<p>Abstract</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för unga kvinnors relationer till mat och ätande, samt att finna troliga teoretiska förklaringar till detta förhållande. Det empiriska materialet utgår ifrån sex kvalitativa intervjuer med flickor mellan femton och nitton år, samt en kvantitativ undersökning vilken innefattar drygt sextio informanter. </p><p> Resultatet av det empiriska materialet visar att respondenterna i huvudsak uppfattar mat positivt, men att den samtidigt i varierande utsträckning kan ge upphov till negativa och paradoxala känslor. Att äta ger upphov till känslor av njutning och avkoppling, men kan samtidigt leda till att man känner ånger och skuldkänslor, samt att den egna självuppfattningen påverkas negativt. </p><p> Respondenterna uppger att den primära motivationen till att avstå ifrån mat med högt innehåll av socker eller fett är att de är rädda för att gå upp i vikt, känna ångest eller få sänkt självrespekt, medan det som motiverar till att äta är att det ger dem känslor av välbehag, samt dämpar känslor av stress eller oro. </p><p> Respondenterna uppger att de tror att det är mycket vanligt att unga tjejer har ett komplicerat förhållande till mat och ätande, samt att man vill banta för att bli smalare. Slutligen upplever respondenterna att deras förhållande till mat och ätande influeras av media, men att det också påverkas av den kultur som råder i den egna umgängeskretsen</p>

Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för unga kvinnors relationer till mat och ätande, samt att finna troliga teoretiska förklaringar till detta förhållande. Det empiriska materialet utgår ifrån sex kvalitativa intervjuer med flickor mellan femton och nitton år, samt en kvantitativ undersökning vilken innefattar drygt sextio informanter. Resultatet av det empiriska materialet visar att respondenterna i huvudsak uppfattar mat positivt, men att den samtidigt i varierande utsträckning kan ge upphov till negativa och paradoxala känslor. Att äta ger upphov till känslor av njutning och avkoppling, men kan samtidigt leda till att man känner ånger och skuldkänslor, samt att den egna självuppfattningen påverkas negativt. Respondenterna uppger att den primära motivationen till att avstå ifrån mat med högt innehåll av socker eller fett är att de är rädda för att gå upp i vikt, känna ångest eller få sänkt självrespekt, medan det som motiverar till att äta är att det ger dem känslor av välbehag, samt dämpar känslor av stress eller oro. Respondenterna uppger att de tror att det är mycket vanligt att unga tjejer har ett komplicerat förhållande till mat och ätande, samt att man vill banta för att bli smalare. Slutligen upplever respondenterna att deras förhållande till mat och ätande influeras av media, men att det också påverkas av den kultur som råder i den egna umgängeskretsen

Befintlig forskningslitteratur inom humanvetenskapen ger en otillräcklig bild avkvinnors uppfattning om den subjektiva kroppen. Det är av betydelse attsjuksköterskan ska kunna förstå hur en kvinna med Anorexia Nervosa uppfattar sinsubjektiva kropp inom perspektivet: humanvetenskap, vårdvetenskap, caring ochnursing för en säker och god vård. Syftet med studien var att belysa kvinnorsuppfattning om den subjektiva kroppen i samband med AN. Studien genomfördessom en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.I resultatet framkom fyra teman: Subjektiv kropp som karikatyr, vämjelig, främmandeoch subjektiv och objektiv värld. Karikatyr var den vanligaste uppfattningen blandkvinnorna som gestaltades i samband med sociala interaktioner, vilket påverkade detdagliga livet negativt. En innovativ tankemodell illustrerades vars innebörd kantillföras i vårdprocessen efter ytterligare forskning, med nya vårdande begrepp utifrånvårt resultat. Det behövs ytterligare forskning inom alla professioner samt en storinsikt och erfarenhet för att få en ökad förståelse av kvinnans uppfattning om den subjektiva kroppen

Hälsa, träning, kost och kroppen är ämnen som diskuteras mycket och på olika sätt. På senare år har fetma och övervikt ökat allt mer hos både vuxna och barn. Syftet med denna uppsats var att med hjälp av semi-strukturerade intervjuer diskutera hur personer som tränar ser på just kost, hälsa och kroppen. Informanterna var eniga i att maten spelade stor roll, att fysisk aktivitet är viktigt kontinuerligt under hela året och att barnen måste få sunda värderingar kring kropp och hälsa tidigt. Uppsatsen innehåller också en observation och ett väldigt intressant samtal om manligt/kvinnligt vad som är attraktivt och inte.

<p>År 2006 valde tidskriften 00-tal att tillägna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgår i detta nummer är att hennes verk och liv har påverkat många, särskilt andra författare. Många har inspirerats och engagerats av henne och känslorna flödar då hon kommer på tal. Citatet ovan är hämtat från Jonas Thentes artikel ”Det låg en skugga över världen igen” publicerad i just detta nummer (2006:23) där han redogör för Kandres verk och hur de har påverkat honom. Den litterära text han talar om i citatet är den åttonde novellen i hennes näst sista bok, Hetta och vitt (2001), som uppenbarligen framkallade en hel känslostorm hos honom. Han beskriver i artikeln hur han i det närmaste hatade henne ett tag på grund av just denna novell. Ärligheten blev för mycket. Novellen berättar om en ensamstående, nybliven mors kamp med att uppfostra och hantera sitt barn. Tillvaron beskrivs praktiskt taget som ett helvete och den omtalade ovillkorliga moderskärleken som enligt norm infinner sig när en kvinna blir mor är här svår att hitta. Enligt Thente är ärligheten så total att den blir svår att greppa och hantera som förälder. Barnet gestaltas som en kropp snarare än som en människa; en kropp som inte slutar skrika och störa. </p><p> Oavsett vad Kandres noveller eller texter handlar om har de det gemensamt att de berör. Hon rör sig över vitt skilda ämnen som krig och föräldraskap och gör det på ett enkelt och okonstlat vis, ofta med just kroppen och det fysiska som ett viktigt element. Just den åttonde novellen i Hetta och vitt var den första texten av Kandre jag läste och precis som hos Jonas Thente väckte den ett antal känslor hos mig vid första läsningen, dock inte av samma karaktär som hans ilska. Istället upplevde jag ärligheten som uppfriskande och välbehövlig då bilden av moderskapet, eller föräldraskapet för den delen, ofta är relativt ensidig. Att få barn beskrivs i diverse tidningar och böcker som något fantastiskt underbart och hedrande, och även om detta på många sätt stämmer och väger upp för allt annat så finns det andra aspekter av fenomenet. Kandre är med andra ord inte rädd för att behandla ämnen som i stort sett är tabubelagda. Även om Thentes reaktion är kraftigt negativ så framkallades den av Kandres ärlighet, förmåga att förmedla en känsla och enligt många skulle det nog ses som toppbetyg. Alla dessa känslor och all den uppskattning Kandre har fått har fångat mitt intresse, därför följer här en litteraturvetenskaplig analys av just Hetta och vitt. Enligt mina efterforskningar blir det den första.</p>

År 2006 valde tidskriften 00-tal att tillägna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgår i detta nummer är att hennes verk och liv har påverkat många, särskilt andra författare. Många har inspirerats och engagerats av henne och känslorna flödar då hon kommer på tal. Citatet ovan är hämtat från Jonas Thentes artikel ”Det låg en skugga över världen igen” publicerad i just detta nummer (2006:23) där han redogör för Kandres verk och hur de har påverkat honom. Den litterära text han talar om i citatet är den åttonde novellen i hennes näst sista bok, Hetta och vitt (2001), som uppenbarligen framkallade en hel känslostorm hos honom. Han beskriver i artikeln hur han i det närmaste hatade henne ett tag på grund av just denna novell. Ärligheten blev för mycket. Novellen berättar om en ensamstående, nybliven mors kamp med att uppfostra och hantera sitt barn. Tillvaron beskrivs praktiskt taget som ett helvete och den omtalade ovillkorliga moderskärleken som enligt norm infinner sig när en kvinna blir mor är här svår att hitta. Enligt Thente är ärligheten så total att den blir svår att greppa och hantera som förälder. Barnet gestaltas som en kropp snarare än som en människa; en kropp som inte slutar skrika och störa. Oavsett vad Kandres noveller eller texter handlar om har de det gemensamt att de berör. Hon rör sig över vitt skilda ämnen som krig och föräldraskap och gör det på ett enkelt och okonstlat vis, ofta med just kroppen och det fysiska som ett viktigt element. Just den åttonde novellen i Hetta och vitt var den första texten av Kandre jag läste och precis som hos Jonas Thente väckte den ett antal känslor hos mig vid första läsningen, dock inte av samma karaktär som hans ilska. Istället upplevde jag ärligheten som uppfriskande och välbehövlig då bilden av moderskapet, eller föräldraskapet för den delen, ofta är relativt ensidig. Att få barn beskrivs i diverse tidningar och böcker som något fantastiskt underbart och hedrande, och även om detta på många sätt stämmer och väger upp för allt annat så finns det andra aspekter av fenomenet. Kandre är med andra ord inte rädd för att behandla ämnen som i stort sett är tabubelagda. Även om Thentes reaktion är kraftigt negativ så framkallades den av Kandres ärlighet, förmåga att förmedla en känsla och enligt många skulle det nog ses som toppbetyg. Alla dessa känslor och all den uppskattning Kandre har fått har fångat mitt intresse, därför följer här en litteraturvetenskaplig analys av just Hetta och vitt. Enligt mina efterforskningar blir det den första.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt. Detta ofta i relation till huruvida kroppshåret anses som feminint. Det dominerande synsättet gav uttryck för den hårlösa kvinnan som önskvärd då det ansågs vara sexigt, åtråvärt och fräscht och därmed feminint. Dessa uttryck ställdes i stor utsträckning i relation till en mans preferenser och en kvinnas identitet kan konstateras konstrueras i mångt och mycket i relation till mannen. När en kvinna med kroppshår ansågs vara önskvärd uttrycktes detta i form av kvinnan som “riktig” på grund av att kroppshåret ansågs vara ett tecken på vuxenhet. Detta menades sedan vara feminint och därmed även önskvärt. Det finns i materialet uttryck för att preferenserna kring kroppshår får en tvingande effekt då en kvinna som går utanför det som anses önskvärt, oavsett om håret är önskvärt eller inte, inte blir förstådd samt blir utsatt för straff. Straffet beskrivs ofta som uteblivande av heterosexuellt sex.

No description available.

<p>This essay is an attempt to portray and explain my work as a dance pedagogue as well as an epistemological overview of the skills and knowledge I use when I teach. The study is phenomenologically oriented and the examples used are from the years when I was teaching at the University College of Dance in Stockholm. The primary objective of the study was to illustrate the practical knowledge of my teaching by examining what lies in the mind and gaze of the dance pedagogue while teaching.</p><p>Having finished my essay I realize that it has come to be primarily about the body. How the knowledge that is imprinted in my body can only be conveyed when I have a student to teach and how I feel that the intermediary of knowledge occurs. Other recurrent themes are the relations of thought and consciousness to the body. The study of how mind, consciousness and body work together in the practices of dance is yet in its infancy and an area of research that I would like to investigate further.</p>

This essay is an attempt to portray and explain my work as a dance pedagogue as well as an epistemological overview of the skills and knowledge I use when I teach. The study is phenomenologically oriented and the examples used are from the years when I was teaching at the University College of Dance in Stockholm. The primary objective of the study was to illustrate the practical knowledge of my teaching by examining what lies in the mind and gaze of the dance pedagogue while teaching. Having finished my essay I realize that it has come to be primarily about the body. How the knowledge that is imprinted in my body can only be conveyed when I have a student to teach and how I feel that the intermediary of knowledge occurs. Other recurrent themes are the relations of thought and consciousness to the body. The study of how mind, consciousness and body work together in the practices of dance is yet in its infancy and an area of research that I would like to investigate further.