No description available.

Abstract Introduction: Social development in Sweden points to an environment where shootings with firearms become an increasingly common phenomenon among criminal groups. With the Terrorist attack of April 7, 2017, the Civil Protection and Preparedness Authority (MSB) has been commissioned by the government to investigate what needs to be resolved in order for society to be better prepared for events with ongoing fatalities. It is important that the experiences created by the staff exposed to these challenges are taken care of and that you can integrate and identify the best strategies that you can use to prepare yourself best for the mission. Aim: The aim was to identify the strategies used by ambulance nurses for preparation during the drive out in a situation where a patient has received a gunshot wound. Method: The study has been conducted with a descriptive qualitative approach. Semi-structured interviews were used to collect retrospective data from 10 ambulance nurses. The collected data was analyzed by critical incident technique and resulted in five final categories. Result: The results show that ambulance nurses use both mental and practical strategies to prepare for the care of a patient with a gunshot wound. The five final categories identified during the analysis were as follows: To talk to the colleague and to get a common strategy for structuring and distributing work, reviewing and repeating relevant algorithms, searching for a policy and thinking about safety, mental stability through calm and structured thoughts with an open mind, going through which equipment is the priority for a life-threatening bleeding and where it is located. Clinical implications: The result of this research project helps staff in the field of ambulance care receive different strategies that can be used to prepare for the care of patients who have been shot. The preparations are linked to their own mental strategies, collaboration with colleagues, collaboration with other actors and preparation for patient care. Key words: Preparation strategies, prehospital care, ambulance nurses, shot injury, critical incident technique. / Abstrakt Introduktion: Samhällsutvecklingen i Sverige pekar mot en miljö där skjutningar med eldhandvapen blir en allt vanligare företeelse bland kriminella grupperingar. I och med terrordådet 7 april 2017 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fått ett uppdrag av regeringen att utreda vilka behov som behöver lösas för att samhället ska kunna förberedas bättre inför händelser med pågående dödligt våld. Det är viktigt att de erfarenheter som skapas av den personal som exponeras för dessa utmaningar tas tillvara och att man kan integrera och identifiera de bra strategier som man kan använda för att förbereda sig på bästa sätt inför uppdraget. Syfte: Syftet var att identifiera de strategier som används av ambulanssjuksköterskor som förberedelse under utlarmning i en situation där en patient blivit skottskadad. Metod: Studien har genomförts med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semi- strukturerade intervjuer användes för att samla in retrospektiv data från 10 ambulanssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kritisk incidentteknik och resulterade i fem slutkategorier. Resultat: Resultatet visar att ambulanssjuksköterskor använder sig av både mentala och praktiska strategier som förberedelser inför ett omhändertagande av en patient med skottskada. De fem slutkategorier som identifierades under analysen var följande: Att prata ihop sig med kollegan och skaffa sig en gemensam strategi för hur arbetet ska struktureras och fördelas, att gå igenom och repetera relevanta algoritmer, att söka samband med polis samt tänka säkerhet, att samla sig själv med hjälp av lugn och strukturerade tankar med ett öppet sinne, att gå igenom vilken utrustning som är prioritet för en livshotande blödning och var den är placerad. Kliniska implikationer: Resultatet av detta examensarbete bidrar till att personal inom ambulanssjukvård får ta del av olika strategier som kan användas som förberedelser under utlarmning till patient som blivit skottskadad. Förberedelserna är kopplade till egna mentala strategier, samverkan med kollega, samverkan med andra aktörer och förberedelser inför omvårdnaden av patienten. Nyckelord: Förberedande strategier, prehospital omvårdnad, ambulanssjuksköterskor, skottskada, kritisk incident teknik

Introduktion: Initialt omhändertagande av patienter i cirkulatorisk chock är en komplex uppgift. Att snabbt identifiera chock och sätta in tidiga åtgärder kan vara avgörande för utgången för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är en del i teamet som vårdar och behandlar patienter i cirkulatorisk chock. Intensivvårdssjuksköterskan har ett ansvar att förebygga, vårda och behandla patienter i kritisk sjukdom och att bedriva vården utifrån patientens fysiska, psykiska och sociala behov. I samverkan med andra i teamet verkar intensivvårdssjuksköterskan vid det initiala omhändertagandet för att optimera patientens förutsättningar, undvika negativa konsekvenser av chock och ge en god vård. Detta utifrån faktorer som kan vara påverkande i sammanhanget. Syfte: Att identifiera nyckelfaktorer i intensivvårdssjuksköterskors arbete som kan påverka det initiala omhändertagandet av patient i cirkulatorisk chock. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ deskriptiv studie med kritisk incident teknik för att besvara studiens syfte. Sju semistrukturerade individuella intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor genomfördes. Insamlad data analyserades i enlighet med hur Flanagan (1954) beskriver dataanalysen. Resultat: Tre huvudområden framkom. Det första “Intensivvårdssjuksköterskans förmåga, kunskap och handlingar” beskriver faktorer som rör intensivvårdssjuksköterskans egna förmågor, kunskaper och handlingar i det initiala omhändertagandet. Det andra “Teamarbete och kommunikation” beskriver betydelsefulla faktorer som intensivvårdssjuksköterskorna lyfte fram i interaktion med andra personer i det initiala omhändertagandet. Det tredje “Tid, bemanning och materiella förutsättningar” beskriver de situationsbetingade, fysiska och organisatoriska förutsättningar som intensivvårdssjuksköterskorna uttryckte som betydelsefulla i det initiala omhändertagandet. Slutsats: Denna studie identifierar faktorer som kan ha en betydande påverkan i detta sammanhang utifrån intensivvårdssjuksköterskans perspektiv och roll i teamet. Studien lyfter fram att de påverkande faktorerna både berör tekniska och icke-tekniska färdigheter som kan relateras till individen och gruppen, men även faktorer som härrör till den specifika situationen, miljön och organisationen. För att förbättra vården för en patient i cirkulatorisk chock vid det initiala omhändertagandet måste åtgärder vara utformade för att innefatta alla dessa aspekter.

Vaccination är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom sjukvården. Sveriges vaccinationsprogram innefattar tio sjukdomar och barnets femte dos ges vid fem års ålder. Barn i förskoleåldern befinner sig i ett utvecklingsstadium vilket kan försvåra vaccination. Tidigare studier beskriver svårigheter och den stress sjuksköterskor upplever i samband med vaccination av barn, kunskapsbrist finns däremot kring hur barnen bör hanteras. Syftet med studien var att utifrån betydelsefulla händelser beskriva barnhälsovårdssköterskans (BHVsköterskans) erfarenheter och agerande vid vaccination av förskolebarn som inte vill medverka. Studien utgick från kritisk incident teknik (CIT). Datainsamlingen utfördes i ett landsting i södra Sverige där elva BHV-sköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Etiska överväganden gjordes utifrån gällande riktlinjer. I resultatet framkom ett huvudområde avseende BHV-sköterskans erfarenheter, BHV-sköterskans observationer vid vaccination. Två huvudområden framkom angående BHV-sköterskans agerande: BHVsköterskan främjar vaccination och BHV-sköterskan beslutar kring genomförande av vaccination. Slutsatser och implikationer visar att interaktion mellan förskolebarn, föräldrar och BHV-sköterskan är viktigt och leder till en delaktighet och positiva erfarenheter av vaccination. Förslag på praktiskt agerande framkommer vilket kan främja och underlätta vaccination av förskolebarn. / Vaccination is one of the most cost-effective actions in health care. The program for vaccination in Sweden includes ten diseases and the fifth dose is given when children are five years old. Preschoolers are in a development stage that makes vaccination more difficult. Studies describe the difficulties nurses experience in relation to vaccination of children; lack of knowledge is experienced about procedures to handle the situations. The aim of the study was to describe critical incidents by the Primary Child Health Care (PCHC) nurse’s descriptions and actions during vaccination of preschoolers who resist vaccination. Critical Incident Technique was used during the study. Data collection was made in a county council in the south of Sweden. Eleven PCHC nurses were interviewed. The interviews were transcribed and analysed. Ethical considerations based on current guidelines were made. Results revealed one main area about PCHC nurse’s descriptions: The PCHC nurses observations at vaccination. Two main areas were revealed about PCHC nurse’s actions: The PCHC nurse promotes vaccinations and the PCHC nurse makes a decision about implementation of the vaccinations. Conclusions clarify the importance of interaction between preschoolers, parents and the PCHC nurses leading to participation and positive experiences of vaccination. Suggestions for practical action reveal to promote and facilitate vaccination of preschooler.

Bakgrund: Vintern 2019 vårdades en gosse på ett barnsjukhus i Sverige där språksvårigheter och viss kulturell kontextuell diskrepans försvårade kommunikationen. Missförstånd och okunskap ledde till att gossen avled. Eftersom personalen inte hade tillräcklig kunskap och tillräckliga redskap för att kommunicera med patienter från olika kulturer och med hjälp av tolk äventyrades patientsäkerheten med katastrofala följder. Att ta del av patienterfarenheter innan och under nya förbättringsarbeten bör ses som självklart för att vården ska utformas för barnet i centrum och avsågs införas på barnsjukhuset med fokus på tolkanvändning. Syfte: Det övergripande syftet för förbättringsarbetet är att utifrån verksamhetens mål införa samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv på H.K.H Kronprinsessan Victorias barn och ungdomssjukhus för ökad patient delaktighet och ökad patientsäkerhet. Förbättringsteamet avser förbättra tolkanvändningen på BAVA och Barnakuten. Studiens syfte var att beskriva avgörande händelser enligt medlemmar i ett samskapande förbättringsteam med fokus på interkulturellt perspektiv samt hur utveckling sker i teamet över tid. Metod: Ett samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv sattes samman och genomförde ett förbättringsarbete med metod inspirerad av Tänk om i 4 steg. Studiens genomförs inspirerat av Critical incident metoden (CIT) genom fokusgruppsintervjuer.Resultat: Med enkla medel så ökade antalet tolksamtal efter införandet av förenklad bokningsmetodoch tolkarnas utvärdering av tolksamtalen påvisade att samtalen hade god kvalitet. Medarbetarna har efter utbildning och med nytt bokningssystem tillfogat sig förbättrade kunskaper om tolkanvändning. I studien identifieras flera avgörande händelser som fick informanterna att formulera och utvecklas som team. Susan Wheelans utvecklingsmodell användes som förklaring till utvecklingen av teamet över tid. Slutsats:Målet för förbättringsarbetet gick att nå med hjälp av de förbättringsidéer som testades. Studien visade att ett interkulturellt sammansatt förbättringsteam snabbt kunde ta sig vidare i utvecklingsstegen genom att vara ett effektivt team och snabbare kom till beslut.

To encounter children who are being abused or neglected The nurse´s actions and experiences

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan i en prehospital miljö ställs inför utmaningar när en svår luftväg inte längre kan hanteras genom basal luftvägshantering. Denna situation kräver spetskompetens inom avancerad luftvägshantering och anestesi, samt särskilda hjälpmedel. Inom vissa regioner finns en prehospital förstärkningsenhet som har som uppgift att komplettera ordinarie verksamhet med spetskompetens när det finns behov av avancerad luftvägshantering. Syfte: Syftet med studien var att studera anestesisjuksköterskors strategier vid hantering av svår luftväg i en prehospital förstärkningsenhet. Metod: En kvalitativ studie med datainsamling via enkät tillämpades och analyserades med kritisk incident teknik (CIT). Sexton anestesisjuksköterskor i en prehospital förstärkningsenhet i Sverige besvarade enkäten. Resultat: Analysen ledde fram till fyra betydelsefulla strategier för att hantera en svår luftvägprehospitalt. Förberedelse i att ställas inför en svår luftväg, mental förberedelse på väg ut på larm, möjligheten att lägga upp en primär samt en sekundär plan tillsammans med kollegan och att våga agera direkt var strategier som identifierades för att hantera en svår luftvägprehospitalt. Detsamma gällde att ta beslut i tid, att flytta patienten så att omhändertagandet inte behövde anpassas i onödan av omständigheter som kanske gick att undvika, att skapa åtkomst och insyn till patientens luftväg och ha närhet till egen utrustning vid hantering av en svår luftväg. Kollegan, teamkänsla, kommunikation, igenkännande, förståelse för varandras uppdrag och kännedom om varandras arbetssätt och utrustning var framgångsfaktorer för att få ett bra och effektivt teamarbete runt den svårt sjuka patienten. Utrustning som normalt inte fanns i en akutambulans som videolaryngoskop, endotrakealtub förberedd med ledare, kapnograf och en bra sug var framgångsfaktorer för att hantera en svår luftväg prehospitalt. Slutsats: Resultatet kan komplettera specialistutbildningar och introduktionsutbildningar för att göra specialistsjuksköterskan bättre förberedd på luftvägshantering i en prehospital miljö. Kunskapen kan bidra till en större förståelse för hur den svåra luftvägen på olika sätt kan undvikas eller hanteras. Basal luftvägshantering skall ambulanssjuksköterskan behärska i sin akutambulans men för hantering av den svåra luftvägen behövs särskild spetskompetens, hjälpmedel och förmåga.

Bakgrund: Trauma orsakar livshotande skador och mortalitet världen över och är förenat med stort lidande för den drabbade och dennes närstående. Ett välfungerande multidisciplinärt team är betydelsefullt för att åstadkomma bästa möjliga omhändertagande av patienten och minskar risken för komplikationer och dödlighet. Ett välfungerande teamarbete i det multidisciplinära teamet med olika kompetenser är en komplex uppgift som ställer höga krav på medlemmarna i teamet. Specialistsjuksköterskor i traumateamet har en betydande roll för teamarbetet vid omhändertagandet av traumapatienten. Syfte: Syftet var att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av nyckelfaktorer till ett välfungerande teamarbete vid traumalarm nivå 1.Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Åtta specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård intervjuades med individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med användning av kritisk incident teknik. Resultat: Analysen av data resulterade i sex kategorier: Att ha en tydlig och riktad kommunikation i traumateamet, Att ha ett strukturerat och professionellt traumaomhändertagande, Att träna inför och reflektera efter traumalarm, Att förbereda traumarummet och traumateamet, Att ha tydlig rollfördelning och tydligt ledarskap i traumateamet samt Att ha en god stämning och ett lugnt klimat. Slutsats: Teamarbete vid traumalarm nivå 1 är en komplex uppgift där det inte finns enavgörande faktor, utan en rad olika faktorer som är beroende av varandra för ett välfungerande multidisciplinärt teamarbete. Studien ger en djupare förståelse för vilka nyckelfaktorer som är viktiga för ett välfungerande teamarbete. Vikten av att få öva motiverar till att mer resurser behövs för att kunna genomföra fler simuleringsövningar

Bakgrund: Att jobba i den stressfulla och komplexa miljö som tillhör intensiv- och akutsjukvårdens vardag har visat sig medföra större risker för att utveckla arbetsrelaterad stress och negativa känslomässiga reaktioner. En sjuksköterskas förmåga att hantera sina egna känslor påverkar direkt omvårdnaden och relationen till patienter och deras familjer. För att bibehålla en god psykisk hälsa och välbefinnande är det viktigt för sjuksköterskor att utveckla och använda effektiva strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar. Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskors strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar. Metod: Designen för arbetet gjordes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sjutton specialistsjuksköterskor inom intensivvård och anestesi intervjuades med individuella semistrukturerade intervjuer. Metoden för att analysera data var kritisk incidentteknik. Resultat: Analysen av data resulterade i fem slutkategorier. Specialistsjuksköterkors strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner innefattade; Att prata om händelsen med andra, Att ta stöd i varandra och hjälpas åt, Att tillåta sig att visa känslor och känna med patienten, Att strukturera upp arbetet, fokusera på vad som ska göras och lita på sin kompetens samt, Att utöva egenvård och ta hand om sig själv Slutsats: Att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar har visat att det är avgörande för att upprätthålla en hög nivå av arbetsprestation och professionalism. Studien ger en djupare förståelse för hur olika strategier kan användas för att sjuksköterskan ska behålla en god hälsa och kunna ge en god omvårdnad. En nyckelfaktor var att prata om händelsen och en önskan om större stöd och uppmärksamhet inom ämnet från både verksamheten och sjuksköterskeutbildningens håll.