Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande. Sammanfattningsvis var tilltron till skolornas krisplan god och i studien framkommer att krisplanen är en trygghetsfaktor för all personal på skolan. Däremot går uppfattningarna något isär beträffande hur stort ansvar som kan läggas på den enskilde läraren i samband med en krissituation. Rektorerna betonar att deras roll vid en kris är att sprida lugn samt att samordna och leda. Egenskapen att vara ”en god människa” lyfts fram framför utbildning. Skolprästerna poängterar också vikten av att sprida lugn men trycker dessutom på deras roll som ritualförvaltare och hoppingivare. Vad gäller kriser som utveckling och lärande framkommer att det finns förhållandevis lite reflektion kring detta bland intervjupersonerna. Några framhåller ceremoniernas pedagogiska funktion.

När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan. När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan. Uppsatsens undersökning har till stor del bestått av en litteraturstudie. Utöver detta har även en intervju genomförts med riksbankschefen Stefan Ingves. Materialet som har använts har främst tagits från Riksbanken. Riksbanken vidtog ett flertal åtgärder för att stärka den svenska finansmarknadens motståndskraft. Åtgärderna var under krisens gång en kombination av penningpolitik och finansiella stabiliseringsåtgärder. Utöver räntejusteringar erbjöds bland annat obegränsade lånemöjligheter till Riksbankens motparter, vilket enligt Stefan Ingves även var den viktigaste åtgärden. Detta syftade främst till att sänka den allmänna räntenivån och återskapa förtroendet på den svenska finansiella marknaden. Till följd av Riksbankens åtgärder föll den allmänna räntenivån. Vilka effekter Riksbankens åtgärder hade på inflations och BNP utvecklingen är dock svårt att fastställa då utvecklingen av dessa berodde på flera olika faktorer. Riksbankens agerande under finanskrisen stämmer väl överens med vad teorierna förespråkar. Problemet med de penningpolitiska teorierna är att handlingsutrymmet begränsas när styrräntan närmar sig nollgränsen samtidigt som konjunkturnedgången är ihållande. Trots att Riksbanken agerade i enlighet med de penningpolitiska teorierna kan händelseförloppet inte enbart förklaras av dessa. Riksbanken agerande som en Lender of Last Resort är teorienlig förutom att en alldeles för låg straffränta togs ut.

De senaste åren har Sverige och resten av världen fått hantera svåra kriser och katastrofer, alltifrån nuvarande läget med Coronapandemin till bränder, översvämningar och stormar som pekar på ett resultat av klimatkrisen. I och med det ökade antalet kriser, ökar även antalet frivilliga som vill hjälpa till vid kriser. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har visat stor framgång och potential vid volontärt krisarbete, men befinner sig fortfarande i ett tidigt stadie och mer studier måste göras inom området. Studiens syfte är att undersöka vilka behov som finns av, och vilka krav som ställs på mobilapplikationer för hantering av civila frivilliga insatser vid kriser. En sammanfattning och precisering av undersökningsfrågor som behöver besvaras djupare har skapats utifrån tidigare studier och befintlig litteratur.  Studien är av typen kvalitativ studie där empirin kommer från semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sex deltagare i studien varav tre deltagare har koppling till kommunal räddningstjänst i Värmland och resterande deltagare kommer från FRG (Frivilliga resursgruppen) tillhörande distrikt Östra Värmland. De slutsatser som dragits av studien är att det kan finnas ett behov av en mobilapplikation som används för att koordinera frivilliga insatser vid kriser. Dock bör den möjligen riktas i första hand mot organiserade frivilliga eftersom det krävs mer forskning för att involvera så kallade spontanvolontärer. Ett antal viktiga funktioner för mobilapplikationen har identifierats. Gällande frågan huruvida en mobilapplikation är bäst lämpad för kriser med kort eller lång ledtid så är inte svaren samstämmiga bland respondenterna och därmed kunde ingen tydlig slutsats dras. En mobilapplikation för att koordinera frivilliga resurser ses som mest lämplig i beredskapsfasen, utryckningsfasen samt återhämtningfasen eftersom det då är mest personer och fysiska arbeten igång. Vidare kvarstår frågan vem som bör förvalta systemet bakom applikationen.

Titel: Krisförebyggande arbete i sjukvården - En studie som belyser betydelsen av krisplaner och andra krisförberedelser för beslut om resursfördelningar i en krissituation orsakad av en extern händelse.    Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Elina Ylvenius och Torbjörn Olsson   Handledare: Emilia Kvarnström   Datum: 2021 - juni   Syfte: Att skapa en djupare förståelse för betydelsen av olika typer av krisförebyggande arbete inom sjukvården när det kommer till att fatta beslut under en pågående extern kris. Syftet är att öka vetskapen om betydelsen av krisberedskapsplaner samt andra krisförberedelser för sjukvårdarbetares beslutsfattande i en krissituation orsakad av en extern händelse.   Metod: Studien använder sig parallellt av två kvalitativa forskningsmetoder. Det empiriska materialet består av data från semistrukturerade intervjuer samt styrdokument. Intervjuerna är baserade på fyra delområden: Erfarenhet inom sjukvården, krishantering och krisberedskap, resursfördelning samt beslutsfattande. Informationen från styrdokument är hämtade ur regionala krisberedskapsplaner.    Resultat och slutsatser: Studien visar att krisberedskapsplanering i form av styrdokument inte fungerar i praktiken. Den indikerar även att uppfattningen om styrdokumentens betydelse varierar mellan olika positioner i sjukvården. Slutligen visar studien på vilka krisförberedande åtgärder som faktiskt upplevs fungera i praktiken.   Uppsatsens bidrag: Forskningen bidrar till en inblick i hur krishantering inom sjukvården fungerar i praktiken. Den bidrar till förståelse för sjukvårdsarbetares egna uppfattningar om olika krisberedskapsåtgärder. Uppsatsen visar hur erfarenhet och andra typer av krisförberedelse påverkar sjukvården under en extern kris.    Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda på varför strukturen för krisberedskapsplanerna inte fungerar i praktiken inom sjukvården. Det känns högst aktuellt att försöka skapa en förståelse kring detta och skapa en bild av varför deras funktion brister när det kommer till att fungera som en del av sjukvårdens krishantering.   Nyckelord: Förvaltning, organisation, krishantering, förebyggande krisarbete, beslutsfattande, sjukvård, resursfördelning / Title: Crisis prevention work in health care - A study that highlights the importance of crisis plans and other crisis preparations for decisions on resource allocations in a crisis situation caused by an external incident.    Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Elina Ylvenius and Torbjörn Olsson   Supervisor: Emilia Kvarnström   Date: 2021 - June   Aim: To create a deeper understanding of the importance of different types of crisis prevention work in healthcare when it comes to making decisions during an ongoing external crisis. The purpose is to increase knowledge about the importance of crisis plans and other crisis preparations for healthcare workers' decision-making in a crisis situation caused by an external incident.   Method: The study uses two qualitative research methods in parallel. The empirical material consists of data from semi-structured interviews that are based on four sub-areas: Experience in healthcare, crisis management and crisis preparedness, resource allocation and decision-making. The empirical data is also based on policy documents such as regional crisis management plans.   Results and conclusions: The study shows that emergency preparedness planning in the form of control documents does not work in practice. It also shows that the control documents' perception varies between different positions in healthcare. Finally, the study shows which crisis preparation measures are actually perceived to work in practice.   Contribution of the thesis: The research contributes to an understanding of how crisis management in healthcare works in practice. It contributes to an understanding of healthcare workers’ own perceptions of various emergency preparedness measures. The essay shows how experience and other types of crisis preparation affect healthcare during an external crisis.   Suggestions for future research: To find out why the structure of the crisis prevention plans does not work in practice in healthcare. It feels highly relevant to try to create an understanding of this and create an image of why their function is lacking when it comes to functioning as part of healthcare's crisis management.   Key words: Management, organization, crisis management, preventive crisis work, decision-making, healthcare, resource allocation