Spelling suggestions: "subject:"diagramform""
1 |
Energiförluster i eternitkulvert och flödeskartläggning av Kramfors fjärrvärmenät / Energy losses in asbestos cement pipes and flow mapping of Kramfors district heating networkHussein, Gomil January 2013 (has links)
Kramfors heating network was built in the 1960s. Culverts that were used at the time were composed of a pipe of steel, asbestos cement (eternite) and polyurethane foam (PUR foam) blown with chlorofluorocarbons gas (CFC gas) as insulation. The expansion of district heating began during the 1970s and 1980s and even more in 1990s. One problem that may arise during expansion of a district heating network is the risk of overloading the main pipes of the heating network if they were designed for lower flows. The aim of this work is to calculate energy losses from eternite culvert over a twelve months period to then compare losses, both financially and from an energy perspective, with today culvert as a reference. Even a flow mapping on the network will be presented for the month of December 2012 as a basis for future growth of subscriber stations. Eternit culvert energy losses was more than twice as much as the losses with modern culvert for the reason that the heat conductivity in the eternit culvert is about 3 times higher compared with modern culverts. If Neova has to supply the entire investment, the analysis shows that if the price of the fuel and the energy losses is constant throughout the payoff time it would take 104 years for the investment to pay off. / Kramfors fjärrvärmenät började byggas under 1960-talet. Kulvertar som då utnyttjades var uppbyggd av ett medierör av stål, asbestcement (eternit) och polyuretan-skum (PUR-skum) uppblåst med klorfluorkarboner-gas (CFC-gas) som isoleringsmaterial. Under 1970- och 1980-talen började fjärrvärmen i orten byggas ut och vid 1990-talet expanderades fjärrvärmen starkt. Ett problem som kan uppstå vid utbyggnation är att distributionsledningar i fjärrvärmenätet riskerar att blir överbelastade ifall de är dimensionerade för lägre flöden. Syftet med detta arbete är att beräkna förluster på eternitkulverten under en tolvmånadsperiod för att sedan jämföra försluter, både ekonomiskt och energimässigt, med modern kulvert som referens. Även en flödeskartläggning i nätet kommer att presenteras för december månad 2012 som underlag för framtida tillökning av abonnentcentraler. Eternitkulvertens energiförluster blev mer än dubbelt så mycket som förlusterna hos modern kulvert av den anledningen att värmeledningsförmågan i eternitkulverten är ca 3 gånger så hög jämfört med modern kulvert. Om Neova står själv för hela investeringen så indikerar den gjorda analysen att det skulle ta 104 år för investeringen att betala av sig. Detta gäller dock om bränslepriset och energiförlusterna är konstanta under hela återbetalningstiden.
|
2 |
Styrning och skolutveckling i Kramfors kommunde Vahl, Olle, Gunnarsson, Hanna January 2009 (has links)
Det här examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och är en fallstudie avKramfors kommun. Vi har utgått från frågeställningar som handlar om vilken typ av styrningav skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera deproblem som uppstår i och med den låga befolkningstätheten och det minskande elevantalet.Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lärare och en politikersom har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fältstudie i Kramfors.Våra resultat är att kommunen styr skolverksamheten med hjälp av olika styrningsverktyg,främst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styrskolverksamheten utifrån ett bytänkande, där tätorter bedöms på olika sätt beroende på ivilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lågabefolkningstätheten är elevernas pendling. Kommunens låga befolkningstäthet och valet avskolorganisation av små skolenheter i de mindre orterna får bland annat ekonomiskakonsekvenser för lärarnas tjänstetilldelning. Det minskande elevantalet ger pedagogiskakonsekvenser när skolorna riskerar att bli för små för att den pedagogiska kvaliteten skakunna upprätthållas. De ekonomiska konsekvenserna av det minskande elevantalet är ensämre resurstilldelning till skolan vilket riskerar leda till nedskärningar och omstrukturering.
|
Page generated in 0.0441 seconds