Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 8 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Licenciatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala Universitet, 2008.

No description available.

No description available.

Aim: The aim of this study was to analyse how corporations can learn from past issues and corporate crises and to see how they use this knowledge in the management of subsequent issues and corporate crises. Furthermore, the influence of media on the possible intensification of the issue or corporate crisis, but also its impact on the company’s usage of knowledge management, was to be analysed. Method: The study was carried out through a case study method, in the hope of being able to analyze how a company makes use of knowledge management in the communication that occurs during issues and corporate crises. A semi-structured interview was conducted, with the head of public relations of the chosen company as a respondent. The purpose of the interview was to analyze the underlying factors behind a specific way of communicating. Content analysis was made on both press releases, to quantify and see if communication evolved over time, but also in news articles, to see how media's portrayal of different situations had changed with time. Result & conclusions: The study has shown a tendency for companies to use knowledge management in order to make the communication of issues, especially those that are fairly routine and continuous, more effective than beforehand. The more issues a company undergoes, the greater the possibility is of being able to use knowledge management. Another tendency that this study has shown support for is that as much as a company can make use of knowledge management to improve their communications, the media also tends to use knowledge management to facilitate their exposé of issues and corporate crises. This was visualized by the result that media to a greater extent today publishes articles that only contains the information that the company has published in their press releases, as compared to in the beginning of the period being studied, when the media to a greater extent brought in other types of information, which was not depicted in the company’s press releases.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle väljer många företag att driva sina verksamheter i projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig fråga, speciellt inom projekt. E.ON Värme Sverige beskrev att de inte hade något system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev även att de hade en databas där slutrapporter från projekt med lärdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anställda. Syfte: Syftet med vår studie är att ge ett förslag på hur E.ON Värme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lärdomar från projekt vidare i organisationen. Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget E.ON Värme Sverige AB. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra personer på olika avdelningar och med varierad koppling till projekt. Arbetet bygger på en deduktiv forskningsansats. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att det inte finns en korrekt modell för kunskapsspridning, utan att denna måste anpassas till organisationen den ska användas i. På E.ON Värme Sverige kunde vi se att det inte fanns något enhetligt system för kunskapsspridning. För att komma runt de barriärer som finns kring kunskapsspridning valde vi att föreslå ett system med både en muntlig och en datoriserad del. Den muntliga delen består av årliga tvådagarskonferenser där anställda får möjlighet att utbyta kunskap och utöka sitt kontaktnät. Den datoriserade delen består av en databas med slutrapporter, kategoriserad enligt kategorier som redan används internt.

<p>I dagens allt mer globaliserade företagsklimat är det viktigt att på ett optimalt sätt hantera informations- och kunskapsrelaterade frågor. I takt med den ständiga förändringen som pågår så har begreppet Knowledge Management (KM) blivit ett populärt ämnesområde. KM kan enligt oss vara hur en organisation arbetar och hanterar kunskap för att kunna öka sin konkurrenskraft.</p><p>Vårt syfte med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den mestadels engelsk-språkiga litteraturen inom ämnesområdet KM går att applicera på svenska organisationer. Detta med avsikt på att kunna mäta en organisations KM-tillstånd. Vårt forskningsarbete har även målsättningen att generera förändrings- och förbättringsförslag åt en global orga-nisation som vårt referensföretag.</p><p>För att uppfylla syftet har vi valt att utföra en surveyundersökning som bygger på Bukowitz och Williams bok, The Knowledge Management Fieldbook (1999). Med hjälp av denna lit-teratur kan läsaren undersöka och mäta hur en vald organisation hanterar kunskap.</p><p>Vår forskning visar att den valda undersökningsformen går att använda på svenska organi-sationer men att den besitter vissa brister. Bland förslagen vi tagit fram för att förbättra surveyundersökningen finns förändringar i språkbruket och möjlighet att dela upp under-sökningen i mindre avsnitt.</p><p>Trots undersökningens brister har vi fått fram ett antal förändrings- och förbättringsförslag åt vårt referensföretag. Surveyundersökningen indikerar bland annat på att respondenterna saknar en helhetssyn och en förståelse för organisationens syn på KM. Vidare tyder resulta-tet på att organisationen hade kunnat bli ännu mer konkurrenskraftig genom att tillsätta specialisttjänster i form av till exempel en Knowledge Manager.</p> / <p>The environment of organisations is today becoming more globalized and it is important to optimize the ways of handling with information and knowledge. In this constant change that is going on has the concept Knowledge Management (KM) become popular. KM can according to us be how an organisation work and handle knowledge in order to strengthen their competitiveness.</p><p>Our purpose with this paper has been to examine how KM is described in the, in most parts, English literature and how it can be applied to Swedish organisations in order to measure the KM-condition. The aim of this research project is also to generate changes and improvement suggestions for a global organisation such as our reference organisation.</p><p>In order to obtain our purpose we have chosen to execute a survey investigation that is built on “The Knowledge Management Fieldbook” (1999) authored by Bukowitz and Wil-liams. With this literature the reader is given an opportunity to investigate and measure how a chosen organisation handles knowledge.</p><p>The research shows that the chosen investigation form is possible to use on Swedish or-ganisations even though there are some shortages. Among our proposals, to improve the survey investigation, are a change of language use and to make it possible for the investiga-tor to divide the investigation into smaller parts.</p><p>Despite the shortages in the investigation have we been able to produce a number of sug-gestions for our reference organisation to work with. These suggestions are for example about changes and improvement in KM handling. The survey investigation indicate among other things that the respondents lack an overall picture and understanding for the organi-sations vision of KM. Furthermore our result indicates that the organisation could be able to become even more competitive through appointing specialist posts like for example a Knowledge Manager.</p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.