Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens. Forskare, hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter efterfrågade mer utbildning inom detta ämne. Slutsatser: Kommunikation inom den tvärkulturella vården visade sig vara ett svårt ämne, med många aspekter att ta hänsyn till. Det ansågs av stor vikt i det mångkulturella samhället att personal inom hälso- och sjukvård får kulturell kompetens för att ha möjlighet att kommunicera med patienter oberoende av härkomst. Därför ansågs det viktigt att skapa vidareutbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal, samt se över sjuksköterskeutbildningens utbildningsplan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utländsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrån de nio kulturella dimensionerna från GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade på mellanchefsnivå.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhållningssätt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de från början hade väldigt lite insyn i samhällets underförstådda regler, vilket kunde orsaka osäkerhet från början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hållning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera.

Det blir idag allt mer viktigt med kulturella erfarenheter i byggbranschen, då svenska byggföretag i allt större utsträckning arbetar med internationella aktörer. Utländska beställare, entreprenörer och konsulter etablerar sig på den svenska marknaden. Ett mångkulturellt projekt kan ge upphov till svårigheter som kulturkrockar, bristande kommunikation och skilda affärssätt och arbetsmetoder. Konsekvenserna av detta kan leda till försenade projekt i kombination med kostnadsökningar och ett icke tillfredställande klimat hos involverade aktörer. I detta examensarbete analyseras upphandlingsprocessen i Projekt X ur ett mångkulturellt perspektiv. Projekt X innefattar rivning och nybyggnad av en av Sveriges största bankverksamheters kontor i Stockholms innerstad. I projektet finns fyra olika nationaliteter representerade. Projektets beställare är ett amerikanskt investeringsbolag som för första gången upphandlar en entreprenad på svensk mark. Huvudentreprenör i projektet är NCC Construction Sverige AB som i sitt team, förutom svenska tjänstemän, även har en kanadensisk projektledare. Projektet har även två olika projektledarföretag med svensk respektive engelsk nationalitet. Examensarbetets syfte är att i Projekt X öka förståelsen för respektive kulturs arbetsmetoder under en upphandlingsprocess. Syftet är även att skapa förutsättningar för ett genomförande av förbättringsåtgärder i projektets samarbete. Målet med studien är således att kartlägga vilka områden som upplevts som problematiska bland involverade aktörer under denna tidsperiod. Målet är även att belysa markanta skillnader i upphandlingsprocessens affärsteg och arbetsmetoder mellan Sverige, USA och England baserat på Projekt X. Metoder som använts för att uppnå detta har varit litteratur-, enkät-, intervjustudier. Slutsatsen av studien visar att upphandlingsprocessen i Sverige, USA och England skiljer sig åt på flera plan vad gäller bland annat prissättningsmetod, beslutsprocesser och detaljnivån på handlingar. De mest framträdande områden med utvecklingspotential var kommunikation, förståelsen för motpartens kultur, relation, förtroende och implementeringen av partnering. / It is becoming increasingly important with cultural experience in the construction industry. Swedish construction companies are more often working with international stakeholders. Foreign clients, contractors and consultants establish themselves on the Swedish market. In multicultural projects, difficulties may arise because of culture clashes, lack of communication and different business practices and working methods. The consequences of this can lead to delayed projects in combination with rising costs and a non-satisfying climate. It is important to establish good working methods when many cultures are working in the same project. In this thesis Project X are analyzed from a multicultural perspective in the procurement process. Project X includes demolition and new construction of one of the largest banking operations' office in the center of Stockholm. In this project four different nationalities are represented. The project was ordered by an U.S. investment company which for the first time procured a contract in Sweden. The contractor in the project is NCC Construction Sverige AB which in their team, except the Swedish officials, has a Canadian project manager. The project also has two different project management companies with Swedish and English nationalities. The aim of this study is to gain a better understanding of how involved parties work in the procurement process. The aim is also to create conditions for implementation of improvements in the projects collaboration. The objective of this study is therefore to identify the areas that have been experienced as problematic among the actors involved in this period. The objective is also to highlight the marked differences of business practices and working methods in the procurement process between Sweden, the U.S. and the U.K. based on Project X. Methods used to achieve this has been literature-, survey,- and  interview studies. The conclusion of this study shows that the procurement process in Sweden, the U.S. and the U.K. are different on many levels for example pricing methods, the decision-making processes and the level of details in the documents. The most prominent areas with development potential where communication, understanding of the counterpart's culture, relationships, trust and the implementation of partnering.

The purpose of this study was to examine how some social workers in Sweden describe the social work with unaccompanied children. Emphasis was on the role of culture in social work with the unaccompanied children. I wanted to examine how the social workers describe their view on social work with unaccompanied. I also wanted to examine how the social workers describe their view at their own and the unaccompanied children’s cultural backgrounds influence on the social work with the unaccompanied. The study is based on qualitative interviews with four social workers. The empirical material was analysed based on the theories ethnocentrism and symbolic interactionism. The results of the study shows that both the social workers and the unaccompanied children’s cultural background effects social work. The social workers cultural background has a particular effect on the meetings with the unaccompanied children. The social workers capacity to fully understand the unaccompanied clients is limited for cultural factors.

It is increasingly common that organizations enter different forms of collaborations to extend their capabilities in order to reach mutual goals and remain competitive on a rapidly changing market. Due to a gap in literature on cross-cultural collaborations, the purpose of this study is to explore how to increase organizational efficiency in a cross-brand, cross-cultural project. A collaborative project within the TRATON GROUP is observed with a focus on the Swedish and German automotive companies Scania and MAN. With the aim to portray the current situation of challenges within the collaborative project and to suggest improvements for efficiency, two research questions are developed.The study is initiated by gaining an understanding of the specific case and, in parallel, conducting a literature research. By the incorporation of factors for collaborative work and critical success factors for projects, a model of critical collaboration factors is developed and used to map the empirical results to previous research. The model contains several factors that are believed to aid collaborations in increased efficiency. Next, the empirical results are gathered through a total of eleven qualitative interviews with employees from Scania, MAN, and TRATON. Two specific working areas within the collaboration project are chosen as unit of analysis, due to one of them having progressed better than the other one and could therefore provide the study with a practical comparison of project progress.Conclusively, the aim of the study is answered by combining existing literature with a comparison of the working areas within the collaboration project. The study shows that corporate cultures can influence organizational structures and approaches, which leads to several challenges and differences in their ways of working. Although, efficiency can be increased by assessing the critical collaboration factors developed in the model. The study highlights that factors such as shared goals, common organizational structure, resource availability, match of competencies in teams, and relationship-building are strongly related to increased progress and efficiency. Lastly, recommendations to the commissioning firm are provided to bridge differences between the brands to increase their efficiency and progress. / Det blir allt vanligare att organisationer bildar olika former av samarbetsstrukturer för att utvidga sina kompetenser och förmågor för att kunna nå gemensamma mål och förbli konkurrenskraftig på en snabb-föränderlig marknad. På grund av en avsaknad av litteratur inom området med fokus på tvärkulturella samarbetsprojekt är syftet med denna studie att undersöka hur organisatorisk effektivitet påverkas av externa faktorer och kan förbättras i ett tvärkulturellt samarbetsprojekt mellan två företag. Ett samarbetsprojekt inom TRATON GROUP observeras med fokus på de svenska och tyska buss- och lastbilsföretagen Scania och MAN. Med syfte att beskriva samarbetsprojektets nuvarande utmaningar och att föreslå förbättringar för ökad effektivitet utvecklas två forskningsfrågor.Arbetet initieras med att förstå det specifika fallet genom intern dokumentation och möten med anställda, parallellt med en omfattande litteraturstudie. Genom att kombinera litteratur som bemöter samarbetsfaktorer och kritiska framgångsfaktorer för projekt, skapas en modell som sammanfattar kritiska samarbetsfaktorer. Denna modell innehåller faktorer som tros stödja samarbetsprojekt till ökad effektivitet och används i kartläggningen av empiriskt resultat mot teori. Det empiriska resultatet samlades in genom elva kvalitativa intervjuer med anställda från Scania, MAN och TRATON. Två specifika arbetsområden inom samarbetsprojektet mellan MAN och Scania väljs som analysenhet, på grund av studiens tidsbegränsning. Just dessa två arbetsområden väljs ut för att en av dem har haft bättre progress än den andra, vilket gör att en praktisk jämförelse mellan dem kan förse studien med ytterligare information.Sammanfattningsvis besvaras studiens syfte genom en praktisk jämförelse i kombination med tidigare litteratur. Studien pekar på att företagskultur kan påverka organisationsstrukturer och arbetssätt som kan leda till flera skillnader mellan samarbetspartners. Ökad effektivitet kan uppnås genom att använda sig av de kritiska samarbetsfaktorerna som har utvecklas i litteraturavsnittet. Studien belyser att ha ett delat mål, en gemensam organisationsstruktur, tillgång till resurser och att bygga relationer positivt påverkar progress och effektivitet. Till sist ges praktiska rekommendationer till samarbetsparterna för att brygga skillnader mellan dem i syfte att förbättra projektets effektivitet och progress.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur svenska ledare bemöter kulturella skillnader i Kina samt på vilket sätt de anpassar sig till en kinesisk arbetsplats. Vidare syftar studien till att identifiera eventuella utmaningar som kan uppkomma för svenska ledare på en kinesisk arbetsplats.    Metod: Forskningen tillämpar en kvalitativ metod som utgår ifrån en deduktiv forskingsanstas. Studien använder sig av en komparativ forskningsdesign och implementerar semistrukturerade intervjuer för att utforska kulturella skillnader som svenska ledare upplever i Kina.   Empiri och analys: I det empiriska avsnittet sammanförs en sammanfattning av de insamlade intervjusvaren som är indelade i tre huvudteman (kultur, ledarskap och kommunikation). Senare analyseras det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen.   Slutsatser: Slutsatserna som kan dras utifrån analysen av det empiriska materialet är att svenska ledare upplever olika typer av problem i form av ledarskap, kommunikation och kulturella koder. För att kunna handskas med dessa kulturella skillnader anpassar sig svenska ledare till den kinesiska företagskulturen. Dessutom anpassar svenska ledare en del av sitt egna ledarskap på arbetsplatsen, i samband med att kinesiska medarbetare anpassar sig till det svenska ledarskapet. Det uppstår alltså en ömsesidig anpassning. / Purpose: The purpose of this study is to highlight how Swedish leaders encounter cultural differences in China and how they adapt to the Chinese workplace. Moreover, the study aims to identify any challenges that may arise for a Swedish leader in a Chinese workplace.   Method: The research implements a qualitative method, based on a deductive research approach. The study uses a comparative research design and implements semi-structured interviews in order to study the cultural differences experienced by a Swedish leader in China.   Empirical findings and Analysis: The empirical part presents a summary of the collected interview data separated into three main themes (culture, leadership and communication). Thereafter, the empirical material is analyzed using the theoretical reference frame.   Conclusions: The conclusions that can be drawn from the analysis of the empirical material is that Swedish leaders experience different forms of complications regarding leadership, communication and cultural indications. To be able to deal with these cultural differences, Swedish leaders adapt to the Chinese corporate culture. In addition, Swedish leaders adopt a part of their own leadership in the workplace, in order for Chinese employees to adapt to the Swedish leadership. Therefore, a mutual adjustment from both sides appears.

The aim of this thesis is to create an understanding about how and to what extent a Swedish expatriate manager needs to adapt his/her leadership in accordance with the culture of the host country. Thus shall different managers’ perceptions of experienced management overseas be studied. To accomplish our aim, three different problems have been designed. These are as follows: In what way does the manager’s earlier experiences and knowledge about expatriation affect her or his leadership in a new cross-cultural context? How does the culture of the host country affect the expatriate manager’s leadership? How does the expatriate manager handle contradictory demands: that is differences in expectations from subordinates and the higher management?   We have chosen to use an abductive approach in order to do a qualitative study and we have therefore conducted eight case studies to create a foundation for distinguishing patterns.The case studies are based on eight Swedish managers with experience from expatriation.   The theoretical framework is structured upon three main themes including; knowledge and skills a global leader needs to possess, the relation between the leader and subordinates, and contradictory demands. The theory is followed by a combined empirical data- and analysis chapter where we present our eight respondents, whom are then analyzed and interpreted based on the theory. In the empirical data- and analysis chapter the patterns we have been able to distinguish presented. The three main themes are consistently throughout this chapter.   The conclusion of the study is that a managers experiences and knowledges affects his or her leadership and perception of the culture in the host country. Furthermore, we can conclude that a Swedish leadership is applicable in an international context, and that contradictory demands are more distinct at home than in the host country. Finally we can summarize our study by stating that home is good, but overseas may be just as good. / Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur och i vilken utsträckning en svensk utstationerad ledare behöver anpassa sig och sitt ledarskap efter kulturen i värdlandet. Följaktligen skall olika ledares uppfattningar om tidigare utlandsstationeringar undersökas. För att uppnå syftet med studien har vi utformat tre problemformuleringar. Studiens problemformuleringar är som följande; På vilket sätt påverkar ledarens tidigare erfarenheter och kunskaper rörande utlandsstationering hennes/hans ledarskap i ett nytt tvärkulturellt sammanhang? Hur påverkas en ledares ledarstil av kulturen i värdlandet? Hur hanterar utstationerade ledare motstridiga krav, det vill säga skillnader i förväntningar från medarbetarna och den högre ledningen?   Vidare har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats för att genomföra en kvalitativ forskningsstrategi och tillämpat åtta fallstudier för att skapa underlag för att kunna urskilja mönster. Fallstudierna baseras på åtta svenska ledare med erfarenhet av utlandsstationering.   Den teoretiska referensramen är strukturerad efter tre huvudteman som innefattar; kunskaper och kompetenser en global ledare bör besitta, relationen mellan ledare och medarbetare, samt motstridiga krav.  Teorin följs av ett kombinerat empiri- och analysavsnitt där det redogörs för studiens åtta respondenter, som sedan analyseras och tolkas utifrån teorin.  I empiri- och analyskapitlet presenteras de mönster vi har kunnat urskilja. Studiens tre huvudteman är även genomgående för empiri- och analyskapitlet.   Studiens slutsats påvisar att en ledares tidigare erfarenheter och kunskaper påverkar dennes ledarskap och uppfattning av kulturen i värdlandet. Vidare kan vi konkludera att ett svenskt ledarskap är tillämpningsbart i en internationell kontext, samt att motstridiga krav är mer påtagliga på hemmaplan än i värdlandet. Avslutningsvis kan vi sammanfatta att hemma må vara bäst, men borta är nog minst lika bra.