Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2006.

Sveriges byggbransch får ständigt kritik från olika håll i samhället, byggfel och olika former av slöseri som leder till förseningar och kostnadsökningar förekommer ofta ute på byggarbetsplatserna. Utredningar efterfrågade av svenska staten visar att byggsektorn inte tar vara på de kunskaper och erfarenheter som finns bland dess medarbetare, dokument och databaser. Flertalet personer i branschen vittnar om att samma fel upprepas kontinuerligt och menar att byggsektorn aldrig lär sig av sina misstag. Denna viktiga återföringsprocess av kunskaper benämns konventionellt som erfarenhetsåterföring och innebär generellt ett företags förmåga att samla in, strukturera, förbättra och sprida information bland medarbetare. Syftet med examensarbetet är således att undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan olika byggprojekt fungerar, för att fortsättningsvis bestämma genomförbara förbättringsåtgärder som kan medföra en mer effektfull erfarenhetsåterföring mellan projekt. Metoden bestod av en litteraturstudie och en enkät. Litteraturstudien resulterade i den teoretiska referensram som låg till grund för studiens analys och slutsatser. Den hjälpte även till vid framtagningen av studiens enkät som var källan till det empiriska materialet. Enkäten skickades ut via e-mail till utvalda tjänstemän på flertalet företag runt om i landet för att ta reda på hur de arbetar med erfarenhetsåterföring. Av enkätundersökningens resultat framgick att merparten av byggbranschens tjänstemän har god kännedom kring erfarenhetsåterföring och har möjlighet till att dela med sig av kunskaper. Dock visade undersökningen också på stora problem, det saknas tydliga riktlinjer, tid fattas och arbete med erfarenhetsåterföring prioriteras lågt i branschen. Vidare används tekniska verktyg i låg utsträckning och kunskapsdelningen sker främst genom informella möten. De huvudsakliga, generella slutsatserna som studien mynnade ut i är att erfarenhetsåterföring måste börja prioriteras. Förslagsvis genom att en erfarenhetsåterföringssansvarig tillsätts som ser till att rutiner och kunskapsutbyten mellan projekt utvecklas och förbättras. Ett lätthanterligt ICT-system bör introduceras och en tydligare mötesstruktur etableras.

Den moderna kommunikationen har medfört verktyg och funktioner som har skapat nya standarder för hur vi kommunicerar både privat och inom organisationer. Tidigare forskning presenteras i studien för att visa vad andra forskare har fokuserat på inom området sociala intranät. Det finns två studier som sträcker sig igenom hela vår uppsats. Den första studien presenterar faktorer som påverkar implementering av ett socialt intranät och som kan påverka användandet. Den andra studien, introducerar begreppet affordance. Ett begrepp som används för att beskriva hur människor utnyttjar ett fenomen beroende på hur de uppfattar och antar vad fenomenet kan göra för dem. Studien kan vara av intresse för andra verksamheter och organisationer som har ett socialt intranät och vill få förståelse vad som kan orsaka minskat användande av dess funktioner. Undersökningen har tillämpats på ett fallföretag. Företaget är ett medelstort utvecklingsbolag som finns på flera geografiska platser. Företaget expanderar och fler kontor är på väg att öppna, intranätet är därför en viktig komponent för företagets fortsatta expansion. Detta gör att det interna samspelet av innehåll, kommunikation och aktiviteter är högprioriterat för fallföretaget. Syftet med studien är att beskriva varför anställda inte utnyttjar sig av de sociala funktionerna som finns på fallföretagets intranät. För vår empiri valde vi en kvalitativ ansats i form av intervjuer för att besvara uppsatsens frågeställning. Informanter valdes ut efter aktivitet på intranätet och efter arbetsroll. Undersökningen utfördes på fallföretagets huvudkontor. Från empirin har vi fått fram olika orsaker som påverkar användandet av fallföretagets intranät. Med hjälp av analysen har vi identifierat att det finns en sammankoppling mellan uppfattning och utnyttjande av sociala funktioner. Analysen visar att det i stort sett förekommer skillnader i alla affordance mellan införandet av vad intranätet syftar till och hur anställda uppfattar och utnyttjar sig av funktionerna. Det har resulterat i att vi har upptäckt ett mönster som vi med hjälp av en cirkelmodell vill öka förståelsen för. Cirkelns syfte är att hjälpa företag att identifiera orsaker/problem som kan finnas i organisationen och som kan påverka hur anställda utnyttjar och använder sig av sociala intranät. Vi har kommit fram till fyra dimensioner som kan undersökas för att förklara och beskriva anställdas uppfattning och användande av sociala funktioner ur ett affordance perspektiv.

Vid produktutveckling inom industriföretag finns idag luckor vad gäller IT-stöd i arbetets olika faser. Införandet av s.k. RBE-system (Rule Based Engineering) är ett steg på vägen mot att försöka fylla dessa luckor. Meningen med ett RBE-system kan sägas vara att ersätta traditionella konstruktionshandböcker med motsvarande konstruktionsanvisningar i digital form. Detta ger möjligheter till automatisering av processer som är tidskrävande, monotona och ofta förekommande, t.ex. olika former av komponentval, dimensioneringsprocesser etc. En av utgångspunkterna vid utvecklingen av RBE-system är att utgå från existerande programvaror. Detta kan ställa stora krav på utvecklarna. En fördel är om det finns en solid grund i form av fakta om vilka attribut hos ett program som är viktiga att ta hänsyn till för att underlätta valet av programvaror som lämpar sig integrationstekniskt för att koppla ihop med andra. Detta arbete syftar till att utreda dessa integrationstekniska aspekter.

I dagens allt mer globaliserade företagsklimat är det viktigt att på ett optimalt sätt hantera informations- och kunskapsrelaterade frågor. I takt med den ständiga förändringen som pågår så har begreppet Knowledge Management (KM) blivit ett populärt ämnesområde. KM kan enligt oss vara hur en organisation arbetar och hanterar kunskap för att kunna öka sin konkurrenskraft. Vårt syfte med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den mestadels engelsk-språkiga litteraturen inom ämnesområdet KM går att applicera på svenska organisationer. Detta med avsikt på att kunna mäta en organisations KM-tillstånd. Vårt forskningsarbete har även målsättningen att generera förändrings- och förbättringsförslag åt en global orga-nisation som vårt referensföretag. För att uppfylla syftet har vi valt att utföra en surveyundersökning som bygger på Bukowitz och Williams bok, The Knowledge Management Fieldbook (1999). Med hjälp av denna lit-teratur kan läsaren undersöka och mäta hur en vald organisation hanterar kunskap. Vår forskning visar att den valda undersökningsformen går att använda på svenska organi-sationer men att den besitter vissa brister. Bland förslagen vi tagit fram för att förbättra surveyundersökningen finns förändringar i språkbruket och möjlighet att dela upp under-sökningen i mindre avsnitt. Trots undersökningens brister har vi fått fram ett antal förändrings- och förbättringsförslag åt vårt referensföretag. Surveyundersökningen indikerar bland annat på att respondenterna saknar en helhetssyn och en förståelse för organisationens syn på KM. Vidare tyder resulta-tet på att organisationen hade kunnat bli ännu mer konkurrenskraftig genom att tillsätta specialisttjänster i form av till exempel en Knowledge Manager. / The environment of organisations is today becoming more globalized and it is important to optimize the ways of handling with information and knowledge. In this constant change that is going on has the concept Knowledge Management (KM) become popular. KM can according to us be how an organisation work and handle knowledge in order to strengthen their competitiveness. Our purpose with this paper has been to examine how KM is described in the, in most parts, English literature and how it can be applied to Swedish organisations in order to measure the KM-condition. The aim of this research project is also to generate changes and improvement suggestions for a global organisation such as our reference organisation. In order to obtain our purpose we have chosen to execute a survey investigation that is built on “The Knowledge Management Fieldbook” (1999) authored by Bukowitz and Wil-liams. With this literature the reader is given an opportunity to investigate and measure how a chosen organisation handles knowledge. The research shows that the chosen investigation form is possible to use on Swedish or-ganisations even though there are some shortages. Among our proposals, to improve the survey investigation, are a change of language use and to make it possible for the investiga-tor to divide the investigation into smaller parts. Despite the shortages in the investigation have we been able to produce a number of sug-gestions for our reference organisation to work with. These suggestions are for example about changes and improvement in KM handling. The survey investigation indicate among other things that the respondents lack an overall picture and understanding for the organi-sations vision of KM. Furthermore our result indicates that the organisation could be able to become even more competitive through appointing specialist posts like for example a Knowledge Manager.

Purpose: To use theory about organization, stakeholders, knowledge management and powerstructures to analyze the challenges regarding life-cycle assessments in theconstruction industry in Sweden. The study aims to provide a deeper understandingof why the challenges exists and how companies can work to manage them. Research questions: How are life-cycle assessments used within the construction industry today?- What challenges exists in the use of life-cycle assessments today?- What stakeholders affect the use of life-cycle assessments today?- How does the organisation within construction companies affect the use oflifecycle assessment?- How are life-cycle assessments affected by the different degree of knowledge thestakeholders have? Methodology: This is a study of inductive character and is performed as a case study at a largeconstruction company. The study starts with an initial literature study and identifiesrelevant theory to answer the research questions. Then the gathering of empiricaldata is made by industry and government reports, interviews and a focus group.The findings were then analysed and compared to the theory. Results: The results show that the client is the stakeholder with the highest influence of theuse of life-cycle assessments. However, this stakeholder category was identified tohave insufficient knowledge about life-cycle assessments and the benefits of it.There is also no accepted standard for comparison between different actors.Therefore, demand remain low but the study show that the knowledge and demandfrom clients are growing and will do so in the future. The organisation need to workcloser to the suppliers and external contractors to efficiently conduct life-cycleassessments. This could lead to competitive advantage as the demand for theservice grows.

Organisationer strävar efter att ha konkurrensfördelar på sina respektive marknader. Kunskapshantering är ett sätt att skapa dessa fördelar. När arbete sker i projektform skapas en tillfällig organisation för att skapa ett resultat, projektledaren har nyckelrollen i denna tillfälliga organisation. Det är denna individ som ska styra, leda och förvalta projektet på rätt väg. Kunskapsöverföring under projekt görs både formellt och informellt, men det styrande dokumentet, den så kallade slutrapporten är mer anpassad för organisationen som strävar efter att se ett effektiv och bra resultat. Kunskapshantering sker i mån av tid, detta kan utvecklas genom klara direktiv och tydliga ramar för kunskapsöverföring i projekt. Studiens resultat återspeglar att projektledarna uppfattar att organisationerna fokuserar mer på resultatet än kunskapsskapandet. De anser att det finns en tidsbrist för att kunna genomföra kunskapsöverförande på bästa möjliga sätt, nya projekt blir tilldelade och kunskaper riskerar att glömmas bort i dokument som sällan används. Undersökningen har tittat på hur projektledare arbetar med kunskapsöverföring, vilka förutsättningar som måste ges projektledarna samt hur detta kan förbättras. Därav har två dokument skapats för att förbättra arbetet kring kunskapsöverföring vid avslutade projekt. Detta genererar ett tydligt sätt för projektledare att arbeta på när det gäller kunskapsöverföring och minimerar risken att det blir ett dokument som alla andra, och kunskapen kan tas tillvara på av andra.

Problematiken som denna fallstudie försöker belysa är problemet med att mindre företag inte arbetar, åtminstone formellt, med kunskapshantering inom sina organisationer. Detta är givetvis något som är problematiskt i den generation vi lever i idag där en effektiv process för kunskapshantering är en förutsättning för att nå konkurrensfördelar. Tidigare forskning bevisar detta och menar på att kunskapshantering är ett komplext begrepp där avsaknad av formella tillvägagångssätt för hur man ska främja, bevara och sprida kunskap är något som är problematiskt för just mindre företag. Byggindustrin är en intressant bransch då det verkar råda mycket tyst kunskap bland arbetarna och de verkar ha delvis hittat ett effektivt tillvägagångssätt för att hantera kunskap.   Syftet med fallstudien är att ta fram ett ramverk och tillvägagångssätt för hur mindre företag kan påbörja, formellt eller informellt, sitt arbete med kunskapshantering och lärande genom att dra inspiration från byggbranschen i förhållandet mellan fullärd snickare och lärling.   Det teoretiska ramverket består av teorier om individuellt kunskapsskapande samt organisatoriskt lärande, där teorier såsom social inlärningsteori, stimulus och respons, lärcirkeln, Nonakas SEKI modell, Community of Practice och Argyris teori för enkel-och dubbelkretslärande tillämpas för att analysera undersökningens empiri.   Den tillämpade metoden som används för att möjliggöra studien är kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med VD, arbetsledare, tre snickare och tre lärlingar på Företag A.   Diskussion visar hur mycket av denna undersökning som överensstämmer med tidigare forskning men även några områden som inte överensstämmer. Tidigare forskning tillämpar ett negativt perspektiv på informella processer, medan vår studie visar att så inte behöver vara fallet. I slutsatsen redovisas fem aspekter som har identifierats som mindre företag kan tillämpa börja arbeta med kunskapshantering på ett effektivt tillvägagångssätt, även om processerna förblir informella. Dessa fem aspekter är fysisk kommunikation, stark gemenskap, bonus, trial-and-error samt främja och prioritera byggnadsarbetarnas och lärlingarnas reflektion kring avslutade projekt för att på ett systematiskt, standardiserat och kontinuerligt sätt fånga upp, bevara och sprida kunskap. Genom att, som mindre företag, tillämpa dessa aspekter undviker man behovet av att anlita dyr extern hjälp för att formalisera sina processer för kunskapshantering. / The major concern this case study tries to address is the identified problem of how smaller companies, at least formally, work with knowledge management within their organizations. This, of course, is something that is problematic in today's generation where an effective process for knowledge management is necessary to provide qualification to reach competitive advantage. Past research also shows this and says knowledge management is a complex area where missing a formal approach to how to promore, preserve, evolve and spread knowledge is problematic for smaller companies. The construction industry is very interesting to this regard, since they have a lot of tacit knowledge among the workers and they seem to partially have found an effective approach as to how to handle that knowledge.   The purpose of this case study is to identify a framework and approach that smaller companies can apply to start, formally or informally, their work with knowledge management and learning by taking inspiration from the construction sector in the relation between a fully learned construction worker and an apprentice.   The theoretical framework consists of theories about individual knowledge creation as well as organizational learning, where theories like social learning theory, stimulus and response, learning circle, Nonaka's SECI model, Community of Practice and Argyris theory of double-loop learning is applied to analyze the empiric findings of this research.   The applied method of conducting this research was a qualitative approach with semi structured interviews performed on the CEO, supervisors, three workers and three apprentices.   Discussion shows how a lot of this research corresponds with previous research but also a few areas that does not correspond. Past research approaches with a negative perspective on informal processes, while our study shows that there can be some positive aspect if learned to handle. In the conclusion we present a framework consisting of five aspects that have been identified  and to which smaller companies can start to apply in order to get to work with knowledge management in an effective way, even if the processes may stay informal. These five aspects are physical communication, a strong community, a performance based bonus and trial-and-error as well as promote and prioritize the construction workers´ and apprentices reflections for finished projects in order to in a systematic, standardized and consistent way catch, preserve and share knowledge. By applying, as a smaller company, these aspects the company can avoid the need of the hiring expensive external companies to help with formalising the processes for knowledge management.

I Sverige bedrivs en stor del av all forskning vid universitet. Det finns dock även forskningsinstitut; organisationer som helt inriktar sig på forskning. I takt med dagens moderna kunskapssamhälle så har kunskapshantering som ämne vuxit sedan 1990- talet. En viktig fråga inom kunskapshanteringen är hur kunskap och erfarenheter från projekt kan dokumenteras och arkiveras för att senare återanvändas i framtida arbeten. Anledningen till att vi valde kunskapshanteringen i just forskningsinstitut är att de är projektintensiva organisationer och att vi inte hittade några tidigare studier om det sambandet. Syftet med undersökningen är att analysera hur kunskapshanteringen ser ut i sex utvalda forskningsinstitut och för att lyckas så har två frågeställningar besvarats. Frågeställningarna är hur kunskap som skapas i projekt hanteras och hur instituten strukturerat sin kunskapshantering. För att svara på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med varsin anställd på sex svenska forskningsinstitut som arbetar med forskningsprojekt av olika slag. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av kunskapsterminologi och utefter två teman: metoder och verktyg samt interaktion. En del av syftet var att undersöka om särskilda metoder och verktyg för kunskapshantering förekom i forskningsinstituten. Efter genomförd analys kan vi konstatera att typen av arbetsuppgifter spelar stor roll i kunskapshanteringen där skillnaden mellan de två samhällsvetenskapliga instituten och de övriga tekniska och naturvetenskapliga är tydlig. Förekomsten av de utvalda metoderna och verktygen för kunskapshantering skiljer sig, men de är till stor del frånvarande från de analyserade instituten där exempelvis endast hälften dokumenterar projekterfarenheter och arkiverar dem för framtida användning. De medvetna och strukturerade valen av kunskapshantering varierar mellan instituten, men den mänskliga interaktionens roll har visat sig vara väsentlig för att hantera projektrelaterad kunskap. / In Sweden, a large part of all research is conducted at universities. However, there are also research institutes; organisations wholly focused on research. Keeping up with today’s modern knowledge society, knowledge management as a subject has grown since the 1990’s. A key issue in knowledge management is how knowledge and experience from projects can be documented and archived for later use in future projects. The reason we chose knowledge management in research institutions is that they are project-intensive organizations and that we did not find any previous studies of the relationship between the two. The purpose of the study is to analyse what the knowledge management looks like in six selected research institutes and to achieve this two questions have been answered. The questions are how knowledge created in projects is managed and how the institutions have structured their knowledge management. In order to answer the questions qualitative interviews were conducted with a staff member from six Swedish research institutes of various kinds. The collected empirical data was analysed using knowledge terminology and by using two themes: methods and tools and interaction. Part of the purpose was to investigate if specific methods and tools for knowledge management were used in the research institutes. After completing the analysis, we can conclude that the type of assignment plays a major role in knowledge management where the difference between the two social science institutes and the other technical and natural sciences ones is clear. The presence of the selected methods and tools for knowledge management differs, but they are in large part absent from the analysed institutions where, for example, only half of them document project experiences and archive them for future use. The conscious and structured choices of knowledge management vary between the institutes, but the role of social interaction has shown itself to be essential for the management of project-related knowledge.