Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2008. / Härtill 7 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2008.

Within infrastructure projects, a re-utilization of soil mass can be inevitable. Within projects where large amounts of soil mass arise, operating contractors need to handle these masses with great caution in order to avoid damaging environment impacts. The purpose of this report has been to investigate how central authorities in northern Sweden handle and examine applications for the use of soil masses within infrastructure projects, and how they are working towards an optimization of resource efficiency. This rapport has been based on interviews with different authorities and contractors. Former decrees of application documents have been used to confirm differences in how different authorities have handled applications. The results indicate that most applications are submitted to municipalities where recycling soil masses is the most common target. The role of county administrative boards is mostly consultation on these matters to municipalities. The results indicate also that contractors find that the current legislation is limiting their use of soil masses, and clear guidelines are not in place yet. Effects on the climate from handling and transportation of soil mass need to be considered when authorities evaluate applications. In this context, authorities need to balance the risk of contaminated soils affecting the environment and additional emissions emerging from transports affecting the climate.

Varje år slänger svenskar nära 6 kg textil direkt i sitt restavfall, varav 60 procent ofta är i skick att fortsätta användas. I ett resursintensivt samhälle med alltmer sinande resurser är åtgärder för att minska textilkonsumtionen avgörande. Produktionen står för den största andelen av textilers klimatpåverkan i och med stor användning av vatten, energi och kemikalier. Därför är återanvändning av textil är en viktig åtgärd för att minska textilers klimatpåverkan.  Välgörenhetsorganisationer med second hand-verksamhet har en viktig roll i återanvändningen i Sverige, samtidigt återanvänds bara 20 procent av det som samlas in hos välgörenhetsorganisationer och resterande textil går främst till export och en liten andel till förbränning i Sverige. Att hantera den textil som inte säljs i Sverige kostar dock pengar som hade kunnat gå till välgörenhetsorganisationernas egentliga syfte. För Röda Korset, som denna studie är gjord för, är detta syfte att lindra och hindra katastrofer och kriser. Röda Korsets hantering av textilerna som inte kan säljas i Sverige behöver därmed vara kostnadseffektiv men också fortfarande ge en miljönytta, eftersom det är den främsta anledningen till att ta hand om textilavfallet.  Denna studie utgår från fem av Röda Korsets second hand-butiker och undersöker tre scenarier för hantering av detta textilavfall. Målet med studien är att undersöka vilket scenario som innebär den lägsta kostnaden för Röda Korset, störst miljönytta samt störst samhällsekonomisk nytta. Referensscenariot innebär att textilerna sorteras i butik där textilavfallet transporteras till närmaste återvinningscentral för förbränning. Scenario 1 innebär att textilerna sorteras i butik för att transporteras till depåer, för att sedan exporteras till Tyskland för återanvändning, materialåtervinning samt förbränning. Scenario 2 undersöker regional sortering av textilerna där textilavfallet transporteras till Tyskland för återanvändning, materialåtervinning samt förbränning.  Studien görs utifrån metoden för kostnads-nyttoanalyser där kostnader och nyttor för de olika scenarierna identifieras för att sedan monetäriseras. Data som används har erhållits av Röda Korset och har kompletterats med en litteraturstudie kring miljöpåverkan för de olika processerna samt monetäriseringen av dessa.  Resultatet av kostnads-nyttoanalysen var att regional sortering (Scenario 2) bidrar till störst samhällsekonomisk nytta och är samtidigt mest kostnadseffektivt för Röda Korset, medan Scenario 1 är mest miljömässigt fördelaktig på grund av de kortare transporter som scenariot innebär. En känslighetsanalys gjordes för felkällorna i rapporten, de som hade störst påverkan på resultatet var uppskattningen av arbetstid vid sortering i butik, exkluderandet av arbetstiden som görs av frivilliga samt vattenanvändningens miljöpåverkan i produktionen av textil. Trots deras stora påverkan på resultatet bedömdes de inte ha nog påverkan för att ändra det övergripande resultatet, att scenariot för regional sortering var mest lönsamt.  Eftersom Röda Korsets butiker har en stor variation i hur de drivs, geografisk placering och textilflöde skulle resultatet kunna skilja sig mycket beroende på vilka butiker som kopplas till en regional sortering. Detta gäller främst om butikerna har större avstånd, effektivare sorteringstakt eller extrema flöden jämfört med de som studerades i denna rapport. Utöver de kostnader och nyttor som tas med i denna rapport finns det även ytterligare fördelar med regional sortering för Röda Korset, dessa tas upp i diskussionen och är till exempel minskad sårbarhet för butikerna, mer specialiserad sortering som kan bidra till ökade intäkter samt minskade flöden till export.  Slutligen diskuteras även det producentansvar för textil som regeringen utreder som åtgärd för att minska andelen textil som slängs i restavfallet i Sverige. Slutsatsen från denna diskussion var att det skulle behövas ytterligare bredd i utredningen för producentansvaret. Dels kring de rekyleffekter som skulle kunna uppstå, som ökad konsumtion i vetande om att textiler man gör sig av med inte bara förbränns, dels kring hur man praktiskt ska genomföra producentansvaret för att textilflödena ska gå till återanvändning och inte direkt till materialåtervinning. På grund av den låga återanvändningsgraden i Sverige skulle också ytterligare studier behövas kring de hinder som finns för att svenskar ska öka sin återanvändning. / Every year, a Swede throws close to 6 kg textile directly into their residual waste, even though 60 percent of this textile waste often is in good condition and could be re-used. In a resource-intensive society with increasingly scarce resources, measures to reduce textile consumption are crucial. The production accounts for the largest part of textiles' climate impact due to the extensive use of water, energy, and chemicals. This is why re-use of textiles is an important measure to reduce the climate impact of textiles.  Charities with second-hand activities have a significant role for increasing re-use of textiles in Sweden. However, only 20 percent of what is collected by charities is reused and the remaining textile goes mainly to exports, and a small proportion to incineration in Sweden. On the other hand, managing the textiles that remain unsold in Sweden costs money that could have gone to the main purpose of the charities. For the Swedish Red Cross, which this study was conducted for, their main purpose is to alleviate and prevent disasters and crises. Thus, the Swedish Red Cross' handling of their unsold textiles needs to be cost-effective but also provide an environmental benefit, as this is the main reason for taking care of textile waste.  This study is based on five of the Swedish Red Cross' second-hand stores and examines three scenarios of logistics for managing their textile waste. The aim of the study is to investigate which scenario entails the lowest cost for the Swedish Red Cross, the greatest environmental benefit, and the greatest socio- economic benefit. In the reference scenario, the textiles are sorted in the stores where the textile waste later is transported to the nearest recycling center for incineration. Just as in the reference scenario, the textiles are sorted in the stores in Scenario 1, but the textile waste is instead transported to depots, and finally exported to Germany for reuse, material recycling and incineration. Scenario 2 examines regional sorting of textiles where the textile waste, as in Scenario 1, is transported to Germany for reuse, material recycling and incineration.  The study is based on the method for cost-benefit analyzes where costs and benefits for the different scenarios are identified and monetized. The data have been obtained from the Swedish Red Cross and have been supplemented with a literature study on the environmental impact of the various processes and their monetization.  The result of the cost-benefit analysis was that regional sorting (Scenario 2) both contributes to the greatest socio-economic benefit and is the most cost-effective scenario for the Swedish Red Cross, while Scenario 1 is most environmentally beneficial due to the shorter transports that the scenario entails. A sensitivity analysis was conducted for the sources of error in the report. The sources of errors that were assessed to have the greatest impact on the result were the estimate of working hours for sorting, the exclusion of working hours done by volunteers and the environmental impact of water use in textile production. Despite their substantial impact on the result, these sources of error were assessed not to have enough impact to change the overall result, that the scenario for regional sorting was most profitable.  Since the Swedish Red Cross' stores have a large variation in how they are administered, geographical location and textile flow, the result could differ greatly depending on which stores are linked to a regional sorting. These factors are particularly relevant if the stores have greater distances, more efficient sorting rates or extreme textile flows compared to the stores studied in this report. In addition to the costs and benefits included in this report, there are other benefits of regional sorting for the Swedish Red Cross. Some are discussed in this report, such as reduced vulnerability for the stores, more specialized sorting that can contribute to increased revenues and reduced flows to export.  Finally, the Swedish government is investigating a producer responsibility for textiles as a measure to reduce the proportion of textiles that are thrown away in residual waste in Sweden. The conclusion from this discussion was that further expanding of scope in this investigation is needed. For example, with an inclusion of the rebound effects that could occur, such as increased consumption with the knowledge that textiles you dispose are not just incinerated. Furthermore, how to practically implement producer responsibility so that textile flows go to re-use and not directly to material recycling. Due to the low degree of re-use in Sweden, further studies would also be needed on the obstacles that exist for Swedes to increase their re-use.