Over the past 20 years, primary students' knowledge in biology, physics and chemistry has deteriorated. The reasons for this are many, including students' attitudes to NO, curriculum, quick social change but also pedagogues work. The purpose of my study is to see what obstacles and opportunities practicing teachers have in their teaching and how it has affected their students. I want to investigate what apprehension teachers have about what the causes of the deterioration of knowledge is. The study was conducted at a secondary school in central Sweden where 5 teachers, 3 men and 2 women, were interviewed about their perceptions. My results show that students' performance is influenced by factors at three levels: 1. in the classroom they are directly affected by the teacher, society, resources and students' own presumptions, 2. at the local level by school management and the municipality and 3. at the national level, by the society and parliament with school policy decisions. Teachers felt that the effects from all these three levels were reasons why students' skills have deteriorated. For the students to assimilate NO teaching the teachers must gain a common pedagogical foundation in education and all students must be given equal opportunity to achieve their goals. This is something I will take with me in my future role as teacher, students just need different levels of support and resource. / Under de senaste 20 åren så har grundskoleelevernas kunskaper försämrats i biologi, fysik och kemi. Orsaken till detta är många, bland annat elevers attityder till NO, kursplanen, snabba samhällsförändringarna men också pedagogens arbete. Syftet med min undersökning är att se vad praktiserande pedagoger har för hinder och möjligheter i sin undervisning och hur det har påverkat eleverna. Jag vill också undersöka vad lärare har för uppfattningar om orsaken till den försämrade kunskapen. Undersökningen genomfördes på en högstadieskola i Mellansverige där 5 lärare, 3 män och 2 kvinnor, intervjuades om deras uppfattningar. Mina resultat visar att elevers prestationer påverkas av faktorer på tre olika nivåer: 1. i klassrummet påverkas de direkt av läraren, samhället, resurser och elevernas egna förutsättningar, 2. på lokal nivå genom skolledning och kommun och 3. på nationell nivå genom samhället och riksdagen med skolpolitiska beslut. Lärarna ansåg att påverkan från alla dessa tre nivåer var orsaker till varför elevers kunskap har försämrats. För att eleverna skall kunna tillgodogöra sig NO-undervisningen måste lärarna skaffa sig en gemensam pedagogiks grund att stå på i undervisningen och alla elever måste ges samma möjligheter att uppnå sina mål. Detta är något som jag kommer ta med mig i min framtida roll som lärare, elever behöver bara olika mycket stöd och hjälpmedel.

Introduktion: Barn i ung ålder är beroende av att föräldrarna tar hand om barnets astma. Föräldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebär en förändring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie användes 25 artiklar som analyserades och samanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet visade att barnets astma skapade många olika känslor hos föräldrarna, framförallt oro. Föräldrarna hade brist på kunskap och samlade därför information från olika källor. De skapade olika strategier för att lära sig hantera barnets astma. Föräldrarna hade svårt att lämna över ansvaret av sitt barns astma till andra. Föräldrarna kände sig utelämnade av vårdpersonalen i behandlingen av barnet och kände besvikelse över vårdpersonalens bristande stöd till familjen. Diskussion: Sjuksköterskan bör i mötet med föräldrar uppmuntra och stödja föräldrarna så deras självförtroende i vården av deras barn stärks och påminna dem om de resurser de har. Det är viktigt att sjuksköterskan bjuder in föräldrarna i vården, då de har en viktig roll i behandlingen av barnet. Slutsats: Vi skulle vilja se större utbud och utveckling av bra utbildning till föräldrar och barn med astma, samt vilja se fler studier gjorda i Sverige.

Sammanfattning I enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ska förskolan lägga grunden för det livslånga lärandet. Ett lärande som ska främja barns utveckling samt ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Arbetslagen ska aktivt diskutera begreppen kunskap och lärande. Syftet med denna undersökning var att se hur några utvalda förskollärare och förskolechefer som är verksamma inom förskolan ser på begreppen kunskap och lärande, med läroplanen som utgångspunkt. Vilken innebörd de intervjuade lägger i begreppen, hur de synliggör barnens läroprocesser och vilken roll de själva har för att hjälpa barnen i deras utveckling. Genom intervjuer har de intervjuade får dela med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Grunden för att det ska ske ett lärande är att barnen är trygga, vilket samtliga intervjuade var ense om. Att barnen ska få känna sig betydelsefulla samt utveckla en känsla för samhörighet. Barn lär över hela dagen, i möten med andra och utifrån deras egna behov. Begreppen kunskap och lärande går mycket i varandra och de flesta av de intervjuade ser kunskap som ett resultat av lärandet. Det lustfyllda lärandet betonas och att det gäller att hitta arbetssätt som tilltalar barnen. Genom att använda sig av leken som en medveten process skapas naturliga lärandesituation

The construction industry has during many years been regarded as a problematic industry. As a result of this the government 2002 set up a commission with the aim to discourage negative trends in the industry. The commission acknowledged the problem with work activities being reconstructed between projects. As a result of this the experience being acquired in one project did not come to use in the next. In the construction industry it is a well-known fact that around 10% of the cost of production can be categorized as error and controls. The most of the errors that occur can be eliminated with better planning. A tool to be used is experience feedback which purpose is to use the knowledge gained from earlier projects to predict future projects. The purpose of this study is to examine and highlight problems that can occur when experience shall be fed back between production and budget with the aim to present suggested improvements. The study is divided into three questions where the first question investigates which data is relevant from production in order to make well motivated production budgets. The second question explores, in a collaboration with SM Entreprenad AB, which conditions there are today regarding experience feedback between production and budget. The third and final question reviews improvements to be made. The first question is being answered with literature as reference while the second and third has its focus on interviews. The results of the study shows that a budget is constructed with earlier projects as reference where data mainly regarding time, used amount of material as well as used material/equipment are the central variables that need to be fed back to budget. The situation at SM Entreprenad today is that they more or less are not feeding back any data from production with the aim to make well motived budgets. The study shows regarding improvements to be made that there are a lot of data to be used, but they lack routines in order to use this data.

Bakgrund: Trycksårsprevalensen i Sverige är fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: Trycksår har länge varit ett problem inom sjukvården som orsakar onödig smärta och lidande för patienterna, samt ger längre vårdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vårdtiden för en patient med trycksår är dubbelt så lång som för en patient utan trycksår. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat när det gäller förebyggande av trycksår, eftersom undersökningar visar att trycksårsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksår. Metod: En litteraturöversikt, baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar att sjuksköterskans kunskap om förebyggande av trycksår är begränsade och där kunskapen är godtagbar används inte kunskapen i praktiken. Rutiner saknas på avdelningar gällande förebyggande av trycksår. Slutsats: Studien visar att det finns olika nivåer av kunskap kring förebyggande av trycksår, dels tillräckliga kunskaper och även begränsade kunskaper som behöver förbättras. Mer utbildning om förebyggande av trycksår behövs. Om sjuksköterskor har bättre kunskap om hur trycksår uppkommer skulle det kunna leda till att fler sjuksköterskor prioriterar förebyggandet av trycksår. Även bättre utarbetade rutiner på avdelningarna för att säkerhetsställa en bättre vård.

Denna studie ämnar att beskriva hur kunskapsintensiva företag hanterar den kunskap som konsulter bidrar med vid introduktion, i det dagliga arbetet och hur de möjliggör för överföring av kunskapen när konsulten lämnar företaget. En fallstudie på två stora internationella företag har genomförts och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagen har likartade introduktioner med fokus på organisatoriska och individuella kunskaper. Vilket syfte konsulten har i företaget påverkar kunskapsintegreringen inom arbetet. Även organisationsstrukturen och konsultens placering inom företaget har effekter för kunskapsintegreringen. Konsulten bidrar med flexibilitet, vilket innebär att företaget bör sträva efter att genomföra integrerande praktiker under arbetets gång, och inte fokusera på överlämningen enbart när konsulten lämnar företaget.

SAMMANFATTNING Studien syftar till att undersöka och belysa hur ett fackförbunds introduktionsutbildning för deltidsanställda ser ut, samt de nyanställdas upplevelse av introduktionen och om den genererat kunskap. Undersökningen avser att skapa en ökad förståelse för vilka moment som påverkar upplevelsen av introduktionsutbildningen hos studentinformatörerna. Då hundratusentals människor runt om i Sverige varje kvartal introduceras i nya arbetsuppgifter och arbetsplatser behövs mer kunskap om hur företag och verksamheter bör bemöta de nyanställda för att främja en kunskapsutveckling. Detta medför att studien har hög relevans för pedagogik som forskningsfält men också för oss studenter som snart tar steget ut på arbetsmarknaden. Empirin i studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats där analys och diskussion sedan har skett utifrån de tre teman som valts ut med utgångspunkt ur studiens frågeställningar. Studiens teman är följande: Introduktionsutbildningens upplägg, upplevelse av introduktionsutbildningen samt förvärvad kunskap och kunskapsanvändning. Dessa teman har sedan kopplats till Ellströms teori om anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lärande samt Lundmarks modell om lärande, vilka är studiens teoretiska utgångspunkter. Den tidigare forskning som behandlas handlar om att introduktion kan ha både en positiv och en negativ inverkan på lärandet hos de nyanställda. Introduktionen kan skapa svårigheter för nyanställda att utvecklas då det handlar om att anpassa sig till rådanade normer. Den tidigare forskningen visar dock att introduktionsutbildning även kan skapa en förståelse och ett samspel mellan organisationen och individen. Resultatet i vår studie visar att informanterna är mycket nöjda med introduktionens helhet och att de praktiska momenten är de mest uppskattade och användbara. Majoriteten av informanterna menar dock att utbildningen tillämpar förmedlingspedagogik och att det saknas ett gemensamt kunskapsutbyte mellan de nyanställda och organisationen.

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt. En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket. I essän etableras två nya begrepp; språköar och språkfällor. Med hjälp av språköar som bygger på gemensamma erfarenheter kan kommunaktionen underlättas. Språkfällor kan däremot förhindra att en gemensam förståelse uppstår i dialogen. Med hjälp av språköar och språkfällor etableras två kunskapsbegrepp, kunskapsöar och kunskapsfällor. Kunskapsöar består av kunskaper och förmågor som leder individen till nya kunskaper när han får nya erfarenheter. I exemplet med höjdhoppet kan det röra sig om placeringen av fötterna i stegen fram till själva hoppet.

I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav. Det många av lärarna i studien lyfter fram som slöjdens huvudsyften är att eleverna ska få skaparglöd och självförtroende. Detta är en möjlig anledning till att några lärare inte lägger någon större fokus på teoretiska moment eftersom de upplever att eleverna inte tycker att dessa är roliga. Några av lärarna ser dock de teoretiska momenten som viktiga, men menar att dessa måste integreras i de praktiska momenten. Som lärare anser de att man måste motivera för eleverna varför de är viktiga och att de då accepterar momenten som en del av slöjden

The study is ethnographic and the collected material consists of questionnaires, interviews andconducted practical exercises. The purpose of this study is to examine whether it is possible tochange boys attitude to poetry and poetry teaching through practical exercises. The questionswhich the study is based on concerns how frameworks for tasks can enhance the creativity ofthe students, the standards students have as a reference point and what attitudes boys have topoetry. The study shows that students feel that they are more creative if there is a frameworkfor the task, it has also been shown that boys do not have any special attitude to poetry,because they do not know what the word means. One of the most important results in theresults section is that boys have a positive attitude to poetry as long as the teacher gives themthe right tools to work with.