<p>Smålån via sms är ett relativt nytt fenomen som uppkom år 2006 på den svenska lånemarknaden. I media har det lyfts fram mycket kritik mot smslångivarnas verksamhet som främst grundar sig på att människor får låna även om de har dålig ekonomi, låg inkomst eller betalningsanmärkningar. Kritiker menar även att avgifterna för smslånen är mycket höga och de lånade pengarna blir tillgängliga snabbt vilket kan medföra att människor försätts i svåra situationer med skulder. Sedan år 2006 har antalet beviljade krediter ökat successivt vilket resulterar i att de som inte kan betala tillbaka sina lån har ökat drastiskt och en stor del av dem har hamnat hos Kronofogdemyndigheten.</p><p>I våra studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att få en djupare kunskap om ämnet. Den empiriska informationen vi har samlat in är baserad på intervjuer med smslångivare, myndigheter, indrivningsföretag och andra aktörer vars åsikt har betydelse i diskussionen om smslån.</p><p>I vår analys har vi sammanställt och jämfört den empiriska och teoretiska informationen för att framhålla liknelser och avvikelser som vi kommit fram till under arbetets gång. Vi har i vår uppsats konstaterat att smslån är ett lättillgängligt och smidigt sätt at låna pengar på. Det kan hjälpa en människa på kort tid men underminera en människas långsiktiga planering av sin ekonomi. Vi har i uppsatsen bland annat velat få svar på vem som ska bära ansvaret för de konsekvenser som ett smslån kan medföra. En mening är att den enskilda individen ska ta ansvar för beslut gällande den privata ekonomin. En annan respondent förespråkar ett förebyggande arbete där tydlig information ska ges om smslånen för att hjälpa människor i sitt beslutande och en tredje åsikt efterlyser strängare lagstiftning gällande kreditprövning för att försäkra sig om låntagarnas återbetalningsförmåga samt en lagstiftning som skyddar gäldenären. Flera av de respondenter som har intervjuats i uppsatsen anser att smslångivningen har en framtid. De menar att den traditionella lånemarknaden håller på att utvecklas med hjälp av ny teknik och innovation gällande villkor och marknadsföring av mindre krediter.</p>

Smålån via sms är ett relativt nytt fenomen som uppkom år 2006 på den svenska lånemarknaden. I media har det lyfts fram mycket kritik mot smslångivarnas verksamhet som främst grundar sig på att människor får låna även om de har dålig ekonomi, låg inkomst eller betalningsanmärkningar. Kritiker menar även att avgifterna för smslånen är mycket höga och de lånade pengarna blir tillgängliga snabbt vilket kan medföra att människor försätts i svåra situationer med skulder. Sedan år 2006 har antalet beviljade krediter ökat successivt vilket resulterar i att de som inte kan betala tillbaka sina lån har ökat drastiskt och en stor del av dem har hamnat hos Kronofogdemyndigheten. I våra studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att få en djupare kunskap om ämnet. Den empiriska informationen vi har samlat in är baserad på intervjuer med smslångivare, myndigheter, indrivningsföretag och andra aktörer vars åsikt har betydelse i diskussionen om smslån. I vår analys har vi sammanställt och jämfört den empiriska och teoretiska informationen för att framhålla liknelser och avvikelser som vi kommit fram till under arbetets gång. Vi har i vår uppsats konstaterat att smslån är ett lättillgängligt och smidigt sätt at låna pengar på. Det kan hjälpa en människa på kort tid men underminera en människas långsiktiga planering av sin ekonomi. Vi har i uppsatsen bland annat velat få svar på vem som ska bära ansvaret för de konsekvenser som ett smslån kan medföra. En mening är att den enskilda individen ska ta ansvar för beslut gällande den privata ekonomin. En annan respondent förespråkar ett förebyggande arbete där tydlig information ska ges om smslånen för att hjälpa människor i sitt beslutande och en tredje åsikt efterlyser strängare lagstiftning gällande kreditprövning för att försäkra sig om låntagarnas återbetalningsförmåga samt en lagstiftning som skyddar gäldenären. Flera av de respondenter som har intervjuats i uppsatsen anser att smslångivningen har en framtid. De menar att den traditionella lånemarknaden håller på att utvecklas med hjälp av ny teknik och innovation gällande villkor och marknadsföring av mindre krediter.

Zugl.: Diss.

Ill., Univ. of Chicago, Dep. of Economics, Diss.--Chicago, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich.

Univ., Diss--Halle, 2003.

Diss. Univ. Zürich, 2000.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.

Diplomarbeit, Fachhochsch., Wilhelmshaven. / Includes bibliographical references (p. 146-155)

In the recession times of the last two years, it is of a good interest to test the behaviour of commercial banks. In this thesis, I link the Stiglitz-Greenwald theory of credit rationing with microeconomic Central and Eastern Europe banking group data over years 2007 and 2009. For the deeper understanding of the credit side of the banking system it is however necessary to analyse banks from a more detailed perspective. Therefore, a significant part of the thesis is focused on the financial analysis of commercial banks' balance sheets. This analysis then allows finding the reasons why and when did the banks change their behaviour, their approach to clients, businesses when supplying credits. I also analyse various steps that the banks took to deal with the financial crisis. While the crisis started as primarily financial, it was due to the information asymmetry/uncertainty (when banks could not screen and understand their clients properly) that this crisis turned into an economic one. The thesis is divided into two subparts. The first one describes the Greenwald-Stliglitz monetary paradigm and analyses it with respect to Czech microeconomic data. The second part extends this analysis and focuses on the balance sheet development and credit behaviour of five biggest banking groups in the CEE. The result of this thesis can help to understand banks' approach to their clients, the monetary transmission mechanism, and the behaviour of the banking system in general.

Att investera i fastigheter kräver kapital. Kapital kan bland annat erhållas från olika låneinstitut och riskkapitalbolag. Det traditionella sättet att införskaffa kapital är genom banklån. Av denna anledning uppfyller banker en viktig funktion i samhället. En stor del i bankens arbete består därmed i att bedöma kundens kreditvärdighet. I kreditbedömningen analyseras bolagets återbetalningsförmåga och ledning. Resultatet av denna studie visar att kreditbedömningsprocessen inte skiljer sig avsevärt mellan de olika bankerna. Viktiga aspekter som analyseras i bedömningen är kassaflödet och värdet på kreditens säkerhet. Bankerna gör i stort sett ingen skillnad på nystartade eller etablerade bolag, fokus ligger på erfarenhet och en bedömning av bolagets lönsamhet.