Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens. Forskare, hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter efterfrågade mer utbildning inom detta ämne. Slutsatser: Kommunikation inom den tvärkulturella vården visade sig vara ett svårt ämne, med många aspekter att ta hänsyn till. Det ansågs av stor vikt i det mångkulturella samhället att personal inom hälso- och sjukvård får kulturell kompetens för att ha möjlighet att kommunicera med patienter oberoende av härkomst. Därför ansågs det viktigt att skapa vidareutbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal, samt se över sjuksköterskeutbildningens utbildningsplan.

<p>Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: <em>Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande </em>och<em> Genusskillnader.</em> I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.</p>

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader. I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.

Bakgrund: Kulturell kompetens innebar ett förhållningssätt, där kulturell medvetenhet, attityder och övertygelser gentemot patientens kultur beaktas samt att en god kommunikation säkerställs. Svårigheter att möta patienter med olika kulturell bakgrund i Hälso-och sjukvården fanns, där patienternas omvårdnadsbehov och patientsäkerhet inte kunde säkerställas om kulturell kompetens saknades i verksamheten. Hur detta kunde etableras på bästa sätt var en utmaning, då svårigheter fanns att integrera kompetensen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kulturell kompetens i omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet sammanställdes av 13 empiriska vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet påvisade att yrkeserfarenheter av att vårda patienter med olika kulturella behov kunde förbättra men även utmana den kulturella kompetensen i omvårdnaden enligt sjuksköterskorna. Kommunikation, attityder samt organisation ansågs vara en viktig men utmanande del för den kulturella kompetensen. Utbildning uppmärksammade sjuksköterskor hur de agerade i omvårdnaden av patienter med olika kulturell bakgrund. Om en individanpassad omvårdnad, baserat utifrån kulturell kompetens tillgodosågs, kunde en patientsäker och god omvårdnad tillhandahållas enligt sjuksköterskorna. Slutsats: Det är av stor vikt att implementera kulturell kompetens i Hälso- och sjukvården, då omvårdnaden av patienter med olika kulturer var en stor del av sjuksköterskeprofessionen. Stöd av organisationen var en viktig faktor för att erhålla kunskap kring olika kulturer samt förstå kommunikationens betydelse. Sjuksköterskor behövde även bli medvetna om sina egna attityder och fördomar. Om patienter kunde mötas med kunskap, respekt och förståelse utifrån kulturell kompetens, möjliggjorde detta till en säker och individanpassad omvårdnad.

Bakgrund: Med ökad migration världen över ökar sannolikheten för sjuksköterskor att fåvårda patienter från en annan kultur än deras egna. Det finns riktlinjer och lagar somsäkerställer att dessa patienter ska få rättvis, personcentrerad vård. Patienters erfarenheterav att vårdas i en annan kultur visar att patienter kan uppleva obehag, oförståelse ochkommunikationssvårigheter. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskorserfarenheter av att vårda patienter från en annan kultur. Metod: Allmän litteraturöversiktmed tolv artiklar, två kvantitativa och tio kvalitativa, som analyserats. Resultat: Trekategorier kunde urskiljas i resultatet, dessa var kulturella skillnader, språkbarriärer ochkunskapens betydelse. Slutsats: Att ha erfarenhet av att vårda patienter från andra kulturerter sig skapa säkra och kompetenta sjuksköterskor som en följd av den inhämtadekunskapen.

Sverige är idag ett mångkulturellt land vars mångfald förutspås utökas ännu mer i framtiden. Människor med annan kulturell tillhörighet än den nordiska kommer också att drabbas av kritisk sjukdom och då vara i behov av intensivvård. Idag finns ingen svensk forskning i ämnet transkulturell vård inom intensivvård. Frågan är därför hur vårdpersonal inom intensivvård upplever och erfar vårdandet av patienter med annan kulturell tillhörighet. I detta examensarbete var syftet att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell tillhörighet inom intensivvård. En kvalitativ ansats valdes. Fyra fokusgruppsintervjuer utfördes på två olika sjukhus, med totalt 15 informanter. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes sedan av den insamlade datan vilket genererade i fyra kategorier och 11 underkategorier. Resultatet presenterades i kategorierna; närstående som tar plats, kommunikation som utmaning, krisreaktioner som skapar dramatik samt olik vård som blir  lika.  Trots  att  syftet  var  att  fokusera  på  vårdpersonalens  upplevelser  och erfarenheter av att vårda patienter kom resultatet främst att beröra vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av att möta närstående. Att tillgodose närståendes behov sågs som en utmaning framförallt på grund av språkliga och kulturella hinder. För att överbrygga dessa hinder behövs alternativa kommunikationsstrategier samt en utökad användning av tolk. Även utbildning i ämnet transkulturell vård är viktigt för utvecklingen av kulturell kompetens hos vårdpersonal.

Bakgrund: Människor emigrerar till andra länder på grund av olika orsaker. Det kan vara till följd av krig, fattigdom eller av andra skäl. I samband med den ökade migrationen uppstår även behovet av vård för flera människor som anlänt till ett nytt land. Det leder till kompetensen hos sjuksköterskan ställs mot högre krav för att bemöta denna patientgrupp. Sjuksköterskans roll är att ge en god och patientsäker omvårdnad till alla människor som söker vård. Syfte: Syftet var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskan i mötet med människor som flytt till västerländska länder. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga originalartiklar som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom det tre huvudkategorier: Kommunikationsbarriärer i mötet med patienten, Sjuksköterskans kompetens och Konflikter i samarbetet mellan hälso- och sjukvård, organisationer och myndigheter. Slutsats: Mer utbildning och utveckling av kulturell kompetens behövs för sjuksköterskor men också för övrig vårdpersonal. De riktlinjer och lagar som finns idag i samband med vård av flyktingar och asylsökande behöver förtydligas.

Till följd av invandring och migration har befolkningen i Sverige ökat de senaste åren. Hälsopanoramat ser annorlunda ut för denna grupp av människor och flyktingar och invandrare söker tre gånger så mycket vård än övriga befolkningen. Detta ställer krav på hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att kunna bemöta och kommunicera med patienter ur dessa grupper. Oavsett patientens ursprung bör hälso- och sjukvården vara tillgänglig för alla och ges med lika villkor. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om kommunikationssvårigheter vid möten i hälso- ochsjukvård ur invandrares och flyktingars perspektiv. För att skapa en bild av hur kunskapsläget ser ut valdes metoden en integrerad litteraturöversikt och syftet besvarades med stöd av tre frågeställningar. Resultatet sammanställdes efter analys av tolv vetenskapliga artiklar med olika metodologiska ansatser. I resultatet framkom nio teman: språkbarriär, svårigheter med tolkning, kulturell barriär, utebliven information, dåligt bemötande, utebliven vård, misstro till sjukvården, kulturellt kompetent personal och tillgodose behov av sociala relationer. Språk- och kulturella barriärer var de främsta faktorerna som ledde till kommunikationssvårigheter vilket påverkade invandrare och flyktingar genom att information uteblev. Detta ledde i sin tur till att missförstånd uppstod, att dem kände sig nonchalerade och väckte misstro till hälso- och sjukvårdssystemet. Åtgärder som föreslogs för att förebygga kommunikationssvårigheter var behovet av kulturellt kompetent vårdpersonal, vilken kunde underlätta de negativa känslor som följde av kommunikationssvårigheter.Resultatet diskuterades utifrån en mångkulturell bedömningsmodell och Speech CodeTheory. Slutsatsen som dragits av resultatet är att i och med att kommunikation är grunden för att skapa relationer mellan vårdpersonal, flyktingar och invandrare är det viktigt att arbeta för kulturell kompetens bland vårdpersonalen. Teorier och modeller kan vara hjälpmedel för att uppnå detta och Giger och Davidhizars mångkulturellabedömningsmodell föreslås som intervention i praxis.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge stöd och lindring till döende patienter för att främja livskvalitet oavsett vilken etnisk tillhörighet man har. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och idag möter sjuksköterskor allt fler invandrarpatienter som kan ha olika uppfattning om hälsa, sjukdom, döendet och döden. Detta innebär att det kommer att ställas andra eller nya krav på vårdpersonal. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda invandrarpatienter vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt över elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL Complete, pubMed och SveMed+. Sökord som användes var ”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram sökträff som svarade på syftet. Resultat: Resultat visar att många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta invandrarpatienter. Kommunikationssvårigheter var ett vanligt problem vid kulturmöten. Att vara kulturellt medveten, och ha förståelse för kulturer och sedvänjor, samt visa hänsyn till individualitet var enligt sjuksköterskorna viktiga faktorer som kunde förbättra omvårdnad till invandrarpatienter.   Diskussion: Resultatet diskuteras med Leiningers teori som utgångspunkt, hennes teori kan vara till stöd för att bistå invandrarpatienternas kulturella behov. Vidare diskuterades vilken kulturell kompetens som behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad inom palliativ vård. / Background: he aim of palliative care is to provide support and relief to dying patients in order to indorse the quality of life regardless of their ethnical background. We are living a multicultural society and nurses today meet immigrant patients who may hold different understanding about health, illness, dying and death. This means that it will impose different or new requirement for health professionals. Aim:The aim of this study is to describe nurses' experiences of caring for migrant patients in palliative care. Method: The method that was used is a literature review. Eleven qualitative articles were included in this study. Articles were searched in the databases CINAHL Complete, PubMed and SveMed +. Selected keywords were ”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”.These were combined in different configurations to retrieve a search result that responded to the purpose. Results: The result shows that many nurses felt difficulties to approach immigrant patients. Communication difficulties were the common problem in cultural encounters. To being culturally aware, to understand the cultures and customs, and to take the individuality was as nurses important factors that could improve the care of migrant patients. Discussions: The discussion is based on Leininger's theory and how her theory can be of support to assist immigrant patients' cultural needs. Further discussed about which cultural competence is needed for the nurse to be able to provide good transcultural nursing.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. Metod: Studien har en beskrivande design och baseras på totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lägre hos sjuksköterskestudenter än hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet återfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med stärkt kulturell kompetens medföljer en god omvårdnad där patienter ses som en unik individ och därmed erhåller en trygg och säker vård. Den kulturella kompetensen är en ständigt pågående process där sjuksköterskan måste få kontinuerlig utbildning för att bibehålla den kulturella kompetensen. Slutsats: Författarna till denna litteraturstudie anser att det krävs mer undervisning och utbildning inom den transkulturella omvårdnaden. Den ska etableras tidigt under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten för att sjuksköterskeprofessionen ska kunna bidra till en högkvalitativ vård.