No description available.

År 1904 inköpte den då 28-åriga Lillie Landgren ett högt beläget fäbodställe i byn Tibble, Leksand. På platsen, som kom att kallas Torshäll, anlade hon en omfattande trädgårds-anläggning för odling av fruktträd, bärbuskar, grönsaker och blommor. Två år senare startade hon en trädgårdsskola för kvinnor på platsen. Skolan drevs därefter under många år i samarbete med Kopparbergs läns landsting. Torshäll har sedan Lillie Landgren sålde anläggningen vid mitten av 1940-talet varit i privat ägo. Anläggningen är tidstypisk med rätlinjiga gångsystem, murar och terrasseringar, varav en del sådana inslag framträder tydligt medan andra bara kan anas. Kvar från trädgårdsskolans tid finns idag också ett 30-tal fruktträd samt en hel del bärbuskar och kulturväxter. Vad gäller anläggningens placering i terrängen, omfattning och verksamhetshistoria är trädgården vid Torshäll unik. Syftet med examensarbetet är att utarbeta ett historiskt förankrat förslag till åtgärder för trädgården vid Torshäll. Förslaget tar utgångspunkt i aktuell forskning kring restaurering av äldre trädgårdar, den kvarvarande trädgårdsmiljön samt i bevarat material från Torshäll: fotografier, läroböcker skrivna av Lillie Landgren och hennes medhjälpare Märta Philip, odlingsdagböcker mm. Förslaget har utformats med hänsyn till en tänkt framtida användning av trädgården i publikt syfte. Det går i korthet ut på att återskapa området närmast huset så tidstroget som möjligt, medan ytorna i trädgårdens utkanter får fortsätta ha en vildare karaktär.

No description available.

Inledning: Baljväxter har flera miljö- och näringsmässiga fördelar och spås att bli framtidens föda. I Sverige finns det en värdefull kulturskatt som består av svenska baljväxter från förr som har samlats in av Programmet för odlad mångfald, POM. För att nå ut till konsumenter kan en sensorisk beskrivning vara en framkomlig väg som samtidigt ger ett mervärde för produkten och befrämjar en ökad konsumtion av baljväxter. Syfte: Syftet med detta examensarbete, inom ämnet mat och måltidskunskap, är att ta fram sensoriskt beskrivande ord för sex svenska baljväxter från förr. Examensarbetet ska sedan beskriva de utvalda svenska baljväxterna med hjälp av de framtagna sensoriskt beskrivande orden för att kunna presentera eventuella sensoriska skillnader. Material och metod: Sex olika sorters baljväxter ingick i undersökningen som bestod av en kvalitativ gruppdiskussion där sensoriskt beskrivande ord togs fram och ett andra steg en kvantitativ intensitetsbedömning av de olika sorterna. Båda undersökningarna gjordes av en expertpanel utvalda för sin kunskap om baljväxter. Resultat: De sensoriska ord som beskriver baljväxter är sötma, syrliga, beska, kastanj, nötig, smörig, frisk och fyllig smak samt med en varierande eftersmak. Munkänslan beskrivs med orden mjölig, krispig, fast och len. Intensitetsbedömningarna visade på små smakskillnader mellan baljväxterna men trots detta fanns särskiljande attribut för de sex olika baljväxtsorterna. Slutsats: De beskrivande sensoriska ord som detta examensarbete har utmynnat i kommer att hjälpa konsumenten att hitta rätt och öka mervärdet på produkterna. Samtidigt bevaras den svenska kulturskatten och konsumenten kan utveckla sin kulturella identitet tillsammans med alla de fördelaktiga egenskaper baljväxter besitter. / Introduction: Legumes have many favourable health and environmental benefits and are predicted to be the diet of the future. Sweden sits on a cultural treasure when it comes to legumes from the past that have been collected by The programme of cultivated diversity, POM. A sensory description would be a valuable tool to reach the consumer and a way to increase the consumption and value of the product. Purpose: The purpose of this thesis is to identify and bring forward sensory descriptive words for six Swedish legumes from the past. This thesis will also describe the Swedish legumes using the sensory descriptive words to evaluate whether there are sensory differences. Method: Six different types of legumes were used in the two surveys. The first survey consisted of a qualitative group discussion and the goal was to bring forward sensory descriptive words for the legumes. The second survey consisted of a quantitative intensity evaluation of the legumes. Both surveys were made by a panel of experts, chosen for their knowledge of legumes. Result: The sensory words which best describes the legumes are sweet, sour/acidic, bitter, chestnut, nutty, buttery, fresh, rich taste and with variations in aftertaste. The mouthfeel can be described as mealy, crisp, solid and tender. The evaluation of intensity proved the legumes to have few taste varieties, but despite the sensory descriptions each of the six legumes were possible to distinguish. Conclusion: The sensory descriptive words that this thesis have lead to can help the consumer to chose the right product, increase the value of the product an at the same time preserve a cultural treasure of Sweden. It is also possible for the consumer to create a cultural identity with all the good benefits that the legumes possess.