Ekonomi, miljö och socio-kulturella aspekter har analyserats för ett källsorterande avloppssystem och ett konventionellt reningsverk genom en fallstudie. Hyreshuset Ekoportens källsorterande avloppssystem, med urinsortering, har jämförts med reningsverket Slottshagen i Norrköping. Kostnader har analyserats genom kostnadseffektivitetsanalys och miljöaspekter har jämförts genom analys av resurshushållning av näringsämnen och areal. För analys av socio-kulturella aspekter har intervjuer gjorts med Ekoportens boende samt genom studier av erfarenheter från andra undersökningar. Analysen visar att Ekoportens avloppssystem är fem gånger dyrare per personekvivalent och år än Slottshagens reningsverk. Återförsel av kväve och fosfor till odlingsmark från Ekoporten är åttio respektive tio gånger högre än från Slottshagen. Ekoporten har 20% mindre utsläpp av kväve medan Slottshagen har 28% bättre fosforrening och tio gånger bättre resurshushållning av areal. Socio-kulturell analys visar att kravet att sitta ned för att urinsortera är den stora skillnaden mot konventionellt reningsverk. Slutsatsen är att urinsorterande avloppssystem är ett rimligt komplement till konventionella reningsverk. Urinsortering kan minska avloppsvattnets kväveinnehåll med 40-80%. Avloppssystem likt Ekoportens behöver dock bli mer ekonomiskt fördelaktiga och måste skyddas mot olämplig användning för att minska dess negativa miljöaspekter.

Medborgarskapsenheten på Migrationsverket har i regleringsbrev från regeringen fått i uppdrag att digitalisera verksamheten, där ett av målen för digitalisering är ökad effektivitet. Med anledning av den långa kötiden för beslut i svenskt medborgarskap, har medborgarskapsenheten implementerat automatisering inom två ärendetyper. Detta för att förenkla handläggningsprocessen och på så vis minska kötiden.  Syftet med denna studie är att utvärdera om implementeringen av automatiseringarna är lönsam. För att undersöka detta genomförs en kostnads-nyttoanalys som bygger på data från Migrationsverket. Kostnads-nyttoanalysen bygger även på två enkätundersökningar som tillämpar metoden contingent valuation method (CVM).  Värderingen av effekterna av automatiseringen sker med hänsyn till två värderingsgrunder. Dels en värdering grundad på förändrad medborgarnytta, dels en alternativ värdering grundad på lönekostnaden som de frigjorda resurserna motsvarar. Effekterna av automatiseringen undersöks under tidsintervallen 1-4 år samt 1-10 år och innefattar kvantitativa kostnads- och nyttoposter samt kvalitativa nyttoposter. Kvantitativt sett visar båda värderingsalternativen en olönsamhet efter fyra år och en lönsamhet efter tio år. Om de kvalitativa posterna överstiger underskotten vid fyra år uppstår en lönsamhet redan då. Känslighetsanalysen visar på viss osäkerhet i beräkningarna då flera underliggande poster kan variera i storlek. / The Citizenship Department at the Swedish Migration Agency has in letters of regulation been instructed by the government to digitalize the department. One of  the objectives for the digitalization is to increase efficiency. Due to a long processing time regarding citizenship applications, the department has implemented automatization in two types of applications. This was done in order to simplify the case process and thereby decrease the processing time.  The purpose of this thesis is to evaluate if the implementation of the automatization is profitable. A cost-benefit analysis based on data from the Swedish Migration Agency was conducted to investigate the effects on efficiency. The cost-benefit analysis also conducts two surveys applying the contingent valuation method (CVM). The valuation of the effects of the automatization is executed with regards to two different bases of valuation. One valuation is based on the change in the benefits of the citizen, and an alternative valuation is based on the salary cost that freed resources correspond to. The effects of automatization are investigated during the time intervals 1-4 years and 1-10 years, and include quantitative cost and benefit entries as well as qualitative benefit entries. Quantitatively, both valuation options are unprofitable after four years and are profitable after ten years. Profitability would arise already after four years if the qualitative entries exceeds the deficits. The sensitivity analysis shows some uncertainty in the calculations, as several underlying entries may vary in size.

Based on Agenda 2030 and Sweden's environmental goals, we have seen development potential within Region Värmland's transport hierarchy, of which the focus is on transport by car. At present, they have 110 petrol-powered vehicles and 40 electric vehicles in the business. The purpose of this thesis was to investigate whether it is socio-economically defensible to replace Region Värmland's current petrol-powered vehicles with electric vehicles and to develop the charging infrastructure.   Through cooperation with Region Värmland, they have provided us with primary data and information regarding the business. In addition, secondary data have been taken from Trafikverket’s report Analysis method and socio-economic calculation values ​​(ASEK 7.0). With the help of this, benefits and costs have been defined and quantified in order to be able to perform a cost-benefit analysis. The sum of the total benefits was compared with the sum of the total costs. The result showed a cost-benefit ratio of 3,22. This means that the project is socio-economically defensible for Region Värmland to implement.   To investigate the project's sensitivity, a sensitivity analysis and supplementary break-even-point analyzes were performed. According to the sensitivity analysis, the project was still profitable in all variations but one. Therefore, a break-even-point analysis was performed to see when the project was still profitable.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Många infrastrukturprojekt involverar byggnation i berg där det alltid finns osäkerheter att hantera, dessa kan minskas genom att utföra fler undersökningar. Eftersom förundersökningar i berg är relativt dyra gäller det att hitta en balans där fältprogrammet är ekonomiskt försvarbart. Ett området som studerats det senaste åren är att utreda kostnadsnyttan som förundersökningarna tillför. Metoden som har utvecklats kallas datavärdesanalys och används för att kunna bedöma kostnadsnyttan av att utföra ytterligare förundersökningar innan de är utförda. Syfte med studien är att utvärdera kostnadsnyttan av ytterligare förundersökningar för en injekterings- och bergförstärkningsdesign i ett riktigt bergbyggnadsprojekt. Detta kommer att göras med en utvecklad statistisk metod av datavärdesanalysen.  Förväntade resultat från studien var: Undersöka hur insamlad data från tidigare förundersökningar i projektet kan användas för att bedöma sannolikheterna i datavärdesanalysen. Utveckla datavärdesanalysen för att vara tillämpbar i ett bergbyggnadsprojekt. Testa metoden i ett byggprojekt med riktig data och kostnader. Utvärdera om den framtagna metoden är tillämpbar i ett bergbyggnadsprojekt. I studien upprättades först två olika typdesigner för injekteringen och bergförstärkningen, baserat på en begränsad mängd data som fanns tillgänglig för en utvald sektion (fall 1). Mängden data som var tillgänglig i fall 1 är liknande som i en förstudie. Sedan upprättades två nya typdesigner för vardera område där kompletterande information från högkvalitativ data från kärnborrhål, hammarborrhål och vattenförlustmätning adderades (fall 2). Sannolikheterna i datavärdesanalysen bedömdes genom att använda en statistik metod. Den statistiska metoden baserades på en monte carlo simulering där stupningen på brottet antogs variera för bergförstärkningen och konduktiviteten antogs variera för injekteringen.  Studien påvisade goda resultat för att datavärdesanalyser skulle kunna implementeras i projekt som ett beslutsunderlag. Problematiken som kan uppstå i projekt där man har olika åsikter om hur mycket förundersökningar som behövs skulle kunna elimineras genom att använda datavärdesanalyser på den tillgängliga informationen samt nyttan av mer information. Detta är viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det är dock viktigt att personen som använder verktyget förstår hur metoden är uppbyggd och dess antaganden. Gör man inte det finns det stor risk att beslut fattas på grund av felaktigheter som kan finnas i både indata och misstolkad utdata. Vidare rekommenderas att metoden utvecklas innan den används i ett riktigt projekt. Exempel på detta kan vara att göra mindre antaganden. Det kan också vara att försöka koppla datavärdesanalysen till var man har utfört undersökningen på sträckan man studerar. Man skulle även kunna inkludera fler parametrar i sin monte carlo simulering. Slutligen kan man, för att göra metoden mer användarvänlig, skapa en bättre plattform som den kan användas på. / Many infrastructure projects involve construction in rock, where there are a lot of uncertainties to deal with. These uncertainties can be reduced by performing preliminary investigations. Since preliminary investigations are expensive, it is necessary to find a balance where the field program is financially justifiable. In recent years cost-benefit analysis has been studied to investigate the benefits that preliminary investigations add. The method that has been developed is called value of information analysis and it assesses the cost-benefit of doing more investigations before they are performed.  The purpose of this report is to evaluate the benefits of additional preliminary investigations in a real project that could improve the grouting and rock support designs. The studied method is VOIA (Value of Information Analysis) based on statistical probabilities. The expected result of the study was: Investigate how collected data from preliminary investigations can be used to determine the probabilities used in the VOIA concept based on statistics. Develop a VOIA concept that is based on statistics and can be applied in a real project. Test the concept in a real project with real data and costs. Evaluate however the statistical approach was suitable to be applied in a real project. First part of the study consists of establishing two basic designs for grouting and rock support, that is based on a limited amount of information for a certain section of the project (case 1). The data available in case 1 is similar to a desk study. For the second part of the study the previous designs were updated and adjusted according to the additional information, from high quality investigations such as core drilling and water pressure test (case 2). The probabilities in the value of information analysis were evaluated using a statistical approach. The method was based on a monte carlo simulation where the dip of the plane was assumed to vary for the reinforcement design. For the grouting design the conductivity was assumed to vary.   Conclusions from this report proves that a statistical approach for the VOIA concept has great possibilities of being applied in projects as a tool before making decisions regarding preliminary investigations. The problem that often occur in projects today concerning different opinions about the amount of investigations needed, could be eliminated if a well constructed statistical model can be used that has the possibility of adjusting to the amount of available data. This would be beneficial from a socioeconomic perspective. However it's important that the user of this approach understand the purpose of every assumption and understands how to interpret the output data. Otherwise, decisions can be based on errors made by assumptions or bad input data.   Furthermore, recommendations is presented in this report regarding some areas that need to be developed before it is suitable to apply the method in a real project. One is to construct the VOIA concept based on fewer assumptions. Another is to connect the VOIA method to the geographical point of where the investigations have been made. There is also a possibility to include more parameters in the monte carlo simulation. Finally, to construct a more applicable tool in a project, a user friendly platform to conduct the analysis from is a great area to develop.

Denna uppsats utför en samhällsekonomisk analys av att investera i en utbyggnad till dubbelspår på den nästan 50 mil långa Malmbanan, med fokus på hur detta skulle påverka det svenska gruvbolaget LKAB:s verksamhet. Genom att använda kostnads-nyttoanalyser (CBA) och känslighetsanalyser, undersöks de ekonomiska fördelarna och kostnaderna av ett sådant projekt. Denna studie bidrar med en kompletterande synvinkel till Trafikverkets tidigare analyser genom att inkludera potentiella ökningar i exportintäkter och långsiktiga ekonomiska fördelar för den svenska ekonomin. I norra Sverige sker omfattande industriinvesteringar om ca 880 miljarder SEK och Malmbanan anses enligt flera aktörer spela en kritisk roll för den svenska ekonomiska utvecklingen. Undersökningen noterar den mängd aktörer som påverkas av investeringar i Malmbanan men väljer att enbart fokusera på LKAB:s påverkan av ett eventuellt dubbelspår. Analysen visar att en utbyggnad till dubbelspår ger betydande ekonomiska vinster för LKAB, vilket motiverar projektet trots de höga initiala investeringskostnaderna om 120 miljarder SEK. Huvudkalkylen visar på en nettolönsamhet på +213 miljarder för LKAB under 20 år med diskonteringsräntan 3.5% och +172 miljarder med diskonteringsräntan 6%. Projektet bidrar med flera positiva effekter som ej kvantifierats, som bland annat färre förseningar och urspårningar, utveckling i enlighet med de transportpolitiska målen och positiv påverkan för andra aktörer. Känslighetsanalyser som tar hänsyn till lägre export med förhöjda investeringskostnader visar på en netto lönsamhet på -93 miljarder SEK med positiva, ej kvantifierade, effekter.  Arbetet konkluderar att investeringen med stor sannolikhet bör genomföras men att vidare forskning behövs då denna studie inte kan garantera att en utbyggnad till dubbelspår är den bästa allokeringen av resurser.

Gångtrafikanters singelolyckor är Stockholms i särklass vanligaste trafikolycka och bland orsakerna till olyckorna beror en majoritet på dålig snöröjning eller halkbekämpning. Kommunen antar därför att samhällskostnaderna är höga och för att kunna prioritera vinterväghållningen behöver anmälningar om halkolyckor studeras samt jämföras med olycksstatistiken. Syftet med arbetet är att beskriva ett tillvägagångssätt för att genomföra en samhällsekonomisk analys av vinterväghållning för gångtrafikanter. En kostnads-nyttoanalys illustrerar en metod för att utvärdera och analysera vinterväghållning ur ett samhällsperspektiv. Kostnads-nyttoanalysen appliceras på vinterväghållning i Stockholms stad och vidare diskuteras metodens utmaningar och möjligheter för ändamålet. Metoden är även applicerbar på andra kommuner i Sverige och organisationer som står inför likande problem och bidrar således med ett viktigt verktyg för beslutsfattare. Resultatet av kostnads-nyttoanalysen visar att gångtrafikanters situation i Stockholm sannolikt skulle gynnas av en förbättring. En generell satsning på vinterväghållning innebär en ökad nytta för gångtrafikanterna under antagandet att antal olyckor minskas. Nollalternativet visar att den samhällsekonomiska kostnaden för olyckor är betydligt högre än vinterväghållnings-kostnaderna i nuläget. Kostnads-nyttoanalysen är ett exempel på hur Stockholms stad kan lägga ett helhetsperspektiv på planering av drift och underhåll av gångytor. För att möjliggöra uppföljning och utvärdering av hur resurser används behövs mer specifikt bättre verktyg för rapportering av drift och underhåll.

The battery energy storage system (BESS) is crucial for the energy transition and decarbonisation of the energy sector. However, reliability assessment and capital cost challenges can hinder their widespread deployment. Reliability and cost-benefit analysis help address these challenges and assess BESS adoption's feasibility and viability, which is the aim of this project. A BESS contains various components such as battery packs, inverters, a DC/DC converter, a Battery Thermal Management System (BTMS), electrical protection devices, a transformer, and an Energy Management System (EMS). All these fundamental components must be considered to obtain a complete reliability prediction. Most previous studies focused on the reliability analysis of individual components, but few consider all the abovementioned components in collective reliability analysis. In this thesis, each component is mathematically modelled to estimate failure rates and then used to predict the reliability of the overall BESS system. The model accuracy is verified by comparing the computed reliability indices with the values from standards/references, showing that the proposed reliability prediction methods provide reasonable outcomes. Different scenarios to enhance BESS reliability through component redundancy are explored in this project. It is proved that applying component redundancy can boost the overall BESS reliability at the price of an increased capital cost. However, the enhancement in reliability and lifespan due to component redundancy can also curtail maintenance costs. A cost-benefit analysis assesses each scenario's profitability, considering manufacturers' and owners' perspectives. It helps determine the optimal balance between reliability and profitability. Redundancy applied to components with higher failure rates and lower costs improves the reliability and profitability of the BESS. The finding highlights the importance of strategic component selection for enhancing BESS reliability. Careful reliability and cost analysis should be performed simultaneously to find the most optimised BESS scenario. / Batterienergilagringssystemet (BESS) är avgörande för energiomställningen och avkarboniseringen av energisektorn. Tillförlitlighetsbedömning och utmaningar med kapitalkostnader kan dock hindra deras utbredda användning. Tillförlitlighet och kostnads-nyttoanalys hjälper till att hantera dessa utmaningar och utvärdera BESS-antagandets genomförbarhet och genomförbarhet, vilket är syftet med detta projekt. Ett BESS innehåller olika komponenter som batteripaket, växelriktare, en DC/DC-omvandlare, ett Battery Thermal Management System (BTMS), elektriska skyddsanordningar, en transformator och ett energiledningssystem (EMS). Alla dessa grundläggande komponenter måste beaktas för att få en fullständig tillförlitlighetsförutsägelse. De flesta tidigare studier fokuserade på tillförlitlighetsanalys av enskilda komponenter, men få beaktar alla ovan nämnda komponenter i kollektiv tillförlitlighetsanalys. I denna avhandling modelleras varje komponent matematiskt för att uppskatta felfrekvensen och används sedan för att förutsäga tillförlitligheten hos det övergripande BESS-systemet. Modellens noggrannhet verifieras genom att jämföra de beräknade tillförlitlighetsindexen med värdena från standarder/referenser, vilket visar att de föreslagna metoderna för tillförlitlighetsprediktion ger rimliga resultat. Olika scenarier för att förbättra BESS-tillförlitligheten genom komponentredundans utforskas i detta projekt. Det är bevisat att tillämpning av komponentredundans kan öka den övergripande BESS-tillförlitligheten till priset av en ökad kapitalkostnad. Förbättringen av tillförlitlighet och livslängd på grund av komponentredundans kan dock också minska underhållskostnaderna. En kostnads-nyttoanalys bedömer varje scenarios lönsamhet, med hänsyn till tillverkarnas och ägarnas perspektiv. Det hjälper till att bestämma den optimala balansen mellan tillförlitlighet och lönsamhet. Redundans som tillämpas på komponenter med högre felfrekvens och lägre kostnader förbättrar tillförlitligheten och lönsamheten för BESS. Resultatet belyser vikten av strategiskt komponentval för att förbättra BESS-tillförlitligheten. Noggrann tillförlitlighets- och kostnadsanalys bör utföras samtidigt för att hitta det mest optimerade BESS-scenariot.

Varje år slänger svenskar nära 6 kg textil direkt i sitt restavfall, varav 60 procent ofta är i skick att fortsätta användas. I ett resursintensivt samhälle med alltmer sinande resurser är åtgärder för att minska textilkonsumtionen avgörande. Produktionen står för den största andelen av textilers klimatpåverkan i och med stor användning av vatten, energi och kemikalier. Därför är återanvändning av textil är en viktig åtgärd för att minska textilers klimatpåverkan.  Välgörenhetsorganisationer med second hand-verksamhet har en viktig roll i återanvändningen i Sverige, samtidigt återanvänds bara 20 procent av det som samlas in hos välgörenhetsorganisationer och resterande textil går främst till export och en liten andel till förbränning i Sverige. Att hantera den textil som inte säljs i Sverige kostar dock pengar som hade kunnat gå till välgörenhetsorganisationernas egentliga syfte. För Röda Korset, som denna studie är gjord för, är detta syfte att lindra och hindra katastrofer och kriser. Röda Korsets hantering av textilerna som inte kan säljas i Sverige behöver därmed vara kostnadseffektiv men också fortfarande ge en miljönytta, eftersom det är den främsta anledningen till att ta hand om textilavfallet.  Denna studie utgår från fem av Röda Korsets second hand-butiker och undersöker tre scenarier för hantering av detta textilavfall. Målet med studien är att undersöka vilket scenario som innebär den lägsta kostnaden för Röda Korset, störst miljönytta samt störst samhällsekonomisk nytta. Referensscenariot innebär att textilerna sorteras i butik där textilavfallet transporteras till närmaste återvinningscentral för förbränning. Scenario 1 innebär att textilerna sorteras i butik för att transporteras till depåer, för att sedan exporteras till Tyskland för återanvändning, materialåtervinning samt förbränning. Scenario 2 undersöker regional sortering av textilerna där textilavfallet transporteras till Tyskland för återanvändning, materialåtervinning samt förbränning.  Studien görs utifrån metoden för kostnads-nyttoanalyser där kostnader och nyttor för de olika scenarierna identifieras för att sedan monetäriseras. Data som används har erhållits av Röda Korset och har kompletterats med en litteraturstudie kring miljöpåverkan för de olika processerna samt monetäriseringen av dessa.  Resultatet av kostnads-nyttoanalysen var att regional sortering (Scenario 2) bidrar till störst samhällsekonomisk nytta och är samtidigt mest kostnadseffektivt för Röda Korset, medan Scenario 1 är mest miljömässigt fördelaktig på grund av de kortare transporter som scenariot innebär. En känslighetsanalys gjordes för felkällorna i rapporten, de som hade störst påverkan på resultatet var uppskattningen av arbetstid vid sortering i butik, exkluderandet av arbetstiden som görs av frivilliga samt vattenanvändningens miljöpåverkan i produktionen av textil. Trots deras stora påverkan på resultatet bedömdes de inte ha nog påverkan för att ändra det övergripande resultatet, att scenariot för regional sortering var mest lönsamt.  Eftersom Röda Korsets butiker har en stor variation i hur de drivs, geografisk placering och textilflöde skulle resultatet kunna skilja sig mycket beroende på vilka butiker som kopplas till en regional sortering. Detta gäller främst om butikerna har större avstånd, effektivare sorteringstakt eller extrema flöden jämfört med de som studerades i denna rapport. Utöver de kostnader och nyttor som tas med i denna rapport finns det även ytterligare fördelar med regional sortering för Röda Korset, dessa tas upp i diskussionen och är till exempel minskad sårbarhet för butikerna, mer specialiserad sortering som kan bidra till ökade intäkter samt minskade flöden till export.  Slutligen diskuteras även det producentansvar för textil som regeringen utreder som åtgärd för att minska andelen textil som slängs i restavfallet i Sverige. Slutsatsen från denna diskussion var att det skulle behövas ytterligare bredd i utredningen för producentansvaret. Dels kring de rekyleffekter som skulle kunna uppstå, som ökad konsumtion i vetande om att textiler man gör sig av med inte bara förbränns, dels kring hur man praktiskt ska genomföra producentansvaret för att textilflödena ska gå till återanvändning och inte direkt till materialåtervinning. På grund av den låga återanvändningsgraden i Sverige skulle också ytterligare studier behövas kring de hinder som finns för att svenskar ska öka sin återanvändning. / Every year, a Swede throws close to 6 kg textile directly into their residual waste, even though 60 percent of this textile waste often is in good condition and could be re-used. In a resource-intensive society with increasingly scarce resources, measures to reduce textile consumption are crucial. The production accounts for the largest part of textiles' climate impact due to the extensive use of water, energy, and chemicals. This is why re-use of textiles is an important measure to reduce the climate impact of textiles.  Charities with second-hand activities have a significant role for increasing re-use of textiles in Sweden. However, only 20 percent of what is collected by charities is reused and the remaining textile goes mainly to exports, and a small proportion to incineration in Sweden. On the other hand, managing the textiles that remain unsold in Sweden costs money that could have gone to the main purpose of the charities. For the Swedish Red Cross, which this study was conducted for, their main purpose is to alleviate and prevent disasters and crises. Thus, the Swedish Red Cross' handling of their unsold textiles needs to be cost-effective but also provide an environmental benefit, as this is the main reason for taking care of textile waste.  This study is based on five of the Swedish Red Cross' second-hand stores and examines three scenarios of logistics for managing their textile waste. The aim of the study is to investigate which scenario entails the lowest cost for the Swedish Red Cross, the greatest environmental benefit, and the greatest socio- economic benefit. In the reference scenario, the textiles are sorted in the stores where the textile waste later is transported to the nearest recycling center for incineration. Just as in the reference scenario, the textiles are sorted in the stores in Scenario 1, but the textile waste is instead transported to depots, and finally exported to Germany for reuse, material recycling and incineration. Scenario 2 examines regional sorting of textiles where the textile waste, as in Scenario 1, is transported to Germany for reuse, material recycling and incineration.  The study is based on the method for cost-benefit analyzes where costs and benefits for the different scenarios are identified and monetized. The data have been obtained from the Swedish Red Cross and have been supplemented with a literature study on the environmental impact of the various processes and their monetization.  The result of the cost-benefit analysis was that regional sorting (Scenario 2) both contributes to the greatest socio-economic benefit and is the most cost-effective scenario for the Swedish Red Cross, while Scenario 1 is most environmentally beneficial due to the shorter transports that the scenario entails. A sensitivity analysis was conducted for the sources of error in the report. The sources of errors that were assessed to have the greatest impact on the result were the estimate of working hours for sorting, the exclusion of working hours done by volunteers and the environmental impact of water use in textile production. Despite their substantial impact on the result, these sources of error were assessed not to have enough impact to change the overall result, that the scenario for regional sorting was most profitable.  Since the Swedish Red Cross' stores have a large variation in how they are administered, geographical location and textile flow, the result could differ greatly depending on which stores are linked to a regional sorting. These factors are particularly relevant if the stores have greater distances, more efficient sorting rates or extreme textile flows compared to the stores studied in this report. In addition to the costs and benefits included in this report, there are other benefits of regional sorting for the Swedish Red Cross. Some are discussed in this report, such as reduced vulnerability for the stores, more specialized sorting that can contribute to increased revenues and reduced flows to export.  Finally, the Swedish government is investigating a producer responsibility for textiles as a measure to reduce the proportion of textiles that are thrown away in residual waste in Sweden. The conclusion from this discussion was that further expanding of scope in this investigation is needed. For example, with an inclusion of the rebound effects that could occur, such as increased consumption with the knowledge that textiles you dispose are not just incinerated. Furthermore, how to practically implement producer responsibility so that textile flows go to re-use and not directly to material recycling. Due to the low degree of re-use in Sweden, further studies would also be needed on the obstacles that exist for Swedes to increase their re-use.

Weserdomen 2015 resulterade i en strängare tolkning av EU:s ramdirektiv för vatten vilket bland annat innefattade att inga exploateringar får tillåtas om dessa medför att minst en kvalitetsfaktor i vattnet får en sämre statusklass, oavsett hur övriga kvalitetsfaktorer påverkas. Den strängare tolkningen, i kombination med en ökad urbaniseringsgrad, ställer högre krav på samhällets hantering av spill- och dagvatten. Ett vanligt sätt att säkerställa ovanstående krav är att tillämpa olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Syftet med dessa lösningar är att hantera dagvattnet så nära uppkomstkällan som möjligt. I vissa fall kan det dock tänkas att det finns mer effektiva åtgärder för att säkerställa god vattenstatus.   En åtgärd som syftar till att kompensera för frånvarandet av en annan åtgärd kallas för kompensationsåtgärd. I det här examensarbetet har fallet med att spåra och åtgärda felkopplingar i ledningsnätet (spillvatten kopplat på dagvattennätet) undersökts som kompensationsåtgärd för LOD. Den specifika LOD-lösning som använts i arbetet har varit dagvattendammar. Examensarbetet har utrett rådande lagstiftning vad gäller kompensationsåtgärder samt gjort en fallstudie för Bällstaån med en kostnads-nyttoanalys där åtgärdandet av felkopplingar jämförts med anläggandet av dagvattendammar.   Resultatet av undersökningarna visade att kompensationsåtgärder idag är ett begrepp som kan tolkas olika, där det även i domstolen genom åren har tolkats olika. Nuvarande praxis är dock att en kompensationsåtgärd inte kan åberopas för att tillåta en exploatering som annars hade funnit avslag. Att kunna nyttja åtgärdandet av felkopplingar som kompensationsåtgärd för LOD är således, med dagens regelverk, väldigt osannolikt.   Fallstudien visade att åtgärdandet av felkopplingar, med avseende på vattenkvalitet är en betydligt mer kostnads-nyttoeffektiv åtgärd i jämförelse med anläggandet av dagvattendammar. Bristen på studier och utredningar på felkopplingar av denna typ är, mot bakgrund av fallstudien, förmodligen en indikator på att mer resurser bör läggas inom detta område. / In 2015 the Weser Case resulted in a more stringent interpretation of the EU Water Framework Directive. For instance, the ruling stated that no projects should be given permission if even as little as one quality factor ends up with a lower status, regardless of how the other quality factors are affected. The stricter interpretation, combined with an increasing grade of urbanization, places higher demands on society’s management of wastewater and stormwater. One common way of ensuring the above requirements is to apply different solutions of best management practices for stormwater (BMP). The purpose of these solutions is to process the water as close to the source of origin as possible. However, in some cases it may be that there are more effective measures to ensure good water quality.   A measure taken with the purpose of compensating for the absence of a different action is called a compensatory measure. In this thesis, the case of fixing incorrect connection of sewage pipes (where wastewater pipes have been incorrectly connected to stormwater pipes) was investigated as a compensatory measure for stormwater ponds (a common BMP). The prevailing legislation regarding compensatory measures was analysed and a case study has been conducted for Bällstaån. The case study included a cost-benefit analysis where the fixing of incorrectly-connected sewage pipes was compared with the implementation of stormwater ponds.   The investigation regarding the legislative aspect showed that compensatory measures are a concept that can be interpreted somewhat differently. This has also been the case in the court over the years. However, current practice shows that a compensatory measure cannot be invoked to allow a project that otherwise would have been refused. Being able to use the fixing of incorrect connections as a compensation for BMP is thus, with today’s regulation, very unlikely.   The case study showed that fixing incorrect connections in sewage pipes is, with regard to water quality, a far more cost-beneficial measure compared to the construction of stormwater ponds. Furthermore, the lack of studies regarding this kind of incorrect connections is, in the light of the results from the case study, probably an indication that this is a problem that fairly few people work with and where more resources could be a good investment for future water quality.