder om översvämningsåtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma. Åtgärderna innebär bland annat ökad vegetation, höjdsättning, backventiler, vallar, slussport och pumpar. I den samhällsekonomiska bedömningen jämförs nyttan från åtgärderna med kostnader. Analysen visar att trots höga investeringskostnader är samtliga åtgärdsalternativ samhällsekonomiskt lönsamma meden tidshorisont på 100 år fram i tiden. / "Land that is or may be inappropriate, regarding the residents' health and safety or the risk of flooding, erosion and accidents is great, no settlement should be planned or built. An increased awareness in planning for a future climate change develops the city's adaptability, making it less vulnerable and allows it to become a more robust society" (Halmstads översiktsplan 2030). Considering how the world and local society is developing, Halmstad will in the near future experience temperature rise, increased rainfall and rising sea levels. For a large coastal municipality like Halmstad, it is required that the municipality adapt to these challenges and take the necessary measures in good time. The consequences can be devastating if adaptation is not done for a changed future climate. Halmstad has two areas in the city that require further analysis, these are Tullkammarkajen and Söder. Tullkammarkajen is a planned residential area, that will be built in 2020 and Söder is an area that is largely already built. Both areas are located directly next to Nissan, which floods when the water level rises above approximately +2.0 meter above sea level(masl). Today the city can count on extreme levels of +2.5 masl and the autumnstorm Gorm (2015) advised a water level of +2.37 masl. Forecasts from SMHI indicate that the sea level will increase one meter by 2100. At the same time the recurrence times for the water level of +2.5 masl will be reduced from about 50 years to only 2 years until year 2100. The temperature in Sweden will increase during this century and Halmstads average temperature will increase from 6-8°C to 10-14°C. The number of hot days increases from 10-15 to 50-55 days per year and heat waves during the summer will be much longer, with droughts, shortage of water and in worst case deaths as a result. The purpose of the report was to develop policy options for reducing the risk of floods and heat waves in Halmstad. The resources in the society are limited, therefore the most cost-effective adaptation is needed. The municipality currently has no knowledge of the most profitable options for reducing the impact of floods and heat waves, hence this report aims to investigate the matter. Method has been a flood simulation, 14 interviews, a literature review and an economic assessment by a cost-benefit analysis. Four different policy options, which reduce the risk of flooding and heatwaves, are listed in the report and investigate if the flood measures is economically profitable. They include increased vegetation,elevation, check valve, dykes, sluice gate and pumps. The assessment compares the benefits from the actions with the cost in an economic assessment. The analysis shows that despite high investment costs, all proposals for action are economically viable with a time horizon of 100 years.

Syftet med denna undersökning är att analysera och jämföra två olika CBA-verktyg där graden av komplexitet skiljer sig, för att identifiera eventuella skillnader med avseende på det samhällsekonomiska beräkningsbara resultatet som dessa två verktyg genererar. Fallstudie är den valda metoden för att undersöka examensarbetets syfte och författaren applicerar sedan en jämförande analys vars syfte är att jämföra det samhällsekonomiska beräkningsbara resultatet från två förbifartskalkyler på väg utförda med två olika CBA-verktyg inom Trafikverket där graden av komplexitet skiljer sig åt. Studien är avgränsad till två förbifartskalkyler på väg som sedan tidigare har genomgått samhällsekonomisk analys på uppdrag av Trafikverket. Det empiriska resultatet indikerar att val av CBA-verktyg som kan användas för liknande objektsanalyser verkar ha en betydelsefull inverkan på det samhällsekonomiska beräkningsbara resultatet. Trafikverket rekommenderas att se över rådande riktlinjer över val av CBA-verktyg och utföra jämförbara analyser av objekt där verktygsvalet inte är tydligt från början.

The Swedish hydropower needs to be adapted to new legislation requiring modern environmental conditions according to the EU Water Framework Directive. A national strategy suggests how to balance the need for improved ecological status to the need of hydropower and was submitted to the Government in October 2019. To make the adaption towards sustainable hydropower in Sweden, the Älvkarleby power plant needs environmental measures as fish passages to improve connectivity as well as an environmental flow in Kungsådran. The Water Authorities suggests environmental measures in Älvkarleby consisting of a nature-like fishway for the fish to move upstream, a net for guiding the fish downstream and an increased flow in Kungsådran to 20 and 30 m3/s for winter and summer, respectively. In addition, suggestions of measures have been formed by Vattenfall based on the results of a pilot study in the Dal river creating eight scenarios. The scenarios consist of combinations of two different techniques for fish passages (nature-like fishway and a technical fishway), two techniques for guiding the fish downstream (angled bar racks and a net) and two suggestions of flows in Kungsådran; keep the flow in today’s level of an average of 3 and 12 m3/s (for winter and summer, respectively) or 7.5 m3/s all year. In this study, the suggested measures are valued in a cost-benefit analysis (CBA), that includes all expected consequences for the suggestions given in the chosen time periods, to evaluate their socio-economic profitability. A CBA tool based on a research project called FRAM-KLIV is used to receive the net present value of the suggested measures. The results show that the measure suggested by the Water Authorities is not found to be socio-economic profitable, when compared to today. This analysis has not been able to monetarize two of the identified consequences. In the CBA eight scenarios are compared to the suggested measure by the Water Authorities, Scenario 1 is valued to be the most socio-economic profitable. Moreover, there are only two Scenarios (number 4 and 8) that is evaluated to not be socio-economic profitable. In this part there is one identified consequence that has not been monetarized. There are uncertainties in the methods of estimating the consequences, which are used as input in the CBA tool, thus affecting the result. In conclusion, to have a trustworthy result there is a need of more thorough investigation for the evaluation to be used in decision making of which measure is valuated to be socio-economic profitable.

<p>Samhället är mer eller mindre konstant utsatt för risker. De flesta av dem är så små, och har kanske till och med så pass obetydande effekter för individen om de realiseras, att vi negligerar dem i våra dagliga beslut. Vid vissa tillfällen står vid dock inför beslut som är betydligt svårare, t.ex. i vilken mån vi ska handla kostsamma försäkringar för stora olyckor som högst osannolikt inträffar men skulle få katastrofala konsekvenser. Liknande situationer uppstår för centrala beslutsfattare där man fattar beslut att genomföra riskreducerande åtgärder i samband med potentiella katastrofer. Sådana åtgärder finansieras genom skattemedel och kanske kan man då kräva att myndigheter åtminstone försöker redovisa de förväntade kostnaderna och fördelarna som följs av besluten. För detta ändamål kan man använda kostnads-nyttoanalys, vilket vanligtvis rekommenderas för riskhantering inom t.ex. vägtrafik, eller i viss mån den mindre avancerade kostnads-effektanalysen. Riskanalysens utformning är bl.a. beroende av om man hanterar risk (man kan tilldela utfallen sannolikheter) eller osäkerhet (man känner till utfallen men kan inte tilldela dem sannolikheter) och begränsas vanligtvis av en mängd ovissheter, såsom värden för olika ingående parametrar (t.ex. värdet på ett statistiskt liv).</p><p>Detta arbete tar upp teori angående värdering ex ante av kostnader i samband med potentiella katastrofer och hur dessa värden kan användas under risk eller osäkerhet i en kvantitativ riskanalys. Med hjälp av det försöker jag beskriva i stora drag hur man skulle kunna värdera den ekonomiska nyttan av riskreducerande åtgärder i samband med den s.k. fågelinfluensan. Mina slutsatser är att en probabilistisk ansats och en kvantitativ riskanalys försvåras av bl.a. ett knapphändigt material för sannolikhetstolkningar, förekomsten av kollektiv risk och svårigheter i att värdera t.ex. statistiska liv. Socialstyrelsen är nationell samordnare av arbetet med förebyggande åtgärder i samband med potentiella pandemier men varken använder eller rekommenderar andra myndigheter att använda nyttobaserade beslutskriterier som en del av beslutsunderlaget i samband med den s.k. fågelinfluensan (i detta fall). Kanske borde det tillhöra deras uppgifter att se över möjligheterna att använda samhällsekonomiska utredningar vid sådana situationer. Istället använder de vad som liknar en försiktighetsprincip, vilket också kan försvaras under förutsättningen att riskerna är påtagliga. För stora och långsiktiga beslut borde man istället införa en snävare anti-katastrof-princip innefattande en prioriteringsordning för när man, baserat på om det är möjligt och utredningsekonomiskt motiverat, ska genomföra kostnads-nyttoanalyser och när man istället ska genomföra kostnads-effektanalyser. De kan sedan vara en del av ett större beslutsunderlag.</p> / <p>Our society is constantly exposed to risks. Most of them are so small, and maybe even have so little effect if they occur, that we disregard them in our daily decisions. Quite often, however, we face decisions that are harder for us to make, as whether or not to buy expensive insurance to cover for accidents that have only a small probability to occur but also catastrophic consequences. Similar situations appear for central decision makers when they decide whether or not to reduce a certain catastrophic risk for the society as a whole. Those actions are financed through taxes and therefore it might be fair to say that the authorities should at least try to account for the possible benefits and costs associated with a risk reducing programme. For this you may use Cost-Benefit Analysis (CBA), which is usually recommended for use in, for example, risk management for traffic risks, or the less advanced Cost-Effectiveness Analysis (CEA). The shape and form of the risk analysis is to a great deal dependent of whether you are dealing with risk (it’s possible to assign the predicted states probabilities) or uncertainty (it’s not possible to assign the predicted states probabilities) and is also usually limited by a number of other uncertainties, say in value parameters (e.g. the value of a statistical life, VSL).</p><p>This paper deals with theories regarding how to value (ex ante) the costs of potential catastrophes and how these values could be used in dealing with risk or uncertainty in a quantitative risk analysis. From there I try to describe how, possibly, you could value the benefits from programmes reducing risks of an avian influenza. My conclusions are that a probabilistic approach in a quantitative analysis is complicated by, among other things, the short amount of data necessary to compute objective probabilities, the existence of collective risks and for example difficulties in measuring VSL. The Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) is the national coordinator for all work regarding risk reducing actions for potential pandemics, but the board neither uses nor recommends other authorities to use utility-based criteria as a part of their decision material when dealing with, in this case, the bird flue. Quite possibly it should be a part of their work to look into the possibilities of using economic evaluations in these situations. Instead they use what resembles a Precautionary Principle, which also can be used on justified grounds as long as the risks are highly present. What should be done for large and long term decision making, though, is to define a narrower Anti-Catastrophe Principle containing orders of priorities for when, based on if its possible and financially motivated, to use CBA and when to use CEA. Those analyses could then be used along with any other decision material.</p>

Samhället är mer eller mindre konstant utsatt för risker. De flesta av dem är så små, och har kanske till och med så pass obetydande effekter för individen om de realiseras, att vi negligerar dem i våra dagliga beslut. Vid vissa tillfällen står vid dock inför beslut som är betydligt svårare, t.ex. i vilken mån vi ska handla kostsamma försäkringar för stora olyckor som högst osannolikt inträffar men skulle få katastrofala konsekvenser. Liknande situationer uppstår för centrala beslutsfattare där man fattar beslut att genomföra riskreducerande åtgärder i samband med potentiella katastrofer. Sådana åtgärder finansieras genom skattemedel och kanske kan man då kräva att myndigheter åtminstone försöker redovisa de förväntade kostnaderna och fördelarna som följs av besluten. För detta ändamål kan man använda kostnads-nyttoanalys, vilket vanligtvis rekommenderas för riskhantering inom t.ex. vägtrafik, eller i viss mån den mindre avancerade kostnads-effektanalysen. Riskanalysens utformning är bl.a. beroende av om man hanterar risk (man kan tilldela utfallen sannolikheter) eller osäkerhet (man känner till utfallen men kan inte tilldela dem sannolikheter) och begränsas vanligtvis av en mängd ovissheter, såsom värden för olika ingående parametrar (t.ex. värdet på ett statistiskt liv). Detta arbete tar upp teori angående värdering ex ante av kostnader i samband med potentiella katastrofer och hur dessa värden kan användas under risk eller osäkerhet i en kvantitativ riskanalys. Med hjälp av det försöker jag beskriva i stora drag hur man skulle kunna värdera den ekonomiska nyttan av riskreducerande åtgärder i samband med den s.k. fågelinfluensan. Mina slutsatser är att en probabilistisk ansats och en kvantitativ riskanalys försvåras av bl.a. ett knapphändigt material för sannolikhetstolkningar, förekomsten av kollektiv risk och svårigheter i att värdera t.ex. statistiska liv. Socialstyrelsen är nationell samordnare av arbetet med förebyggande åtgärder i samband med potentiella pandemier men varken använder eller rekommenderar andra myndigheter att använda nyttobaserade beslutskriterier som en del av beslutsunderlaget i samband med den s.k. fågelinfluensan (i detta fall). Kanske borde det tillhöra deras uppgifter att se över möjligheterna att använda samhällsekonomiska utredningar vid sådana situationer. Istället använder de vad som liknar en försiktighetsprincip, vilket också kan försvaras under förutsättningen att riskerna är påtagliga. För stora och långsiktiga beslut borde man istället införa en snävare anti-katastrof-princip innefattande en prioriteringsordning för när man, baserat på om det är möjligt och utredningsekonomiskt motiverat, ska genomföra kostnads-nyttoanalyser och när man istället ska genomföra kostnads-effektanalyser. De kan sedan vara en del av ett större beslutsunderlag. / Our society is constantly exposed to risks. Most of them are so small, and maybe even have so little effect if they occur, that we disregard them in our daily decisions. Quite often, however, we face decisions that are harder for us to make, as whether or not to buy expensive insurance to cover for accidents that have only a small probability to occur but also catastrophic consequences. Similar situations appear for central decision makers when they decide whether or not to reduce a certain catastrophic risk for the society as a whole. Those actions are financed through taxes and therefore it might be fair to say that the authorities should at least try to account for the possible benefits and costs associated with a risk reducing programme. For this you may use Cost-Benefit Analysis (CBA), which is usually recommended for use in, for example, risk management for traffic risks, or the less advanced Cost-Effectiveness Analysis (CEA). The shape and form of the risk analysis is to a great deal dependent of whether you are dealing with risk (it’s possible to assign the predicted states probabilities) or uncertainty (it’s not possible to assign the predicted states probabilities) and is also usually limited by a number of other uncertainties, say in value parameters (e.g. the value of a statistical life, VSL). This paper deals with theories regarding how to value (ex ante) the costs of potential catastrophes and how these values could be used in dealing with risk or uncertainty in a quantitative risk analysis. From there I try to describe how, possibly, you could value the benefits from programmes reducing risks of an avian influenza. My conclusions are that a probabilistic approach in a quantitative analysis is complicated by, among other things, the short amount of data necessary to compute objective probabilities, the existence of collective risks and for example difficulties in measuring VSL. The Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) is the national coordinator for all work regarding risk reducing actions for potential pandemics, but the board neither uses nor recommends other authorities to use utility-based criteria as a part of their decision material when dealing with, in this case, the bird flue. Quite possibly it should be a part of their work to look into the possibilities of using economic evaluations in these situations. Instead they use what resembles a Precautionary Principle, which also can be used on justified grounds as long as the risks are highly present. What should be done for large and long term decision making, though, is to define a narrower Anti-Catastrophe Principle containing orders of priorities for when, based on if its possible and financially motivated, to use CBA and when to use CEA. Those analyses could then be used along with any other decision material.

<p>Syftet med uppsatsen var att med hjälp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhällets jour- och beredskapsresurser kan användas på ett mer effektivare sätt. Med beredskapsresurser avses då de sjuksköterskor som är anställda av Vård och omsorgsförvaltningen och den kommunala räddningstjänsten i Vålberg och Väse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under räddningstjänstens åtaganden och om möjligt ge ett monetärt värde på ett sådant sambruk.</p><p>Med hjälp av Jaldells studie gällande tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser</p><p>(Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna beräknas uppgå till ≈450 000 kr årligen. Med totala projektkostnader motsvarande ≈41 000 kr per år kan ett sambruk mellan beredskapsresurserna uppskattningsvis ge 11 gånger investerade kronor (Givet gjorda antaganden).</p><p>För vissa ingående variabler saknas dessvärre statistisk och erfarenhetsmässigt underlag, således har jag tvingats till flera antaganden vid kvantifieringen av projektets effekter. Följande centrala antaganden gäller för ovanstående analysresultat (Se avsnitt: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter):</p><p>o Eventuell förstainsatsperson bedöms motsvara 25 % av ordinarie räddningsstyrka (Oavsett olyckstyp)</p><p>o Förstainsatspersonens genomsnittliga ankomsttid till skadeplats uppskattas till</p><p>7 minuter</p><p>o Varje akutinsats beräknas ta 2 timmars arbetstid i anspråk</p><p>o Kostnaden för implementeringen av larmmeddelande i SOS Alarms färdiga handlingsplaner bedöms kosta 10 000 kr per år</p><p>I en känslighetsanalys ger en "pessimistisk" och "optimistisk" värdering av kostnads-nyttoanalysens variabler ett intervall för fördels-/kostnadskvoten på 4,22 – 26,27 gånger investerade kronor. Ytterligare har genomsnittstiden för ankomst till olyckplats och nyttan som representeras av en förstainsatsperson givits särskilt utrymme i resultatdiskussionen. Enligt mina beräkningar är sambruksprojektet att anse som lönsamt om den generella nyttan för en förstainsatsperson kan antas vara något större än ≈2 % (Övriga variabler enligt ”realistisk” värdering). Det innebär att så länge sjuksköterskorna kan bistå med åtminstone en mindre insats är sambruk intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tidsberäkningar visar också att den längsta möjliga ankomsttiden till skadeplatsen för sjuksköterskorna är 12 minuter, vilket är att jämföra med räddningstjänstens genomsnittliga ankomsttid för Vålberg och Väses på 12,38 minuter respektive 12.05 minuter (Källa: NCO Karlskoga, 2006). Resultaten är dessvärre förknippade med en del osäkerheter framför allt i anslutning till gjorda antaganden. Skattningarna grundar sig inte på några empiriska studier och bör därför ägnas större utrymme i vidare forskning.</p> / <p>The purpose of this essay was to examine if different municipally resources could be arranged in a more effective way. When mentioned, a resource then refers to nurses employed by the home-help service administration and the municipal rescue service in Vålberg and Väse. With a cost/benefit-analysis I investigated if the nurses could act as first-aid-persons at accidents that formally lie under the responsibility of the rescue service and if possible determine a monetary value of this collaboration.</p><p>With the help of Jaldell's report regarding "Tidsfaktorns betydelse" (Jaldell, 2004) I was able to quantify the project benefits of life, injury and property. The total benefits were estimated to an annual ≈450 000 skr. With project costs of approximately 41 000 skr per year the cost/benefit ratio could be determined as 11 times invested resources (Given the assumptions).</p><p>However, some key variables lacks proper statistical basis. Thus I've been forced to make several assumptions when calculating the effects. The following assumptions are central for the results of the analysis (Chapter: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter):</p><p>o A potential first-aid-person corresponds to 25 % of an ordinary rescue service force (Regardless of type of accident)</p><p>The first-aid-person average arrival time to the accident was estimated to 7 minutes</p><p>o Every effort takes 2 hours in average</p><p>o The costs for implementing a messaging system in SOS Alarm AB routines costs</p><p>approximately 10 000 skr a year</p><p>In a sensitivity analysis a "pessimistic" and "optimistic" valuation of these specific variables results in a cost/benefit-ratio interval between 4.22 - 26.27 times invested resources. Further more has special attention been made regarding the average arrival time to accident and the represented benefit of a potential first-aid-person. According to the calculations collaboration between these two municipal resources is profitable for the society as long as the represented benefit of at first-aid-person stays above 2,2 % (Other variables according to "realistic" valuation). This means that as long as the nurses can assist with some miner contributions collaboration is interesting from a society perspective. Calculations' regarding the longest time of arrival also shows that if the nurses were to reach the accident within ≈12 minutes the project is beneficial. However these results are associated with some uncertainties, mainly in connection with mentioned assumptions. Unfortunately the assumptions don't build on any empirical studies and should be given special attention in any future research.</p>

Syftet med uppsatsen var att med hjälp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhällets jour- och beredskapsresurser kan användas på ett mer effektivare sätt. Med beredskapsresurser avses då de sjuksköterskor som är anställda av Vård och omsorgsförvaltningen och den kommunala räddningstjänsten i Vålberg och Väse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under räddningstjänstens åtaganden och om möjligt ge ett monetärt värde på ett sådant sambruk. Med hjälp av Jaldells studie gällande tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser (Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna beräknas uppgå till ≈450 000 kr årligen. Med totala projektkostnader motsvarande ≈41 000 kr per år kan ett sambruk mellan beredskapsresurserna uppskattningsvis ge 11 gånger investerade kronor (Givet gjorda antaganden). För vissa ingående variabler saknas dessvärre statistisk och erfarenhetsmässigt underlag, således har jag tvingats till flera antaganden vid kvantifieringen av projektets effekter. Följande centrala antaganden gäller för ovanstående analysresultat (Se avsnitt: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter): o Eventuell förstainsatsperson bedöms motsvara 25 % av ordinarie räddningsstyrka (Oavsett olyckstyp) o Förstainsatspersonens genomsnittliga ankomsttid till skadeplats uppskattas till 7 minuter o Varje akutinsats beräknas ta 2 timmars arbetstid i anspråk o Kostnaden för implementeringen av larmmeddelande i SOS Alarms färdiga handlingsplaner bedöms kosta 10 000 kr per år I en känslighetsanalys ger en "pessimistisk" och "optimistisk" värdering av kostnads-nyttoanalysens variabler ett intervall för fördels-/kostnadskvoten på 4,22 – 26,27 gånger investerade kronor. Ytterligare har genomsnittstiden för ankomst till olyckplats och nyttan som representeras av en förstainsatsperson givits särskilt utrymme i resultatdiskussionen. Enligt mina beräkningar är sambruksprojektet att anse som lönsamt om den generella nyttan för en förstainsatsperson kan antas vara något större än ≈2 % (Övriga variabler enligt ”realistisk” värdering). Det innebär att så länge sjuksköterskorna kan bistå med åtminstone en mindre insats är sambruk intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tidsberäkningar visar också att den längsta möjliga ankomsttiden till skadeplatsen för sjuksköterskorna är 12 minuter, vilket är att jämföra med räddningstjänstens genomsnittliga ankomsttid för Vålberg och Väses på 12,38 minuter respektive 12.05 minuter (Källa: NCO Karlskoga, 2006). Resultaten är dessvärre förknippade med en del osäkerheter framför allt i anslutning till gjorda antaganden. Skattningarna grundar sig inte på några empiriska studier och bör därför ägnas större utrymme i vidare forskning. / The purpose of this essay was to examine if different municipally resources could be arranged in a more effective way. When mentioned, a resource then refers to nurses employed by the home-help service administration and the municipal rescue service in Vålberg and Väse. With a cost/benefit-analysis I investigated if the nurses could act as first-aid-persons at accidents that formally lie under the responsibility of the rescue service and if possible determine a monetary value of this collaboration. With the help of Jaldell's report regarding "Tidsfaktorns betydelse" (Jaldell, 2004) I was able to quantify the project benefits of life, injury and property. The total benefits were estimated to an annual ≈450 000 skr. With project costs of approximately 41 000 skr per year the cost/benefit ratio could be determined as 11 times invested resources (Given the assumptions). However, some key variables lacks proper statistical basis. Thus I've been forced to make several assumptions when calculating the effects. The following assumptions are central for the results of the analysis (Chapter: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter): o A potential first-aid-person corresponds to 25 % of an ordinary rescue service force (Regardless of type of accident) The first-aid-person average arrival time to the accident was estimated to 7 minutes o Every effort takes 2 hours in average o The costs for implementing a messaging system in SOS Alarm AB routines costs approximately 10 000 skr a year In a sensitivity analysis a "pessimistic" and "optimistic" valuation of these specific variables results in a cost/benefit-ratio interval between 4.22 - 26.27 times invested resources. Further more has special attention been made regarding the average arrival time to accident and the represented benefit of a potential first-aid-person. According to the calculations collaboration between these two municipal resources is profitable for the society as long as the represented benefit of at first-aid-person stays above 2,2 % (Other variables according to "realistic" valuation). This means that as long as the nurses can assist with some miner contributions collaboration is interesting from a society perspective. Calculations' regarding the longest time of arrival also shows that if the nurses were to reach the accident within ≈12 minutes the project is beneficial. However these results are associated with some uncertainties, mainly in connection with mentioned assumptions. Unfortunately the assumptions don't build on any empirical studies and should be given special attention in any future research.

<p>Ekonomi, miljö och socio-kulturella aspekter har analyserats för ett källsorterande avloppssystem och ett konventionellt reningsverk genom en fallstudie. Hyreshuset Ekoportens källsorterande avloppssystem, med urinsortering, har jämförts med reningsverket Slottshagen i Norrköping. Kostnader har analyserats genom kostnadseffektivitetsanalys och miljöaspekter har jämförts genom analys av resurshushållning av näringsämnen och areal. För analys av socio-kulturella aspekter har intervjuer gjorts med Ekoportens boende samt genom studier av erfarenheter från andra undersökningar. </p><p>Analysen visar att Ekoportens avloppssystem är fem gånger dyrare per personekvivalent och år än Slottshagens reningsverk. Återförsel av kväve och fosfor till odlingsmark från Ekoporten är åttio respektive tio gånger högre än från Slottshagen. Ekoporten har 20% mindre utsläpp av kväve medan Slottshagen har 28% bättre fosforrening och tio gånger bättre resurshushållning av areal. Socio-kulturell analys visar att kravet att sitta ned för att urinsortera är den stora skillnaden mot konventionellt reningsverk. </p><p>Slutsatsen är att urinsorterande avloppssystem är ett rimligt komplement till konventionella reningsverk. Urinsortering kan minska avloppsvattnets kväveinnehåll med 40-80%. Avloppssystem likt Ekoportens behöver dock bli mer ekonomiskt fördelaktiga och måste skyddas mot olämplig användning för att minska dess negativa miljöaspekter.</p>

Vi har genomfört en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl på ett infrastrukturprojekt i Norrköpings kommun som heter Framtidens resor i Norrköping. Projektet har initierats på grund av att kommunen förväntar sig en kraftig befolkningstillväxt samt ett ökat resande inom tätorten när höghastighetsjärnvägen Ostlänken tas i drift år 2035. Syftet med projektet är att förbättra infrastrukturen för de hållbara transportslagen. I kalkylen utvärderas två olika utredningsalternativ med inriktningar på olika trafikslag gentemot ett jämförelsealternativ. Kvantifieringen av effekter baseras på data från trafikprognosmodellen VISUM. Dessa effekter har sedan värderats med hjälp av olika kalkyl- och schablonvärden från Trafikverkets rekommendationer i ASEK (2016). Våra resultat visar att UA Litet trendbrott genererar ett nettonuvärde på -11,5 miljoner kronor medan UA Stort trendbrott visar ett nettonuvärde på 3 810 miljoner kronor och en nettonuvärdeskvot på 1,53. Utifrån ett samhällsekonomiskt lönsamhetsperspektiv rekommenderar vi att genomföra UA Stort trendbrott. Dock gör vi antagandet att även UA Litet trendbrott skulle visa ett positivt nettonuvärde om det vore möjligt att kvantifiera samtliga effekter. / In our master thesis we have, in collaboration with the municipality of Norrköping, done a cost-benefit analysis to analyse their project Framtidens resor i Norrköping. The aim of the project is to improve the mobility for the citizens and to make it easier to use public transports. The project was initiated because of the large expected increase in the population which in turn would put a lot of pressure on the public transport. By the year of 2035 the planned high-speed rail project, The East Link Project, is expected to be in use making it even more important that the municipality’s public transport is high-functioning. Two different scenarios, UA Litet trendbrott and UA Stort trendbrott, have been analysed and both have been compared to how the infrastructure is today. To quantify the effects of the project the software VISUM has been used. To our help we have used the ASEK Guidelines as well as the recommended principles and prices in the report. Our results indicate that UA Litet trendbrott will generate a net present value (NPV) of –11,5 million SEK. As for UA Stort trendbrott, our conclusion is that the scenario will generate a positive NPV, a conclusion which our sensitivity analysis validates. The NPV shows a benefit of more than 3 810 million SEK and the Ratio of NPV and public-sector support (NNK) shows a value of 1,53. We therefor recommend to follow through with the plans stated in UA Stort trendbrott. / Framtidens Resor i Norrköping